Wiki - Användarbidrag [sv]

Diskussion:Blix

2010-09-18T21:04:17Z

213.64.144.63: Tar bort sidans innehåll

Boda

2010-07-07T21:45:03Z

213.64.144.63:

'''Boda''' låg i [[Enånger i X län|Enånger]] i Gävleborgs län och bruket nämndes första gången [[1770]] [Harmens register].
[[Kategori: Bruk]]

Kategori:Vallonsläkter

2010-06-10T19:08:14Z

213.64.144.63:

Fyllig dokumentation omkring vallonernas namn finns i form av till exempel böckerna (se Källa nedan) Vallonernas namn av [[Appelgren|Erik Appelgren]] och Vallonsläkter under [[1600-talet]] av [[Lindblom|Kjell Lindblom]]. Här nedan visas några exempel på vallonnamn som fortfarande är vanliga i Sverige.

Mera omfattande namnlistor över vallonsläkter vid invandringen till Sverige finns på Sällskapet Vallonättlingars hemsida, avdelningen [http://www.vallon.se/ind_forsk.htm Forskning]. På [http://www.vallon.se/ind_forsk_cd.htm Vallonskivan] kan du även läsa en beskrivning av CD-skivan Vallonskivan, som Sällskapet Vallonättlingar givit ut.

[[Kategori:Släkter]]

[[Källa:Vallonskivan 2.0]]
[[Källa:Vallonsläkter under 1600-talet]]
[[Källa:Vallonernas namn]]

Kategori:Vallonsläkter

2010-06-10T19:07:44Z

213.64.144.63:

Fyllig dokumentation omkring vallonernas namn finns i form av till exempel böckerna (se Källa nedan) Vallonernas namn av [[Appelgren|Erik Appelgren]] och Vallonsläkter under [[1600-talet]] av [[Lindblom|Kjell Lindblom]]. Här nedan visas några exempel på vallonnamn som fortfarande är vanliga i Sverige.

Mera omfattande namnlistor över vallonsläkter vid invandringen till Sverige finns på Sällskapet Vallonättlingars hemsida, avdelningen [http://www.vallon.se/ind_forsk.htm Forskning]. På [http://www.vallon.se/ind_forsk_cd.htm Vallonskivan] kan du även läsa en beskrivning av CD-skivan Vallonskivan, som Sällskapet Vallonättlingar givit ut.

[[Kategori:Släkter]]
[[Kategori: Vallonsläkter]]

[[Källa:Vallonskivan 2.0]]
[[Källa:Vallonsläkter under 1600-talet]]
[[Källa:Vallonernas namn]]

Överum

2010-01-12T19:50:05Z

213.64.144.63:

[[Kategori:Vallonbruk]]
[[Kategori:Bruk]]
[[Bild:överum.jpg|thumb|left|Överums bruk]]
Det fanns elva järnbruk i Tjust härad under 1700- och 1800-talen. Därför kallades denna trakt också för Tjust Bergslag. De flesta bruken drabbades dock av den stora bruksdöden vid slutet av 1800-talet. Överum är ett av de få som överlevde.

Bruket grundades av valloner år [[1655]]. En av dessa var '''Henrik de Try (de Trij)''' född omkring 1600 död 1669. Ansökan om uppförande av ett järnbruk på Överums skattehemman i Lofta socken, de ansökande är '''Henrik de Try,''' svågrarna '''Abraham de Besche''' och brodern '''Hubert de Besche'''.
Den 12 december 1655 utfärdades privilegiebrev som tillät byggandet av en masugn och två hamrar. Förmodligen hade gården inköpts redan 1652 och arbetet med masugnen påbörjats 1654. Bergmästare Christoffer Geijer vitsordar året därpå, att en masugn och tvenne hammare har uppbyggts. Några år senare är även styckegjutning i full gång, varvid Henrik de Try låtit ett privilegium för Gusum utsträckas att gälla också för Överum. Man hade rätt att gjuta två- till sexpundiga kanoner.
För driften stod till att börja med Abraham de Besche. Då den inhemska marknaden var mättad, skedde export till Holland. Av de kanoner han göt råkade ett parti vid försäljning bli kasserade i Amsterdam, vilket medförde en svår förlust och var bidragande orsak till att han lämnade Sverige 1666. Brodern Hubert gjorde likaså strax därefter. Gillis Willemonth, en svåger, övertog tills vidare deras andelar i Överum.
Henrik de Try hade troligen verkställt uttagningen av platsen, bedömt vatten fallen, tagit ut de malmstråk man funnit och övervakat byggandet. Däremot har man inga bevis för att han bott där annat än vid sina besök, han förefaller dock ha varit den drivande kraften i konsortiet och inte bara initiativtagaren.

Det var tillgången på malm, skog och vattenfall som gjorde att bruket hamnade just här. Produktionen bestod till en början av [[tackjärn]] och [[stångjärn]], [[kanoner]] och [[kanonkulor]]. År [[1776]] byggde man en manufaktursmedja, och började tillverka hästskor, spik, yxor, spadar, husgeråd och dylikt. Omkring sekelskiftet [[1800]] upphörde kanongjutningen, och man övergick alltmer till husgeråd och byggnadssmide.

År [[1850]] startade man plogtillverkning, och efter några år även andra lantbruksredskap. Dessutom har man tillverkat virkesvaror, fönster och dörrar, skogs- och lantbruksprodukter, elmotorer och delar till kontorsmaskiner. Idag tillverkas plogar, såmaskiner och konstgödselspridare.

Antalet anställda var på [[1970-talet]] omkring 1000 personer. Bruket var då ett av länets största industrier. Under år [[2005]] var antalet anställda i medeltal 140. Bruket firade sitt 350-års jubileum år [[2005]]. Man kan då se tillbaka på en 350-årig oavbruten verksamhet med både kriser och framgångar. Man startade med järnframställning i en primitiv mulltimmerhytta, och har i dag en toppmodern fabrik med välutbildad personal, som tillverkar produkter i världsklass.

[[Källa:Tjustforum]], Källa: Släkt o hävd 1976 nr. 3 s 131-179

Användare:Wikiadmin

2009-09-22T17:14:19Z

213.64.144.63: Tar bort sidans innehåll

Diskussion:Uppland

2009-09-10T17:40:58Z

213.64.144.63: Tar bort sidans innehåll

Söderfors

2009-06-20T16:33:57Z

213.64.144.63:

[[Kategori:Vallonbruk]]
[[Kategori:Bruk]]
Söderfors är ett av de få i Uppland med ännu fungerande järnindustri. Bruket anlades [[1676]] av för tillverkning av ankare, vilket var av stor betydelse inte minst för den svenska krigsflottan. Under en lång period, 1748 - 1907, innehades bruket av släkten [http://www.adelsvapen.com/genealogi/Grill Grill]. Herrgården uppfördes omkring 1690 och byggdes om i rokokostil i mitten av 1700-talet. Numera bedrivs där värdshus och konferensverksamhet. [http://www.adelsvapen.com/genealogi/Grill#TAB_17 Adolf Ulric Grill] uppförde ett berömt "naturaliekabinett" med bl.a. över 600 uppstoppade fåglar. Samlingarna övergick sedermera till nuvarande Naturhistoriska Riksmuseet. Söderfors har väl bevarad bebyggelse av arbetarbostäder och en välkänd parkanlägning med ett tempel i dorisk stil. En modern stålindustri, med inriktning mot specialstål, drivs av franskägda Erasteel Kloster AB.

[[Källa:Vallonbruk i Uppland]]

Tobo

2009-06-20T16:33:43Z

213.64.144.63:

[[Kategori:Vallonbruk]]
[[Kategori:Bruk]]

Historik

1643 inköpte Louis De Geer hemmanet Toboda av kronan. Sonen Emanuel anlade en masugn här 1676. 1693 byggde Charles De Geer en ca 25 kilometer lång transportväg genom skogen från Tobo till Lövsta.

Tobo svarade för Lövsta bruks hela behov av tackjärn, sedan masugnarna vid Lövsta och Karlholm lagts ned. I Tobo fanns vid 1600-talets slut även sågverk, väderkvarn och tegelbruk. Jordbruket utvidgades genom markuppköp och vid 1800-talets slut genom torrläggning. 1889 byggdes en snickerifabrik som dock lades ned 1901.

Tobo masugn tillhörde släkten De Geer till 1918, då den såldes till Gimo-Österby bruks AB. Driften upphörde på 1920-talet. Hyttan, som till stora delar står kvar, uppfördes 1883, men byggdes om på 1910-talet. 1937 förvärvades bruket av Monark som tillverkade sportartiklar, radio- och TV-apparater mm. I början av 1970-talet övertogs industriområdet av AB Carl Munters. Den vita herrgården ligger mitt i samhället mellan brukets huvudgata och den nästan uttorkade ån. Den karolinska huvudbyggnaden från 1700-talets förra hälft flankeras av flyglar från 1830-talet. Intill står det gamla spannmålsmagasinet. Bostäderna ligger vid två bruksgator. Möjligen utgör några stugor rester av den första bruksbebyggelsen.

Litteratur

Bruket som överlevt kriser. Alla Tiders Tierp, 1986; Elmersjö, E, Tobo bruk genom tiderna. Vendel kommun. En minnesskrift, 1975.

