Wiki - Användarbidrag [sv]

Brattfors i Bodarne

2010-01-02T16:36:23Z

213.65.154.164:

'''Brattfors''' i Ramundeboda (Bodarne) i Närke nämndes första gången [[1671]] [Harmens register]. Bruket fick sina privilegier 1671 och smidet pågick till 1823.

[[Kategori: Bruk]]

Sätra bruk

2010-01-02T11:34:54Z

213.65.154.164:

Sätra bruk, beläget vid Edsåns utlopp i sjön Viken, Undenäs sn i Skaraborgs län. Bruket kallades från början [[Fredriksfors]] och fick privilegier 1739 då Jöns Koch fick anlägga en stångjärnshammare med två härdar. År 1895 tillverkades det sista stångjärnet. Andra bruk med samma namn, se [[Sätra]].
[[Kategori: Bruk]]

Sätra

2010-01-02T11:34:40Z

213.65.154.164:

'''Sätra''' låg i [[Hällestad i E län|Hällestad]] i Östergötland och bruket nämndes första gången [[1644]] [Harmens register].
Jfr [[Sätra i Risinge]] och [[Sätra bruk]].
[[Kategori: Bruk]]

Sätra bruk

2010-01-02T11:33:24Z

213.65.154.164:

Sätra bruk

2010-01-02T11:32:35Z

213.65.154.164: Ny sida: Sätra bruk, beläget vid Edsåns utlopp i sjön Viken, Undenäs sn i Skaraborgs län. Bruket kallades från början Fredriksfors och fick privilegier 1739. Då fick Jöns Koch anlägga...

Sätra bruk, beläget vid Edsåns utlopp i sjön Viken, Undenäs sn i Skaraborgs län. Bruket kallades från början [[Fredriksfors]] och fick privilegier 1739. Då fick Jöns Koch anlägga en stångjärnshammare med två härdar. År 1895 tillverkades det sista stångjärnet. Andra bruk med samma namn, se [[Sätra]].

Fredriksfors

2010-01-02T11:29:08Z

213.65.154.164:

'''Fredriksfors''' låg i Undenäs i Västra Götalands län och bruket nämndes första gången [[1739]] [Harmens register]. Kallades sedermera [[Sätra bruk]].
[[Kategori: Bruk]]

Fredriksfors

2010-01-02T11:27:47Z

213.65.154.164:

'''Fredriksfors''' låg i Undenäs i Västra Götalands län och bruket nämndes första gången [[1739]] [Harmens register]. Kallades sedermera [[Sätra]].
[[Kategori: Bruk]]

Mariefors bruk

2009-12-20T19:19:45Z

213.65.154.164:

Mariefors bruk var beläget i ån Tidan på en plats som numera ligger inom staden Mariestad i Västra Götalands län. Det var i drift mellan åren [[1772]] och [[1793]].

Bruket är nämnt i Harmens register under rubrikerna ''Mariefors manufact.v. i Vasbo härad'', ''Mariefors Manufacturverck på Foglö säterie ägor uti Vadsbo Härad och Skaraborgs Län'' samt ''Mariefors Manufactur Verk i Skaraborgs län''. Alla dessa tre kort är för hand kompletterade med ''Mariefors, Leksbergs sn''.

En tidig föregångare var [[Tunaholms Bruk]].

En utförlig artikel om bruket är under förberedelse och kommer att läggas in här.

[[Kategori: Bruk]]

Mariefors bruk

2009-12-20T19:17:46Z

213.65.154.164:

Mariefors bruk var beläget i ån Tidan på en plats som numera ligger inom staden Mariestad i Västra Götalands län. Det var i drift mellan åren [[1772]] och [[1793]].

Bruket är nämnt i Harmens register under rubrikerna "Mariefors manufact.v. i Vasbo härad”, "Mariefors Manufacturverck på Foglö säterie ägor uti Vadsbo Härad och Skaraborgs Län” samt ”Mariefors Manufactur Verk i Skaraborgs län”. Alla dessa 3 kort är för hand kompletterade med [Mariefors, Leksbergs sn].

