<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="http://wiki.vallon.se/wiki/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
		<id>http://wiki.vallon.se/wiki/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=192.36.190.2</id>
		<title>Wiki - Användarbidrag [sv]</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://wiki.vallon.se/wiki/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=192.36.190.2"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Special:Bidrag/192.36.190.2"/>
		<updated>2026-05-01T03:48:06Z</updated>
		<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.19.1</generator>

	<entry>
		<id>http://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Nore</id>
		<title>Nore</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Nore"/>
				<updated>2009-02-05T20:36:14Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;192.36.190.2: Ny sida: '''Nore bruk''' i Eda socken i Värmland byggdes åren 1750-51 av brukspatron Leonard Magnus Uggla vid Adolfsfors i Köla sn, som han uppfört 1743. Nore bruk, som från början kallades Ad...&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;'''Nore bruk''' i Eda socken i Värmland byggdes åren 1750-51 av brukspatron Leonard Magnus&lt;br /&gt;
Uggla vid Adolfsfors i Köla sn, som han uppfört 1743. Nore bruk, som från&lt;br /&gt;
början kallades Adolfsfors nedre bruk, var i drift 1752-1885. Det startade&lt;br /&gt;
med en dubbel stålugn och 3 knipphamrar. År 1773 fick man privilegium för 1&lt;br /&gt;
hammare och 2 härdar för 900 skålpund stångjärnssmide. Stångjärnssmidet&lt;br /&gt;
upphörde redan 1779 men en del svartsmide tillverkades ända till 1885.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Råmaterialet var tackjärn från gruvorna och masugnarna i östra Värmland. Det&lt;br /&gt;
fraktades på den s k tackjärnsleden till Sulvik och Ränkesed strax väster om&lt;br /&gt;
Arvika, där det lastades om på mindre båtar för vidaretransport till Nore,&lt;br /&gt;
Adolfsfors och Charlottenberg. Några årtionden i mitten av 1800-talet gick&lt;br /&gt;
transporten mellan Glafsfjorden och Ränken på en smalspårig bana där&lt;br /&gt;
vagnarna drogs av hästar och oxar. Stångjärnet och manufakturerna som&lt;br /&gt;
framställdes vid bruken gick med returfrakten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid mitten av 1800-talet hade Nore bruk 2 härdar, 1 knipphammare och 6&lt;br /&gt;
spikhamrar. Produktionen uppges för 1872 ha varit 52 ton stångjärn och 34&lt;br /&gt;
ton spik. Uppgifterna om produktionen är emellertid inte tillförlitliga&lt;br /&gt;
eftersom bruket ingick i moderbolaget Adolfsfors och tidvis även var&lt;br /&gt;
systerbruk till Sölje bruk. Bland de svenska köparna av brukets produktion&lt;br /&gt;
av spik och byggnadssmide kan nämnas Eda skans före 1814 och SJ då banan&lt;br /&gt;
till Kristiania anlades.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På 1830-talet ägdes bruket av brukspatron Lars Daniel Larsson som gick i&lt;br /&gt;
konkurs. Nya ägare blev Jonas Niklas Nordström och hans son Alfred, som ägde&lt;br /&gt;
Sölje och Stömne bruk. Vid den fortsatta driften fick bruket namnet&lt;br /&gt;
Noreborg. Alfred Nordström, som kallades &amp;quot;Kongen på Nore&amp;quot;, lät 1852 uppföra&lt;br /&gt;
den ännu bevarade Noreborgs herrgård.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>192.36.190.2</name></author>	</entry>

	</feed>