[[Källa:Vallonbruk Uppland]]

Ullfors

2009-06-20T16:33:21Z

213.64.144.63:

[[Kategori:Vallonbruk]]
[[Kategori:Bruk]]
Historik

Ullfors bruk i Tierps kommun har sitt namn efter asaguden ull och omnämns i skrift första gången 1326. Här bildade Tämnarån en stark ström över en tröskel ner mot Tierpsslätten. Drottning Kristina gav rätten att anlägga ett bruk i Ullfors år 1647 till brukspatron Henrik Lemmens (1582-1657). Det blev sonen Petter lemmens (1622-1666), utbildad i Amsterdam, som ledde uppbyggnaden av Ullfors. Här anlades en 80 meter lång dammbyggnad som åstadkom en fallhöjd på 3,8 meter. En mäktig energikälla som kom att driva ett flertal vattenhjul. Vidare anlades en hammarsmedja, en masugn och en större kvarn.

Henrik Lemmens död 1657, följdes av en mängd rättsprocesser bland arvingarna vilket hade till följd att familjens bruk missköttes. Charles De Geer, ägare till Lövstabruk, inträdde som garant och arrendator av Ullfors från 1709 och köpte slutligen bruket 1733. när Lövstabruk ombildades till fideikommiss undantogs Ullfors, Strömsberg, Västland och Hillebola. Dessa bruk bildade en grupp för sig som på 1800-talet utökades med Utansjöbruk. De kom att kallas Strömsbergsverken. Genom arv och giftermål under 1800-talets senare hälft kom Strömsbergsverken att först tillhöra greve Baltzar, Julius von Platens familj och senare, från 1890-talet, greve Axel Wachtmeisters familj. Brukens verksamhet samordnades och breddades utöver järnframställningen till en för sin tid modern industrigrupp med sågverk och tegelbruk samt stora lantbruk med mejerier och kvarnar. Efter första världskriget minskade lönsamheten för järnexporten och Strömsbergsverken såldes 1920 till Stora Kopparbergs Bergslags AB, som kort därpå lade ner järnverken. Brukens stora skogar blev den huvudsakliga inkomstkällan.

Ullfors har sedan begynnelsen på 1650-talet till nedläggningen 1929 varit ett stångjärnsbruk som tillämpade vallonsmide. Produktionen i Ullfors inriktades tidigt på export och från början av 1700-talet hade bruket en säker marknad i England. Denna varade ända fram till nedläggningen.

Idag ägs de olika byggnaderna i Ullfors privat.

Något om och kring Ullfors bruk,av; Palmgren, Y, Ullfors och järnhanteringen. I Tierp, en sockenbeskrivning, 1975.

[[Källa:Vallonbruk Uppland]]

Vallonbruk

2009-06-20T16:33:06Z

213.64.144.63:

[[Kategori:Vallonbruk]]
[[Kategori:Bruk]]
Med vallonbruk menar vi här i första hand bruk där man använt [[vallonsmide]]t som [[produktionsmetod]], men även [[bruksorter]] där [[vallonsläkter]] varit dominerande för att ortens utveckling och samhällsliv. Det finns omfattande [[litteratur]] om vallonbruk. Bl.a. "Boken om Bergslagen" innehåller en hel del sammanfattande information, varifrån en del är hämtat i denna text.

I kronans regi och under överinseende av den i Sverige boende holländaren Welam de Wijk inleddes på 1580-talet en omfattande utbyggnad av de norduppländska bruk som var beroende av Dannemora gruva för sin malm.
Bland vallonbruk i [[Uppland]] kan nämnas (se även [http://web.vallonbruken.nu/ hemsidan hos Vallonbruk Uppland]) [[Bennebol]], [[Berkinge]], [[Edsbro]], [[Forsbol]], [[Forsmark]], [[Gimo]], [[Harg]], [[Hillebola]], [[Karlholm]], [[Lövstabruk]], [[Rånäs]], [[Skebobruk]], [[Strömsberg]], [[Söderfors]], [[Tobo]], [[Ullfors]], [[Vattholma]], [[Vällnora]], [[Västland]], [[Älvkarleö]], [[Österbybruk]].

I Östergötland och södra landet i övrigt kan nämnas [[Ankarsrum]], [[Finspång]], [[Godegård]], [[Överum]], m.fl.

Längre norrut i Sverige kan nämnas [[Galtström]], [[Gysinge]], [[Strömbacka]], [[Kengis]].

En del [[valloner]] flyttade vidare till Finland. Där kan nämnas bruksorter som t.ex. [[Svartå]], [[Antskog]], [[Billnäs]], [[Fagervik]] och [[Fiskars]].

Vattholma

2009-06-20T16:32:49Z

213.64.144.63:

[[Kategori:Vallonbruk]]
[[Kategori:Bruk]]
Bruket är ett av vårt lands äldsta. Redan under 1400-talet skall hyttor ha funnits här. Sedan Gustav Vasa blivit ägare till Dannemora, Österby och delar av Vattholma bildade han 1545 ett bolag för driften. 1551 omtalas att en smältarhärd uppförts vid Vattholma. Malm och kol fraktades med pråmar på Fyrisån från Dannemora. En del av malmen togs också från Vattholmagruvan.

[[Källa:Vallonbruk i Uppland]]

Vällnora

2009-06-20T16:32:33Z

213.64.144.63:

Bruket anlades 1684 av Jacob Leijel och kallades då Åsby. Här fanns både masugn och hammarsmedja som 1733 såldes till Jean Jaques De Geer på Gimo. Hammaren nedlades 1735. Masugnen övertogs 1774 av Rånäs bruk. Driften pågick till 1890.

Bruksbostäderna och masugnen som delvis härrör från brukets anläggningstid, genomgick en genomgripande upprustning i mitten av 1800-talet. masugnsruinen och klensmedjan vid Norrsjön restaurerades 1976 av riksantikvarieämbetet.

[[Källa:Vallonbruk i Uppland]]
[[Kategori:Vallonbruk]]
[[Kategori:Bruk]]

Västland

2009-06-20T16:32:18Z

213.64.144.63:

Här anlades ett kronobruk [[1612]]. Det utarrenderade [[1633]] till bland annat [[Vervier|Welam Vervier]] som några år senare köpte bruket och gjorde det till ett av Upplands största. Allt sedan dess har Västland och Strömsberg haft gemensam ägare. Bruket brändes vid rysshärjningarna [[1719]], men återuppbyggdes. [[Stångjärnssmide]] bedrevs under olika perioder. Fram till [[1870]] var masugnsdriften viktigast. [[1902]] upphörde all industriell verksamhet och de flesta bruksbyggnader och arbetarbostäder revs. Kvar finns några byggnader av slaggsten, bland annat ett bostadshus, en förfallen kvarn och ett magasin. Kvar finns också en mindre timrad herrgård och en bruksgata med stugor. Söder därom ligger en äldre herrgård i tre våningar, delvis från [[1600-talet]].

[[Källa:Vallonbruk i Uppland]]
[[Kategori:Vallonbruk]]
[[Kategori:Bruk]]

Älvkarleö

2009-06-20T16:31:57Z

213.64.144.63:

[[Kategori:Vallonbruk]]
[[Kategori:Bruk]]
[[Bergmästare]]n [[Depken|Claes Depken]], [[handelsman]]nen [[Leijel|David Leijel]] och dennes bröder grundade [[1659]] bruken [[Harnäs]] och Älvkarleö. På [[1670-talet]] utarbetade [[Depken]] en metod att med hjälp av vattenhamrar utsmida ankare. För detta adlades han och antog namnet [[Anckarström]]. Han tilldelades också strömmen i Söderfors för anläggande av ett ankarbruk. Älvkarleö undgick att förstöras [[1719]], eftersom ryssarna inte kunde bryta igenom de förskansningar som bruksfolket byggt. Lämningar finns kvar i form av sick- sackformiga löpgravar med uppkastade vallar.

[[Källa:Vallonbruk i Uppland]]

Österbybruk

2009-06-20T16:31:38Z

213.64.144.63:

[[Kategori:Vallonbruk]]
[[Kategori:Bruk]]
Österbybruk, ett välkänt [[Vallonbruk]], lydde tidigt under Vasa-ätten. Gustav Vasa byggde här upp ett bruk med inriktning mot krigsmateriel. Bruket arrenderades av [[de Besche]] och [[de Geer]] samtidigt med [[Lövstabruk]] och [[Gimo]] och inköptes av [[de Geer]] 1643, varefter det utvecklades till Sveriges näst största järnbruk. Senare har det ägts av släkterna [[Grill]] och [[Tamm]]. Tillverkningen lades ned 1983. Då hade bruket en längre period tillhört [[Fagerstakoncernen]]. Såväl herrgård (bl.a. känd för att Bruno Liljefors verkade här på 1920- och 1930talet) som [[vallonsmedja]] och andra byggnader finns bevarade. Under sommaren förekommer en ganska omfattande verksamhet med konserter, teater och utställningar.

Strömbacka

2009-06-20T16:31:15Z

213.64.144.63:

[[Kategori:Vallonbruk]]
[[Kategori:Bruk]]
Strömbacka stångjärnssmedja stod klar 1753 på samma plats som dagens smedja. Efterhand anlades hammare och härdar vid ytterligare två fall i ån. Från början bedrevs tysksmide i Strömbacka. [[P A Tamm]] införde 1828 även vallonsmida i verksamheten. På 1860 och 1870-talen infördes metoderna [[franche comté]] smide och [[Lancashiresmide]]. [[Tackjärn]] från [[Moviken]]s masugn fraktades upp till Strömbacka på den s.k. Oxbanan som byggdes 1883-84. Vallonsmidet upphörde 1947 och smedjan lär då ha varit den sista i världen med [[vallonsmide]]. [[Lancashiresmide]]t fortsatte till 1953. Nuvarande smedja innehåller en [[vallonhärd]] och tre [[lancashirehärd]]ar, en [[vällugn]] för [[vallonsmide]]t samt en vattendriven [[mumblinghammare]].