En tidig föregångare var [[Tunaholms Bruk]].

En utförlig artikel om bruket är under förberedelse och kommer att läggas in här.

[[Kategori: Bruk]]

Tunaholms Bruk

2009-12-20T19:14:20Z

213.65.154.164:

Bruket var beläget i något av fallen i Tidans nedre del, inom den nuvarande staden Mariestad. Bruket anlades av hertig Karl och började byggas 1575. Det bestod av tre smedjor, två hammarsmedjor och en osmundsmedja, och började producera smidesjärn redan 1576. Produktionen av stångjärn och osmundjärn pågick sedan till 1582 respektive 1583.

Tunaholm var det äldre namnet på kungsgården som nu heter Marieholm och som från 1660-talet var residens i Skaraborgs län.

I oktober 1583 utfärdades privilegiebrevet för den nya staden Mariestad och då hade såväl utrustning som personal redan flyttats från Tunaholm till ett nyuppfört bruk vid Gullspång. Anledningen kan vara att Tunaholm inte passade in i den nyanlagda staden vilket kan tyda på att det låg mycket nära Tidans utlopp, just där den nya staden skulle anläggas. Hertig Karl skänkte till och med den östra hammarsmedsströmmen till staden.

Övriga järnbruk i Tidans nedre lopp är [[Marieholms Bruk]] som byggdes 1604 och kallades för "den nya hammarsmedjan vid Marieholm" samt [[Mariefors bruk]], som bedrev verksamhet åren 1772-1793.

Ovanstående baseras på forskning av Åke Möller, Mariestad, texten inlagd här av Jerker Thorell.

En utförlig beskrivning av bruket finns i Årsskrift för Ullervad Leksbergs Hembygdsförening, nr 35 år 2009.

Tunaholms Bruk

2009-12-20T12:58:00Z

213.65.154.164:

Bruket var beläget i något av fallen i Tidans nedre del, sannolikt inom den nuvarande staden Mariestad. Bruket anlades av hertig Karl och började byggas 1575. Det bestod av tre smedjor, två hammarsmedjor och en osmundsmedja, och började producera smidesjärn redan 1576. Produktionen av stångjärn och osmundjärn pågick sedan till 1583.

Tunaholm var det äldre namnet på kungsgården som nu heter Marieholm och som var residens i Skaraborgs län.

I oktober 1583 utfärdades privilegiebrevet för den nya staden Mariestad och då hade såväl utrustning som personal redan flyttats från Tunaholm till ett nyuppfört bruk vid Gullspång. Anledningen kan vara att Tunaholm inte passade in i den nyanlagda staden vilket kan tyda på att det låg mycket nära Tidans utlopp, just där den nya staden skulle anläggas.

Övriga järnbruk i Tidans nedre lopp är [[Marieholms Bruk]] som byggdes 1604 och kallades för "den nya hammarsmedjan vid Marieholm" samt [[Mariefors bruk]].

Ovanstående baseras på forskning av Åke Möller, Mariestad, texten inlagd här av Jerker Thorell.

En utförlig beskrivning av bruket finns i Årsskrift för Ullervad Leksbergs Hembygdsförening, nr 35 år 2009.

Tunaholms Bruk

2009-12-20T12:57:25Z

213.65.154.164:

Bruket var beläget i något av fallen i Tidans nedre del, sannolikt inom den nuvarande staden Mariestad. Bruket anlades av hertig Karl och började byggas 1575. Det bestod av tre smedjor, två hammarsmedjor och en osmundsmedja, och började producera smidesjärn redan 1576. Produktionen av stångjärn och osmundjärn pågick sedan till 1583.

Tunaholm var det äldre namnet på kungsgården som nu heter Marieholm och som var residens i Skaraborgs län.