Skebobruk

2009-06-20T16:30:47Z

213.64.144.63:

[[Kategori:Vallonbruk]]
[[Kategori:Bruk]]
Redan 1444 nämndes i en skrift att här tillverkades järn i en hytta, vilket är det äldsta säkra belägget för bruksrörelse i Uppland. Gustav Vasa drog in den klosterägda egendomen, som då hette Skedeboholm, till kronan. Den adliga ätten Tott av Skedebo och dess förgreningar ägde bruket från slutet av 1500-talet. Under 1620-talet, fick Skebo sin första stångjärnshammare. Från 1733 kom Skebo att ägas av stockholmska handelshus och köpmannafamiljer.

Brukets storhetstid var 1700- och 1800-talen med exporten av stångjärn, vallonsmide av Dannemoramalm, till Sheffield i England som en stabil grund. Skebo bruk hade flera framstående ägare som satsade stort på tekninsk utveckling. Skebo var på den tiden en storindustri med flera hundra anställda. 1900-talet var däremot fyllt av kriser som ledde till brukets konkurs 1924 och till att nästan alla industribyggnader revs. Kvar finns Skebo herrgård från 1770 med magasin coh orangeri, en välbevarad bruksgata och det fina Skebobruks Museum

[[Källa:Vallonbruk i Uppland]]

Lövstabruk

2009-06-20T16:30:25Z

213.64.144.63:

[[Kategori:Vallonbruk]]
[[Kategori:Bruk]]
Lövstabruk fanns som bondebruk redan på 1500-talet. Det arrenderades av [http://www.adelsvapen.com/genealogi/De_Besche_nr_763 de Besche] och de Geer 1626 och några år senare köpte de Geer bruket. Under hans ledning utvecklades det till Sveriges största järnbruk. År 1719 drabbades det av den ryska härjningen och stora delar brändes ned. Charles de Geer återuppförde anläggningarna. Järntillverkningen upphörde 1926. Vallonsmedjan är tyvärr riven, men miljön med herrgård, bostäder, kapell, kontor mm är bevarad och mycket intressant.

Karmansbo

2009-06-20T16:29:58Z

213.64.144.63:

[[Kategori:Bruk]]
[[Bild:karman_0.jpg|thumb|left|Valsning i Karmansbo]]
[[Bild:karman3x.jpg|thumb|Smedlunch i smedjan i Karmansbo, från SVÄ-utflykt]]
Utdrag från Ekomuseum Bergslagen: Vid Karmansbo bruk finns en av landets mest välbevarade och sammanhållna bruksmiljöer med herrgård, arbetarbostäder, smedja och brukskontor. Karmansbo (namnet kommer av det medeltida herrnamnet Karlman) kallades ursprungligen Frölischhammar efter brukets grundare i början av 1600-talet. År 1855 blev Johan Gustav Schwan ägare. Han genomförde en koncentration av driften och många små smedjor längs Hedströmmen slogs ihop till den större vid Karmansbo. År 1881 ombildades bruket till aktiebolag.
Smedjan var en viktig arbetsplats i bygden. År 1929 var 72 anställda på bruket. Smederna förädlade tackjärn som kom från olika masugnar i trakten. Från sekelskiftet 1900 kom merparten från Liens hytta i Riddarhyttan. I verkets lancashireugnar, vilka är restaurerade, smältes tackjärnet om. Genom denna bearbetning framställde smederna ett högklassigt järn, lämpligt för tillverkning av redskap, vilket såldes över hela världen.

Rånäs

2009-06-20T16:29:31Z

213.64.144.63:

[[Kategori:Vallonbruk]]
[[Kategori:Bruk]]
I början av 1770-talet anhöll ägaren till Gimo bruk, bergsrådet Jean Le Febure-Liljenberg, om tillstånd hos hovet att flytta en av Gimos två vallonhammare till Rånäs bruk. Stångjärnet försågs med Gimos stångjärnsstämpel. År 1806 övergick bruket till släkten Reuterskiöld och smidesverksamheten pågick sedan till 1894.

Av själva smedjan återstår endast några grundstenar. Men sedan 1950 talen finns på det gamla bruksområdet en bilfjäderfabrik. Längs bruksgatan ligger de vitrappade bostadshusen som ursprungligen byggdes för smedernas familjer och annat bruksfolk samt två större byggnader på ömse sidor om brukstorget. Dessa byggnader inhyste brukskontor, skola och förvaltarbostad.

[[Källa:Vallonbruk i Uppland]]

Kengis

2009-06-20T16:29:13Z

213.64.144.63:

[[Kategori:Vallonbruk]]
[[Kategori:Bruk]]
Kengis ligger i närheten av Pajala i Norrbotten. Det började som [[kopparsmältverk]] med [[malm]] från [[Svappavara]] redan på 1650-talet. Under åren 1657-1715 hade man privilegier på tillverkning av [[plåtmynt]]. [[Kopparverk]]et lades ned 1785. år 1642 påträffades [[järnmalm]] vid [[Junosuando]] och en mindre [[hytta]] uppfördes. Senare uppfördes en ny [[hytta]] och [[stångjärnshammare]] vid [[Kengis]]. Drivande i detta var Arent [[Grape]]. För att få in nytt kapital tog man senare in bröderna Abraham och Jakob [[Momma]], bördiga från [[Aachen]], vilka senare adlades under namnet [[Reenstierna]]. Ryssarna brände bruket vid ett anfall år 1717. Några år senare återuppfördes anläggningen och driften återupptogs, senare med Abraham Steinholtz som delägare. Under 1750-talet uppfördes [[gjuteri]], [[tråddrageri]], [[manufaktur]], etc. och [[malm]] togs bland annat från [[Luossavaara]]. En anläggning uppfördes också vid [[Svanstein]]. Under 1800-talet var framgångarna växlande och verksamheten lades ned 1850 utom [[manufaktur]]en som drevs till 1895.

Karlholm

2009-06-20T16:28:57Z

213.64.144.63:

[[Kategori:Vallonbruk]]
[[Kategori:Bruk]]
Karlholmsbruk anlades 1728 av Charles de Geer. En masugn flyttades över från Lövsta och 1730 kunde produktionen börja i Karlholm. Lancashiresmedjan restaurerades 1973. I Karlholm finns en väl bevarad bruksmiljö med klockstapel och två bruksgator vid bruksdammen.

Hillebola

2009-06-20T16:28:41Z

213.64.144.63:

[[Kategori:Bruk]]
[[Kategori:Vallonbruk]]
'''Hillebola''' låg i Österlövsta i Uppland och bruket nämndes första gången 1640 [Harmens register].

Harg

2009-06-20T16:28:20Z

213.64.144.63:

[[Kategori:Vallonbruk]]
[[Kategori:Bruk]]
Harg skapades på 1630-talet. Gustaf Otto Stenbock köpte gården 1664 och fick sedan privilegium att anlägga ett järnbruk. Ett antal masugnar på andra orter försörjde med råvara. I Harg bearbetades tackjärn till stångjärn. Den ryska flottan härjade bruket 1719. Senare återuppfördes bruket under släkten Oxenstierna. Tillverkningen lades ned i slutet av 1920-talet. Harg tillhör sedan senare delen av 1800-talet släkten Beck-Friis.

Gysinge

2009-06-20T16:27:49Z

213.64.144.63:

[[Kategori:Vallonbruk]]
[[Kategori:Bruk]]
Bruket grundades 1668. Peder Swensson Printz erhöll privilegium att anlägga en [[masugn]]. Tillgången på [[vattenkraft]] och skog gjode platsen vid [[Dalälven]] lämplig. Första masugnen i Gysinge uppfördes omkring 1670.
Den 11 juli 1677 fick inspektorn Anders Larsson Höök genom ett kungabrev malmbrytningsrätt i [[Dannemora]] gruvor samt även tillgång till skog på närliggande allmänningar. Anders hade då redan tidigare anlagt ett faktori vid Gysinge där tillverkningen inriktades på produktion av krigsmateriel för den svenska armén. Bruket fick kort efter kungabrevets utfärdande även ett privilegium att driva [[stångjärnssmide]] och 1695 fanns det en hammare och två härdar på bruket. Vallonsmide infördes, vilket gav ett [[stångjärn]] av hög kvalitet som var efterfrågat i utlandet. Bruksrörelsen utvidgades successivt under 1700-talet och på bruksområdet fanns under mitten av århundradet förutom [[hytta]], både [[vallonsmedja]] och [[tysksmedja]], [[spiksmedja]] och [[klensmedja]], kvarn, snickarverkstad och grovbladig såg. [[Klensmedjan]], i dag benämnd Krokiga [[smedja]]n, uppfördes 1764. Den förlängdes åt öster på 1800-talet och kom då att inrymma även en mekanisk verkstad samt snickeriverkstad med [[modellkammare]].
(utdrag från http://sv.wikipedia.org/wiki/Gysinge_bruk)

Godegård

2009-06-20T16:27:25Z

213.64.144.63:

[[Kategori:Vallonbruk]]
[[Kategori:Bruk]]
Godegård ligger i [[Östergötland]], mellan Motala och [[Finspång]]. Platsen hette förr i världen Torshyttan och bruket nämndes första gången [[1525]] [Harmens register]. [[De Geer|Louis De Geer]] kom in i bilden [[1641]] och utvidgade ett redan befintligt järnverk samt tog in [[valloner]] till trakten. Godegård förblev inom ätten [[De Geer]] till [[1775]] och senare tillhörde det släkten [[Grill]]. Järnbruket lades ned [[1896]].
[[Kategori: Bruk]]

Gimo

2009-06-20T16:26:54Z

213.64.144.63:

[[Kategori:Vallonbruk]]
[[Kategori:Bruk]]
Gimo anlades 1615 som kronbruk under [[Österbybruk]]. Köptes av [[de Geer]] 1634. En stor brand 1649 förstörde mycket. Under 1800-talet blev [[järnhantering]]en mindre dominerande och jord- och skogsbruk med sågverk ökade. I modern tid är [[Sandvik Coromant]] etablerat med en anläggning här.
Bruket anlades 1615 som kronobruk under Österby. 1625 utarrenderades Gimo, [[Lövstabruk]] och [[Österbybruk]] till [[Willem de Besche]]. Följande år blev [[Louis De Geer]] medarrendator. 1643 köpte han bruken. Verksamheten expanderade nu snabbt. 1649 uppfördes den nedre hammaren. Vid invigningen kom elden lös. All bruksbebyggelse och halva Gimo by brändes ned. 1651 återuppbyggdes hammaren. 1666 anlades en ny hammare på den plats där den sista smedjan stod ännu på 1960-talet.

Gimo förblev i [[släkten De Geer]]s ägo till 1756, då det såldes till Jennings & Finlay. Då firman upplöstes 1762 tillföll bruket Finlay. Denne uppdrog åt Jean Eric Rehn att rita en ny herrgård och utarbeta en generalplan. Gimo såldes 1764 till direktören i Ostindiska kompaniet och Jernkontoret, Jean Henry Le Febure. Herrgården, som stod färdig på 1780-talet, har bevarat sin ursprungliga karaktär med bl.a. Rehns inredningar. Hans generalplan blev endast delvis realiserad. År 1774 flyttades den nedre hammaren till [[Rånäs]] i [[Fasterna]]. Under 1800-talet, då Gimo ägdes av [[släkten Reuterskiöld]], fick järnhanteringen mindre betydelse, medan jordbruk och sågverksrörelse expanderade. 1894 bildades Gimo bruks AB och 1916 [[Gimo-Österby bruks AB]]. [[Stångjärnssmide]]t flyttades till [[Österbybruk]], Gimo blev huvudort för sågverksdriften. [[Masugn]]en släcktes 1936. I samband därmed övertog [[Korsnäs AB]] bruket. Idag är [[Sandvik Coromant]] största industrin i orten.

[[Källa:Vallonbruk i Uppland]]

Forsbol

2009-06-20T16:26:34Z

213.64.144.63:

[[Kategori:Bruk]]
[[Kategori:Vallonbruk]]
Forsbols masugn anlades på 1650-talet och ägdes ursprungligen av Forsmarks bruk. Masugnen var sedan länge nedlagd under slutet av 1800-talet då Forsbol övergått i Skebo bruks ägo. Masugnsområdet låg då på Berga ägor. Berga utgjorde vid denna tid en gård som producerade spannmål för arbetarna vid Skebo bruk, vilka avlönades in natura, med vilket menas att de avlönades med spannmål och andra förnödenheter. Vid Forsbol bodde en rad torpare under slutet av 1800-talet, vilka i sina arrendekontrakt hade bestämmelser att framställa träkol samt att utföra dagsverken åt bruket (se även del 1 sid 83).

Forsbol ligger inom ett vidsträckt skogsområde, som en gång utgjorde en viktig produktionsfaktor genom det träkol som tillverkades där, först åt Forsbols masugn och senare åt Skebo bruk. Rester efter masugnen är numera försvunna men inom området finns slagghögar. Söder om bebyggelsen flyter den å som försåg masugnen med vattenkraft, där fanns även tidigare en damm där ån dämdes.

Bebyggelsen vid Forsbol utgörs dels av en mangårdsbyggnad med flyglar samt ekonomibyggnader, i några av byggnaderna har slaggtegel från masugnen använts i grunden, dels av mindre torpbebyggelse som utgörs av enkelstugor samt uthusbyggnader.

[[Källa:Stockholms länsmuseum]]

Finspång

2009-06-20T16:26:00Z

213.64.144.63:

[[Kategori:Vallonbruk]]
[[Kategori: Bruk]]
[[Bild:finspang_slott.jpg|thumb|left|Finspångs slott]]
Finspång, har haft viss form av järnhantering sedan medeltiden. År 1580 anses som starten för för bruket. [[Johan den III]] gav då holländaren [[De Wijk]] uppdraget att utveckla järnhanteringen, främst [[vapentillverkningen]]. [[Louis De Geer]] övertog Finspångs bruk från Kronan år 1641. Invandrade vallonska [[mästersmed]]er bidrog till att [[kanon]]er av hög kvalitet exporterades till stora delar av världen. Slottet uppfördes 1668-1685. Sin storhetstid som vapentillverkare hade Finspång under 1600- och 1700-talen. Då hade man ensamrätt på [[kanontillverkning]] i landet. Den sista [[kanon]]en från Finspång provsköts år 1912. Därmed avslutades vapenepoken. Därefter kom den moderna industrialismen med [[STAL (Svenska Turbinfabriks Aktiebolaget Ljungström)]]. Bruket ombildades till [[Finspongs Metallverk]] och [[Nordiska Artillerifabrikerna]]

Forsmark

2009-06-20T16:25:15Z

213.64.144.63:

[[Kategori:Vallonbruk]]
[[Kategori:Bruk]]
Ett kronobruk anlades 1570 av Lars Hansson. Tidigare skall bondeägda masugnar och hammare ha funnits här. Bruket utarrenderades 1624 till bl.a. Gerhard de Besche och Peter Rochet. Forsmark bildade ett brukskomplex, i vilket även ingick Kabrida hammare (nuv. Johannisfors), Vigelsbo, Forsbols och Berkinge masugnar.

1646 såldes bruket till arrendatorerna och övertogs senare av de Besche. Denna släkt innehade Forsmark till 1735. Efter ägarskiften såldes bruket 1751 till Frans Jennings & Robert Finlay. Det brändes av ryssarna 1719. Sedan Jennings efter handelsfirmans upplösning 1762 blivit ensam ägare påbörjades brukets omdaning. Längs bruksgatan byggdes arbetarbostäder. 1767-74 uppfördes nuvarande huvudbyggnad efter ritningar av Jean Eric Rehn.

1786 inköptes Forsmark av Samuel af Ugglas som fullföljde utbyggnaden. Hammare och kolhus uppfördes, masugnen stängdes och tackjärnet togs istället från Berkinge, Mennäis i Finland, senare även från Österby. I Johannisfors byggdes ett magasin där järnet lagrades innan det på pråmar transporterades till Kallerö. Sedan 1700-talet hade Kallerö och Ledsundet i Kallrigafjärden tjänat som utskeppningshamnar för Forsmark, Österby och Gimo.

Forsmarks engelska park anlades av Samuel af Ugglas i samarbete med trädgårdsdirektören Johan Christian Ackermann. Kyrkan i nyantik stil, uppförd efter ritningar av Olof Tempelman, invigdes 1800.

1812 inköpte af Ugglas Harnäs bruk, vars masugn var förenad med Forsmark till 1822. Bruksdriften vid Forsmark nedlades på 1890-talet. Den stora vallonsmedjan, "Opphammaren", med kolhus revs 1968. Forsmark stannade inom släkten af Ugglas till 1975, då Forsmarks kraftgrupp AB förvärvade bruket. Det blev samma år förklarat som byggnadsminne. I det gamla spannmålsmagasinet vid Bruksgatan finns ett museum.

[[Källa:Vallonbruk i Uppland]]

Engelsberg

2009-06-15T21:27:50Z

213.64.144.63:

[[Kategori:Bruk]]

[[Bild:engelsberg_1.jpg|thumb|left|Engelsbergs bruk, hyttan]]
[[Bild:engelsberg_2.jpg|thumb|Engelsbergs bruk, smedjan]]
Utdrag från Ekomuseum Bergslagen:
Engelsbergs bruk räknas som ett av de främsta industriminnena i världen och finns sedan 1993 på UNESCO´s lista över världsarven, World Heritage List.

Engelsberg har fått sitt namn av den tyskättade bergsmannen Englika, som flyttade hit på 1300-talet. Den förste brukspatronen som tog över Engelsberg var Per Larsson, adlad Gyllenhöök. År 1728 förvärvade familjen Söderhielm större delen av anläggningen och arbetade målmedvetet med förbättringar. År 1779 uppfördes den masugn som utgör grunden till den vi ser idag. Familjen Timm styrde bruket från 1825 till 1916. Hyttan moderniserades och byggdes på. Även smedjan byggdes om. Förbättrade kommunikationer underlättade transporterna av malm och färdigt stångjärn.