I oktober 1583 utfärdades privilegiebrevet för den nya staden Mariestad och då hade såväl utrustning som personal redan flyttats från Tunaholm till ett nyuppfört bruk vid Gullspång. Anledningen kan vara att Tunaholm inte passade in i den nyanlagda staden vilket kan tyda på att det låg mycket nära Tidans utlopp, just där den nya staden skulle anläggas.

Övriga bruk i Tidans nedre lopp är [[Marieholms Bruk]] som byggdes 1604 och kallades för "den nya hammarsmedjan vid Marieholm" samt [[Mariefors bruk]].

Ovanstående baseras på forskning av Åke Möller, Mariestad, texten inlagd här av Jerker Thorell.

En utförlig beskrivning av bruket finns i Årsskrift för Ullervad Leksbergs Hembygdsförening, nr 35 år 2009.

Tunaholms Bruk

2009-12-20T12:53:43Z

213.65.154.164: Ny sida: Bruket var beläget i något av fallen i Tidans nedre del, sannolikt inom den nuvarande staden Mariestad. Bruket anlades av hertig Karl och började byggas 1575. Det bestod av tre smedjor, ...

Bruket var beläget i något av fallen i Tidans nedre del, sannolikt inom den nuvarande staden Mariestad. Bruket anlades av hertig Karl och började byggas 1575. Det bestod av tre smedjor, två hammarsmedjor och en osmundsmedja, och började producera smidesjärn redan 1576. Produktionen av stångjärn och osmundjärn pågick sedan till 1583.

Tunaholm var det äldre namnet på kungsgården som nu heter Marieholm och som var residens i Skaraborgs län.

I oktober 1583 utfärdades privilegiebrevet för den nya staden Mariestad och då hade såväl utrustning som personal redan flyttats från Tunaholm till ett nyuppfört bruk vid Gullspång. Anledningen kan vara att Tunaholm inte passade in i den nyanlagda staden vilket kan tyda på att det låg mycket nära Tidans utlopp, just där den nya staden skulle anläggas.

Övriga bruk i Tidans nedre lopp är [[Marieholms Bruk]] som byggdes 1604 och kallades för "den nya hammarsmedjan vid Marieholm" samt [[Mariefors Bruk]].

Ovanstående baseras på forskning av Åke Möller, Mariestad, texten inlagd här av Jerker Thorell.

En utförlig beskrivning av bruket finns i Årsskrift för Ullervad Leksbergs Hembygdsförening, nr 35 år 2009.

Mariefors bruk

2009-12-20T12:49:53Z

213.65.154.164:

Mariefors bruk var beläget i ån Tidan på en plats som numera ligger inom staden Mariestad i Västra Götalands län. Det var i drift mellan åren [[1772]] och [[1793]]. Bruket är '''inte''' nämnt i Harmens register.

En tidig föregångare var [[Tunaholms Bruk]].

En utförlig artikel om bruket är under förberedelse och kommer att läggas in här.

[[Kategori: Bruk]]

Diskussion:Mariefors

2009-01-05T18:32:04Z

213.65.154.164: Ny sida: På två olika ställen anges att Mariefors låg i Undenäs respektive Hova. Detta är tveksamt (om det inte finns flera). Mariefors bruk låg i Leksbergs socken (strax söder om dåvarande...

På två olika ställen anges att Mariefors låg i Undenäs respektive Hova. Detta är tveksamt (om det inte finns flera). Mariefors bruk låg i Leksbergs socken (strax söder om dåvarande staden Mariestad, numera mitt i staden). I hfhl som slutar 1794 finns bruket med men inte i den som börjar 1821 (dessemellan saknas hfhl). Det kan tyda på att bruket försvann mellan 1794 och 1821. Strax nedanför i Tidans lopp ligger nu Katrinefors pappersbruk. Kan ha ersatt järnbruket.