Avesta Järnverk AB köpte bruket 1916 men lade ner tillverkningen redan 1919. Utan generalkonsul Axel Ax:son-Johnsons och hans efterkommandes stora intresse, är det knappast troligt att bruket bevarats. Här finns industrianläggningar och trädgårdsanläggningar sida vid sida. I trädgården leder en allé fram till herrgården, som byggdes 1746 och ersatte en äldre mangård. Den äldre, östra flygeln inrymde köket. Den västra flygeln byggdes på 1780-talet för Lorentz Peter Söderhielms inalles 19 barn från två äktenskap. De runda tornen är uppförda i slaggsten och har använts som lusthus respektive avträde.

Edsbro

2009-06-15T21:27:22Z

213.64.144.63:

[[Kategori:Vallonbruk]]
[[Kategori:Bruk]]
Edsbro är en urgammal plats vid sjöleden från Edeboviken in i Uppland. Här finns till exempel en fornborg från järnåldern, belägen ett stenkast frrån Edsbro masugn och gråstenskyrka från 1200-talet, med rikt bemålad interiör.

1686 - 1919, i över två hundra år, drevs en masugn här. Det var en så kallad fransösk ugn och den byggdes av valloner som under 1600-talet invandrade från nuvarande Belgien.

Malmen bröts i Dannemora gruvor medan vattenkraft och skog till kolning fanns i Edsbro. Råjärnet transporterades sedan till Skebo bruk som ägde Edsbro masugn, för att smidas till stångjärn av yppersta kvalitet och därefter exporteras till framför allt England. I slutet av 1800-talet försågs masugnen med ångmaskin coh det drogs en järväg till platsen. Masugnen morderniserades sedan succesivt fram till nedläggningen efter första världskriget.

Masugnen är den enda bevarade i Stockholmslän. Här finns även murar av rostugn, spår av dammbygge och kolhus, hamn med magasinbyggnader, klensmedja, museum, förvaltarbostad, kontor samt bruksgata med arbetarbostäder. Hela miljön utgör ett intressant industrihistoriskt besöksmål.

[[Källa:Vallonbruk i Uppland]]

Berkinge

2009-06-15T21:27:00Z

213.64.144.63:

[[Kategori:Vallonbruk]]
[[Kategori:Bruk]]
Hammarverk och masugn uppförda på 1600- talet. Berkinge ägdes senare av Forsmarks bruk. Masugnen var i drift till 1884. Idag finns herrgård, arbetarbostäder, lämningar av slaggstensbyggnader och en återställd bruksdamm.

[[Källa:Vallonbruk i Uppland]]

Bennebol

2009-06-15T21:26:33Z

213.64.144.63:

[[Kategori:Bruk]]
[[Kategori:Vallonbruk]]
Bennebol omtalas i skrift från 1500-talet. Gården köptes 1676 av Gustaf Otto Stenbock, ägare till Hargs bruk. Masugnen anlades 1680 och Bennebol blev så masugnsbruk till Hargs bruk. Malmen togs i huvudsak från Dannemora gruvor och kördes på frusna vintervägar och sjöar till Bennebol för rostning och smältning till tackjärn i masugnen. Tackjärnet forslades sommartid med båt via sjöar och åar till Hargs bruk där det bearbetades till stångjärn. Järnhanteringen i Bennebol upphörde 1884.

Dagens byggnader är i huvudsak från mitten av 1800-talet. Masugnen och murarna runt den är från 1737, då en stor ombyggnad ägde rum. Masugnen påbyggdes 1856-57 med ytterligare en våning. Den Westmanska rostugnen byggdes 1877. Masugnen och rostugnen restaurerades på 1970-talet. Ytterligare restaureringar gjordes på 1990-talet.

[[ Källa:Vallonbruk i Uppland]]

Bruk i Götaland

2009-06-15T21:25:39Z

213.64.144.63:

Dessa bruk ligger i Götaland:

[[Adamsberg]]

[[Aneby]]

[[Ankarsrum]]

[[Billingsfors]]

[[Bona]]

[[Borggård]]

[[Borkhult]]

[[Boxholm]]

[[Braås]]

[[Bruzaholm]]

[[Brännhult]]

[[Bränninge i Habo]]

[[Byarum]]

[[Bäckefors]]

[[Börgöl]]

[[Börsjö]]

[[Cederberg]]

[[Diö]]

[[Djuckerö]]

[[Djurshyttan]]

[[Dunkehallar]]

[[Eckersholm]]

[[Ekeryd]]

[[Erstorp]]

[[Falsterbo]]

[[Finspång]]

[[Flasbjörke]]

[[Flerohopp]]

[[Folkström]]

[[Forsbacka i Mo]]

[[Forsström]]

[[Forsvik]]

[[Fredriksfors i Anderstorp]]

[[Fredriksfors i Döderhult]]

[[Fredriksfors]]

[[Fröl]]

[[Fyrsten]]

[[Fågelfors]]

[[Gammelsbo]]

[[Gisslarbo]]

[[Gladhammar]]

[[Godegård]]

[[Gruthyttan]]

[[Grytgöl]]

[[Gunnebo]]

[[Gunneby]]

[[Gusum]]

[[Hanefors]]

[[Holm i Åtvid]]

[[Holmfors]]

[[Hult]]

[[Hultafors]]

[[Huseby]]

[[Hättorp]]

[[Hultema]]

[[Hävla]]

[[Hörle]]

[[Johanneberg]]

[[Jägerstorp]]

[[Karlsfors]]

[[Karlström]]

[[Katrinefors]]

[[Katterum]]

[[Klavreström]]

[[Koppararp]]

[[Kristinefors]]

[[Kvarn]]

[[Kvarngården]]

[[Lada]]

[[Lessebo]]

[[Lindal]]

[[Lindefors]]

[[Linnefors]]

[[Lotorp]]

[[Ludvigsfors]]

[[Lummelunda]]

[[Lämneå]]

[[Mantorp]]

[[Margreteholm]]

[[Mariefors]]

[[Mariefors i Undenäs]]

[[Markaryd]]

[[Mobro]]

[[Nissafors]]

[[Norra Åreberg]]

[[Näsbo]]

[[Orga]]

[[Persby]]

[[Petrefors]]

[[Reinholdsfors]]

[[Resta]]

[[Ry]]

[[Rådanefors]]

[[Rämninge]]

[[Skahus]]

[[Skärblacka]]

[[Skönnarbo]]

[[Sonstorp]]

[[Stenfors]]

[[Ström]]

[[Strömfors]]

[[Strömshov]]

[[Svartebo]]

[[Sätra]]

[[Sätra i Risinge]]

[[Sävsjöström]]

[[Söderhammaren]]

[[Tegneby]]

[[Tinkarup]]

[[Torrskog]]

[[Tovehult]]

[[Tyrstorp]]

[[Törnefors]]

[[Upperud]]

[[Vitlanda]]

[[Wolffenfors]]

[[Ysunda]]

[[Ålhult]]

[[Åminne]]

[[Åmål]]

[[Årberg]]

[[Åryd]]

[[Överum]]

[[Öxnäs]]

Överum

2009-06-15T21:24:23Z

213.64.144.63:

[[Kategori:Vallonbruk]]
[[Kategori:Bruk]]
Det fanns elva järnbruk i Tjust härad under 1700- och 1800-talen. Därför kallades denna trakt också för Tjust Bergslag. De flesta bruken drabbades dock av den stora bruksdöden vid slutet av 1800-talet. Överum är ett av de få som överlevde.

Bruket grundades av valloner år 1655. Det var tillgången på malm, skog och vattenfall som gjorde att bruket hamnade just här. Produktionen bestod till en början av tackjärn och stångjärn, kanoner och kanonkulor. År 1776 byggde man en manufaktursmedja, och började tillverka hästskor, spik, yxor, spadar, husgeråd och dylikt. Omkring sekelskiftet 1800 upphörde kanongjutningen, och man övergick alltmer till husgeråd och byggnadssmide.

År 1850 startade man plogtillverkning, och efter några år även andra lantbruksredskap. Dessutom har man tillverkat virkesvaror, fönster och dörrar, skogs- och lantbruksprodukter, elmotorer och delar till kontorsmaskiner. Idag tillverkas plogar, såmaskiner och konstgödselspridare.

Antalet anställda var på 1970-talet omkring 1000 personer. Bruket var då ett av länets största industrier. Under år 2005 var antalet anställda i medeltal 140. Bruket firade sitt 350-års jubileum år 2005. Man kan då se tillbaka på en 350-årig oavbruten verksamhet med både kriser och framgångar. Man startade med järnframställning i en primitiv mulltimmerhytta, och har i dag en toppmodern fabrik med välutbildad personal, som tillverkar produkter i världsklass.

[[Källa:Tjustforum]]

Ankarsrum

2009-06-15T21:23:15Z

213.64.144.63:

'''Ankarsrum''' låg i Hallingeberg i Småland och bruket är känt sedan 1655 [Harmens register].

[[Kategori: Bruk]]
[[Kategori:Vallonbruk]]

Lotorp

2009-04-06T19:53:26Z

213.64.144.63:

Lotorps bruk i Risinge socken 1635 - 1919

Gilius de Flon Johansson, grundare av Lotorps bruk år 1635 i Risinge socken i Östergötland.
Gilius var först kanongjutare vid Finspång 1627- 36 och anlade sedan en stångjärnshammare i Lotorp.
I Risinge hembygdsförenings årsbok 1985 finns följande skrivet om Gilius de Flon:
" Vem var då Gilius Johansson de Flon som satsade all sin kraft på att anlägga ett nytt bruk nära Finspång i en vattenled, där redan Börsjö bruk fanns?
Mäster Gillis bodde på Grostorp och nämns möjligen i ett kontrakt över anställda hos Louis De Geer som Gillis Constant med yrkestiteln "formuer" (formare). Hans far Johan Constant, som kom från Bourdeaux, gifte sig i Lièges, de Besche och De Geers hemstad, med Maria de Besche.
Mäster Gillis de Flon var alltså genom släktskap och eget arbete nära knuten till järnhanteringen i och omkring Finspång. Det är därför naturligt för honom att ta kontakt med bönderna i Lotorps by och av dem arrendera strömmen nedanför byn.
I strömmen mellan Ormlången och Gron fanns sedan länge vid de övre fallen både sågkvarn och mjölkvarn och i arrendekontraktet sägs att böndernas kvarnanläggningar inte skall få lida någon skada genom de vattenregleringar som fordrades för en hammare.
Byggnationen kommer igång 1635 och snart dunkar hammaren fram de första stängerna, men som framgår av Bergmästarrelationen och tingsprotokollen avbröts verksamheten dramatiskt genom vådeld 1636 och genom mordbrand 1638. Gillis de Flon gav emellertid inte upp utan började omedelbart återuppbyggnaden och på en karta från 1650 kan man se att hammaren på nytt står där.
Något större antal anställda hade icke bruket. Hammaren drevs av en hammarsmed med dräng och hyttan förmodligen av bergsmän i orten.
Att Gillis de Flon underhöll ett intimt samarbete med de Geers industrier i Östergötland, kan icke förvåna. I Finemans rapporter till Louis de Geer talas då och då om leveranser av järn från Lotorp och sändning av salt och andra förnödenheter från Norrköping till de Flons behov. På hösten 1645 stod Gillis i skuld till "koncernledningen" i de Geers "Stenhus" med 688:22 d.

Lotorp

2009-04-06T19:53:07Z

213.64.144.63:

[[Bild:Lotorp.jpg]]Lotorps bruk i Risinge socken 1635 - 1919

Gilius de Flon Johansson, grundare av Lotorps bruk år 1635 i Risinge socken i Östergötland.
Gilius var först kanongjutare vid Finspång 1627- 36 och anlade sedan en stångjärnshammare i Lotorp.
I Risinge hembygdsförenings årsbok 1985 finns följande skrivet om Gilius de Flon:
" Vem var då Gilius Johansson de Flon som satsade all sin kraft på att anlägga ett nytt bruk nära Finspång i en vattenled, där redan Börsjö bruk fanns?
Mäster Gillis bodde på Grostorp och nämns möjligen i ett kontrakt över anställda hos Louis De Geer som Gillis Constant med yrkestiteln "formuer" (formare). Hans far Johan Constant, som kom från Bourdeaux, gifte sig i Lièges, de Besche och De Geers hemstad, med Maria de Besche.
Mäster Gillis de Flon var alltså genom släktskap och eget arbete nära knuten till järnhanteringen i och omkring Finspång. Det är därför naturligt för honom att ta kontakt med bönderna i Lotorps by och av dem arrendera strömmen nedanför byn.
I strömmen mellan Ormlången och Gron fanns sedan länge vid de övre fallen både sågkvarn och mjölkvarn och i arrendekontraktet sägs att böndernas kvarnanläggningar inte skall få lida någon skada genom de vattenregleringar som fordrades för en hammare.
Byggnationen kommer igång 1635 och snart dunkar hammaren fram de första stängerna, men som framgår av Bergmästarrelationen och tingsprotokollen avbröts verksamheten dramatiskt genom vådeld 1636 och genom mordbrand 1638. Gillis de Flon gav emellertid inte upp utan började omedelbart återuppbyggnaden och på en karta från 1650 kan man se att hammaren på nytt står där.
Något större antal anställda hade icke bruket. Hammaren drevs av en hammarsmed med dräng och hyttan förmodligen av bergsmän i orten.
Att Gillis de Flon underhöll ett intimt samarbete med de Geers industrier i Östergötland, kan icke förvåna. I Finemans rapporter till Louis de Geer talas då och då om leveranser av järn från Lotorp och sändning av salt och andra förnödenheter från Norrköping till de Flons behov. På hösten 1645 stod Gillis i skuld till "koncernledningen" i de Geers "Stenhus" med 688:22 d.

Bruk i Götaland

2009-02-19T22:32:13Z

213.64.144.63:

Dessa bruk ligger i Götaland:

[[Adamsberg]]

[[Aneby]]

[[Ankarsrum]]

[[Billingsfors]]

[[Bona]]

[[Borggård]]

[[Borkhult]]

[[Boxholm]]

[[Braås]]

[[Bruzaholm]]

[[Brännhult]]

[[Bränninge i Habo]]

[[Byarum]]

[[Bäckefors]]

[[Börgöl]]

[[Börsjö]]

[[Cederberg]]

[[Diö]]

[[Djuckerö]]

[[Djurshyttan]]

[[Dunkehallar]]

[[Eckersholm]]

[[Ekeryd]]

[[Erstorp]]

[[Falsterbo]]

[[Finspång]]

[[Flasbjörke]]

[[Flerohopp]]

[[Folkström]]

[[Forsbacka i Mo]]

[[Forsström]]

[[Forsvik]]

[[Fredriksfors i Anderstorp]]

[[Fredriksfors i Döderhult]]

[[Fredriksfors]]

[[Fröl]]

[[Frövi]]

[[Fyrsten]]

[[Fågelfors i Mörlunda]]

[[Fågelfors]]

[[Gammelsbo]]

[[Gisslarbo]]

[[Gladhammar]]

[[Godegård]]

[[Gruthyttan]]

[[Grytgöl]]

[[Gunnebo]]

[[Gunneby]]

[[Gusum]]

[[Hanefors]]

[[Holm i Åtvid]]

[[Holmfors]]

[[Hult]]

[[Huseby]]

[[Hättorp]]

[[Hultema]]

[[Hävla]]

[[Hörle]]

[[Johanneberg]]

[[Jägerstorp]]

[[Karlsfors]]

[[Karlström]]

[[Katrinefors]]

[[Katterum]]

[[Klavreström]]

[[Koppararp]]

[[Kristinefors]]

[[Kvarn]]

[[Kvarngården]]

[[Lada]]

[[Lessebo]]

[[Lindal]]

[[Lindefors]]

[[Linnefors]]

[[Lotorp]]

[[Ludvigsfors]]

[[Lummelunda]]

[[Lämneå]]

[[Mantorp]]

[[Margreteholm]]

[[Mariefors]]

[[Mariefors i Undenäs]]

[[Markaryd]]

[[Mobro]]]

[[Nissafors]]

[[Norra Åreberg]]

[[Näsbo]]

[[Orga]]

[[Persby]]

[[Petrefors]]

[[Reinholdsfors]]

[[Resta]]

[[Ry]]

[[Rådanefors]]

[[Rämninge]]

[[Skahus]]

[[Skärblacka]]

[[Skönnarbo]]

[[Sonstorp]]

[[Stenfors]]

[[Ström]]

[[Strömfors]]

[[Strömshov]]

[[Svartebo]]

[[Sätra]]

[[Sätra i Risinge]]

[[Sävsjöström]]

[[Söderhammaren]]

[[Tegneby]]

[[Tinkarup]]

[[Torrskog]]

[[Tovehult]]

[[Tyrstorp]]

[[Törnefors]]

[[Upperud]]

[[Vitlanda]]

[[Wolffenfors]]

[[Ysunda]]

[[Ålhult]]

[[Åmål]]

[[Årberg]]

[[Åryd]]

[[Öxnäs]]

Huvudsida

2009-02-19T22:31:34Z

213.64.144.63:

__NOTOC__
== <h1 style="font-size: 140%">Välkommen till Bruks-wikin</h1> ==

<h3>'''[http://www.vallon.se Sällskapet Vallonättlingar] och [http://www.genealogi.se/smed/ Föreningen för Smedsläktsforskning].'''</h3>

Detta är Sällskapet Vallonättlingars och Föreningen för Smedsläktsforsknings gemensamma wikipedia för dokumentation av bruksorter, bruksmiljöer, dess historik liksom även produktionsmetoder och annat som kan vara av intresse när det gäller vallonsläkters och smedsläkters verksamhet genom århundradena.
Ett interaktivt forum för frågor och diskussioner om släktforskning och annat rörande vallonsläkter och smedsläkter. Du kan med fördel gå till vårt [http://www.vallon.se/discus/index.html Vallon- och smedsläktsforum].

Vi kommer att fylla på material inom närmaste tiden. Hör gärna av dig till oss med ideer och synpunkter!

== Bruksmiljöer ==
Bruksmiljöer kan delas in på många olika sätt. Produktionsmetoder är ett sätt. Geografiskt är ett annat. Kulturellt och historiskt är ytterligare sätt att dela in miljöerna. Vi utgår till att börja med från en grov indelning och förfinar den efter hand.

{| width="100%" cellpadding=0 cellspacing=0 style="border:1px solid #ccc; background-color:#ffffff;"
| id="kolumn1" width="50%" valign="top" style="background-color:#ffffff; padding-left:8px; padding-bottom:2em; padding-right:8px; padding-top:5px;"|

===[[Vallonbruk]]===

Med [[Vallonbruk]] menar vi här i första hand bruk där man använt [[vallonsmide]]t som produktionsmetod, men även bruksorter där [[vallonsläkter]] varit dominerande för att ortens utveckling och samhällsliv. Bland mera kända [[vallonbruk]] i [[Uppland]] kan nämnas [[Lövstabruk]], [[Österbybruk]], [[Forsmark]], [[Gimo]], [[Strömsberg]], m.fl. I Östergötland och södra landet i övrigt kan nämnas [[Finspång]], [[Godegård]], m.fl. Längre norrut i Sverige kan nämnas [[Gysinge]], [[Strömbacka]], [[Kengis]] och en del andra. Det skall också nämnas att en del [[valloner]] flyttade vidare till Finland. Under avsnittet [[Vallonbruk]] finns fylligare förteckning och länkar till beskrivningar.

===Andra bruksmiljöer===

Det finns och har funnits många olika former av järnbruk och järnhantering. Givetvis har den varierat mycket in sina former genom århundradena. Vi gör här en översiktlig indelning geografiskt.

=====Götaland=====

Se [[Bruk i Götaland]].

=====[[Bergslagen]]=====
Med [[Bergslagen]] avses den malmrika trakten kring gränserna mellan Dalarna, Västmanland och Värmland. Här finns av naturliga skäl en mycket omfattande mängd med såväl riktigt gamla som mera sentida bruksmiljöer. Exempel på äldre miljöer som drivs som fullt fungerande och visas för besökare är [[Karmansbo]] i Västmanland. En välbevarad äldre bruksmiljö, som dessutom klassats som världsarv, är [[Engelsberg]]. Se [[Bruk i Bergslagen]].

=====Övriga Svealand=====

Se [[Bruk i övriga Svealand]].

=====Norrland=====

Se [[Bruk i Norrland]].

=====Övrigt=====
|}
{| width="100%" cellpadding=0 cellspacing=0 style="border:1px solid #ccc; background-color:#ffffff;"
| id="kolumn1" width="50%" valign="top" style="background-color:#ffffff; padding-left:8px; padding-bottom:2em; padding-right:8px; padding-top:5px;"|

== Historik ==

===[[Järnhantering]] i historien===

=====Bergsmän=====

=====[[Valloninvandringen]]=====

== Metoder i [[järnhantering]]en ==

Läs om [[Masugn]]ar.

Från [[tackjärn]] till [[stångjärn]].
Genom åren har många metoder för järnframställiing förekommit.
[[Osmundsmide]], [[Tysksmide]], [[Vallonsmide]], [[Lancashiresmide]], etc.

== [[Yrken]] inom järnhanteringen ==

Det finns många [[yrken]] som är intressanta i detta sammanhang. Olika typer av smeder, kolare och andra yrken runt dessa.
För en fylligare lista och närmare beskrivningar, läs mera på [[yrken]].

| id="kolumn2" width="50%" valign="top" style="border-left:1px dotted #fec088; padding-right:8px; padding-bottom:2em; padding-top:5px; background-color:#ffffff; padding-left:5px;"|

== Släkter ==

Inom [[järnhantering]]en finns många kända släkter:

===Vallonsläkter===
[[Vallonsläkter]] härstammar i huvudsak från valloninvandringen till Sverige på 1600-talet. Många av dessa släkter finns fortfarande som aktiva släktnamn idag, medan andra försvunnit under århundradena.
Du kan också se en del exempel på [http://www.vallon.se/ind_forsk.htm Vallonsläkter].

===Smedsläkter===
Det finns en omfattande förteckning över större och mindre [[smedsläkter]].
Här finns mera om övriga [http://www.genealogi.se/smed/smedlist.html smedsläkter].

===Andra släkter===
Andra bruksägarsläkter är t.ex. Grill och Tamm.

== [[Litteratur]] och forskningstips ==

Det finns omfattande [[litteratur]] och annat liknande material inom området. Här tar vi upp några exempel och hänvisar också till ett antal listor och förteckningar som finns tillgängliga på nätet eller på annat sätt.
|}
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Wikipedia:Redigering Wikipedia Redigering] |
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Hur_man_redigerar_en_sida Redigeringhjälp] |
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Wikipedias_riktlinjer Wikipedias riktlinjer] |
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Anv%C3%A4ndare Användare i Wikipedia] |
[http://wikimediafoundation.org/wiki/Privacy_policy Integritetsplicy]

Lotorp

2009-02-19T22:30:51Z

213.64.144.63:

Huvudsida

2009-02-19T22:30:13Z

213.64.144.63:

__NOTOC__
== <h1 style="font-size: 140%">Välkommen till Bruks-wikin</h1> ==

<h3>'''[http://www.vallon.se Sällskapet Vallonättlingar] och [http://www.genealogi.se/smed/ Föreningen för Smedsläktsforskning].'''</h3>

Detta är Sällskapet Vallonättlingars och Föreningen för Smedsläktsforsknings gemensamma wikipedia för dokumentation av bruksorter, bruksmiljöer, dess historik liksom även produktionsmetoder och annat som kan vara av intresse när det gäller vallonsläkters och smedsläkters verksamhet genom århundradena.
Ett interaktivt forum för frågor och diskussioner om släktforskning och annat rörande vallonsläkter och smedsläkter. Du kan med fördel gå till vårt [http://www.vallon.se/discus/index.html Vallon- och smedsläktsforum].

Vi kommer att fylla på material inom närmaste tiden. Hör gärna av dig till oss med ideer och synpunkter!

== Bruksmiljöer ==
Bruksmiljöer kan delas in på många olika sätt. Produktionsmetoder är ett sätt. Geografiskt är ett annat. Kulturellt och historiskt är ytterligare sätt att dela in miljöerna. Vi utgår till att börja med från en grov indelning och förfinar den efter hand.

{| width="100%" cellpadding=0 cellspacing=0 style="border:1px solid #ccc; background-color:#ffffff;"
| id="kolumn1" width="50%" valign="top" style="background-color:#ffffff; padding-left:8px; padding-bottom:2em; padding-right:8px; padding-top:5px;"|

===[[Vallonbruk]]===

Med [[Vallonbruk]] menar vi här i första hand bruk där man använt [[vallonsmide]]t som produktionsmetod, men även bruksorter där [[vallonsläkter]] varit dominerande för att ortens utveckling och samhällsliv. Bland mera kända [[vallonbruk]] i [[Uppland]] kan nämnas [[Lövstabruk]], [[Österbybruk]], [[Forsmark]], [[Gimo]], [[Strömsberg]], m.fl. I Östergötland och södra landet i övrigt kan nämnas [[Finspång]], [[Godegård]], m.fl. Längre norrut i Sverige kan nämnas [[Gysinge]], [[Strömbacka]], [[Kengis]] och en del andra. Det skall också nämnas att en del [[valloner]] flyttade vidare till Finland. Under avsnittet [[Vallonbruk]] finns fylligare förteckning och länkar till beskrivningar.

===Andra bruksmiljöer===

Det finns och har funnits många olika former av järnbruk och järnhantering. Givetvis har den varierat mycket in sina former genom århundradena. Vi gör här en översiktlig indelning geografiskt.

=====Götaland=====

=====[[Bergslagen]]=====
Med [[Bergslagen]] avses den malmrika trakten kring gränserna mellan Dalarna, Västmanland och Värmland. Här finns av naturliga skäl en mycket omfattande mängd med såväl riktigt gamla som mera sentida bruksmiljöer. Exempel på äldre miljöer som drivs som fullt fungerande och visas för besökare är [[Karmansbo]] i Västmanland. En välbevarad äldre bruksmiljö, som dessutom klassats som världsarv, är [[Engelsberg]]. Se [[Bruk i Bergslagen]].

=====Övriga Svealand=====

Se [[Bruk i övriga Svealand]].

=====Norrland=====

Se [[Bruk i Norrland]].

=====Övrigt=====
|}
{| width="100%" cellpadding=0 cellspacing=0 style="border:1px solid #ccc; background-color:#ffffff;"
| id="kolumn1" width="50%" valign="top" style="background-color:#ffffff; padding-left:8px; padding-bottom:2em; padding-right:8px; padding-top:5px;"|

== Historik ==

===[[Järnhantering]] i historien===

=====Bergsmän=====

=====[[Valloninvandringen]]=====

== Metoder i [[järnhantering]]en ==

Läs om [[Masugn]]ar.

Från [[tackjärn]] till [[stångjärn]].
Genom åren har många metoder för järnframställiing förekommit.
[[Osmundsmide]], [[Tysksmide]], [[Vallonsmide]], [[Lancashiresmide]], etc.

== [[Yrken]] inom järnhanteringen ==

Det finns många [[yrken]] som är intressanta i detta sammanhang. Olika typer av smeder, kolare och andra yrken runt dessa.
För en fylligare lista och närmare beskrivningar, läs mera på [[yrken]].

| id="kolumn2" width="50%" valign="top" style="border-left:1px dotted #fec088; padding-right:8px; padding-bottom:2em; padding-top:5px; background-color:#ffffff; padding-left:5px;"|

== Släkter ==

Inom [[järnhantering]]en finns många kända släkter:

===Vallonsläkter===
[[Vallonsläkter]] härstammar i huvudsak från valloninvandringen till Sverige på 1600-talet. Många av dessa släkter finns fortfarande som aktiva släktnamn idag, medan andra försvunnit under århundradena.
Du kan också se en del exempel på [http://www.vallon.se/ind_forsk.htm Vallonsläkter].

===Smedsläkter===
Det finns en omfattande förteckning över större och mindre [[smedsläkter]].
Här finns mera om övriga [http://www.genealogi.se/smed/smedlist.html smedsläkter].

===Andra släkter===
Andra bruksägarsläkter är t.ex. Grill och Tamm.

== [[Litteratur]] och forskningstips ==

Det finns omfattande [[litteratur]] och annat liknande material inom området. Här tar vi upp några exempel och hänvisar också till ett antal listor och förteckningar som finns tillgängliga på nätet eller på annat sätt.
|}
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Wikipedia:Redigering Wikipedia Redigering] |
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Hur_man_redigerar_en_sida Redigeringhjälp] |
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Wikipedias_riktlinjer Wikipedias riktlinjer] |
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Anv%C3%A4ndare Användare i Wikipedia] |
[http://wikimediafoundation.org/wiki/Privacy_policy Integritetsplicy]

Lotorp

2009-02-19T22:29:11Z

213.64.144.63: Ny sida: x

Edsbro

2009-01-24T22:47:46Z

213.64.144.63:

[[Kategori:Vallonbruk]]
[[Kategori:Bruksorter]]
Edsbro är en urgammal plats vid sjöleden från Edeboviken in i Uppland. Här finns till exempel en fornborg från järnåldern, belägen ett stenkast frrån Edsbro masugn och gråstenskyrka från 1200-talet, med rikt bemålad interiör.

1686 - 1919, i över två hundra år, drevs en masugn här. Det var en så kallad fransösk ugn och den byggdes av valloner som under 1600-talet invandrade från nuvarande Belgien.

Malmen bröts i Dannemora gruvor medan vattenkraft och skog till kolning fanns i Edsbro. Råjärnet transporterades sedan till Skebo bruk som ägde Edsbro masugn, för att smidas till stångjärn av yppersta kvalitet och därefter exporteras till framför allt England. I slutet av 1800-talet försågs masugnen med ångmaskin coh det drogs en järväg till platsen. Masugnen morderniserades sedan succesivt fram till nedläggningen efter första världskriget.

Masugnen är den enda bevarade i Stockholmslän. Här finns även murar av rostugn, spår av dammbygge och kolhus, hamn med magasinbyggnader, klensmedja, museum, förvaltarbostad, kontor samt bruksgata med arbetarbostäder. Hela miljön utgör ett intressant industrihistoriskt besöksmål.

[[Källa:Vallonbruk i Uppland]]

Wiki:Deltagarportalen

2009-01-24T22:39:13Z

213.64.144.63:

Bruks-wikin – ny funktion på hemsidan i samarbete mellan SVÄ och FFS

Som många av er noterat, så har Sällskapet Vallonättlingar (SVÄ)en del samarbete med Föreningen För Smedsläktsforskning (FFS). Bl.a. består det av att vi har Forum på vår hemsida, där avsnitt finns även för andra smedsläkter än vallonsläkter.

Vi tar nu ett intressant steg till i detta samarbete i form av ”Bruks-wikin”. Många av er känner säkert till vad Wikipedia är, det har ju blivit känt som internetvärldens mest använda ”uppslagsverk”. Vi har nu installerat en egen wiki på vår hemsida, där vi håller på att bygga upp intressant information om massor med bruksmiljöer och även en del om järnhantering, historik, en del släktinformation, etc. Flera miljöer finns det nu ganska fyllig information om, medan andra ännu så länge endast har en kort, inledande textrad. Bl.a. har FFS nu lagt in korta noteringar om flera hundra bruk från Harmens bruksregister.

FFS och SVÄ har under senaste tiden byggt upp ”skelettet” och börjat fylla på information och vi fortsätter med det, men alla som har kunskap och intresse av dessa områden kan (och bör!) hjälpa till att fylla på och redigera informationen så vi får en riktigt bra informationskälla!

Bruks-wikin är en ”integrerad del” av hemsidan. Den nås via länkar på både vår och FFS hemsida, eller helt enkelt direkt på www.vallon.se/wiki.

Hur söker man? Det finns sökfunktion och om det man söker inte finns, så får man stöd att skapa ämnet i fråga.

Hur vet man att informationen är korrekt? Som vanligt på en wiki, dvs genom att många bidrar och kan kommentera eller korrigera texterna. I princip ”självläkande” alltså!

Hur redigerar man? Det är enkelt! Man behöver inte ha något konto. Vem som helst kan skriva och komplettera. Förändringar loggas så, FFS och vi och ni alla som är intresserade har givetvis tillsyn och kan se och korrigera om det blir tokigheter som kommer in. Så fungerar en wiki när det gäller tillsyn av innehållet. Bilder kan också läggas in, men bör vara för stora med tanke på utrymmet. Det finns länkar till både hjälp med redigering och till regler för hur man uppför sig på en wiki, så det är inget att känna sig osäker inför.

Välkomna att både läsa och att bidra med din kunskap till innehållet!

Wiki:Deltagarportalen

2009-01-24T22:37:07Z

213.64.144.63: Ny sida: FFS och SVÄ har under senaste tiden byggt upp ”skelettet” och börjat fylla på information och vi fortsätter med det, men alla som har kunskap och intresse av dessa områden kan (och...

FFS och SVÄ har under senaste tiden byggt upp ”skelettet” och börjat fylla på information och vi fortsätter med det, men alla som har kunskap och intresse av dessa områden kan (och bör!) hjälpa till att fylla på och redigera informationen så vi får en riktigt bra informationskälla!

Bruks-wikin är en ”integrerad del” av hemsidan. Den nås via länkar på både vår och FFS hemsida, eller helt enkelt direkt på www.vallon.se/wiki.

Hur söker man? Det finns sökfunktion och om det man söker inte finns, så får man stöd att skapa ämnet i fråga.

Hur vet man att informationen är korrekt? Som vanligt på en wiki, dvs genom att många bidrar och kan kommentera eller korrigera texterna. I princip ”självläkande” alltså!

Hur redigerar man? Det är enkelt! Man behöver inte ha något konto. Vem som helst kan skriva och komplettera. Förändringar loggas så, FFS och vi och ni alla som är intresserade har givetvis tillsyn och kan se och korrigera om det blir tokigheter som kommer in. Så fungerar en wiki när det gäller tillsyn av innehållet. Bilder kan också läggas in, men bör vara för stora med tanke på utrymmet. Det finns länkar till både hjälp med redigering och till regler för hur man uppför sig på en wiki, så det är inget att känna sig osäker inför.

Välkomna att både läsa och att bidra med din kunskap till innehållet!

Bruk i Norrland

2009-01-24T22:23:18Z

213.64.144.63:

Dessa bruk ligger i Norrland:

[[Alderfors]]

Alter

[[Axmar]]

[[Bagghyttan]]

[[Berg i Torsåker]]

[[Björkå]]

[[Boda]]

[[Brattfors i Ockelbo]]

[[Bro]]

[[Brobygge]]

Degerfors

[[Fagersta i Torsåker]]

[[Forsbacka]]

[[Galtström]]

[[Gammelstilla]]

[[Graninge]]

[[Gullgruva]]

[[Gysinge]]

[[Gålsjö]]

[[Hammarby]]

[[Hamrånge]]

[[Hassela]]

[[Hedvigsfors]]

[[Ho]]

[[Hofors]]

[[Hosjö]]

[[Högbo]]

[[Högfors i Boteå]]

[[Iggesund]]

[[Järbo]]

[[Kalvsnäs]]

[[Kloster]]

[[Lagfors]]

[[Ljusne]]

[[Loviseberg]]

[[Långskog]]

[[Lögdö]]

[[Mackmyra]]

[[Marbäck]]

[[Marhammar]]

[[Melderstein]]

[[Moviken]]

[[Nianfors]]

[[Norafors]]

[[Nyhyttan i Torsåker]]

[[Oppsjö]]

[[Oslättfors]]

[[Osmundhyttan]]

[[Prästhyttan i Torsåker]]

Rosfors

Selet

[[Skommarhyttan]]

[[Sollefteå]]

[[Stenhyttan]]

[[Strömbacka]]

[[Sulå]]

[[Sunnäs]]

[[Särsta]]

[[Tjärnäs]]

[[Tönnebro]]

[[Uggelbo]]

[[Uppsjö]]

[[Urfors]]

[[Utansjö]]

[[Vibygge]]

[[Vifors]]

[[Viksjö]]

[[Voxna]]

[[Väsbygge]]

[[Västanå]]

[[Åby i Hamrånge]]

[[Ålhultshyttan]]

[[Åmot]]

[[Åsbygge]]

[[Åsen/Åttersta]]

[[Östanbro]]

Moviken

2009-01-24T22:22:47Z

213.64.144.63:

Movikens första masugn byggdes av huggen sten 20 alnar i fyrkant (ca 12 m) och 15 alnar hög (ca 9 m) med mulltimmer. Pipan var 3½ aln i diameter (ca 208 cm). Ställsten tar man från stockholmsskären. Runt innerpipan fanns en stödjande yttermur eller bakmur av grövre sten och längst ut en timmerkista. Tätande fyllning av finkornigt material (mull) fanns mellan murningarna och ut mot kistan. I botten byggde man valv eller "bröst" från två håll in mot centrum. Det ena var avsett för luftinblåsningen från de vattendrivna bälgarna och i det andra gjorde man öppningar för uttag av järn och slagg.

Masugnen var provkörd och klar i dec. 1796 och driften startade i jan. 1797.

Moviken

2009-01-24T22:21:43Z

213.64.144.63: