Wiki - Användarbidrag [sv]

Lancashiresmide

2008-12-07T12:20:41Z

78.69.63.63: Ny sida: Lancashiresmide innebär...

Lancashiresmide innebär...

Bergslagen

2008-12-07T12:19:53Z

78.69.63.63:

I boken "Boken om Bergslagen - res i levande historia" från förlaget Rubicon, utgiven 1988, kan mycket information hämtas. Boken gavs ut i samarbete med Bergsölagsdelegationens projekt Turism i Bergslagen. Boken finns numera i första hand på antikvariat. Med Bergslagen avses den malmrika trakten kring gränserna mellan Dalarna, Västmanland och Värmland. Västra Gästrikland har en fortsättning av samma malmstreck men brukar inte räknas till Bergslagen. Ordet bergslag användes förr i stället för härad i bruksbygden, t.ex. Grythytte och Hällefors bergslag.

Intressant information och lämpliga besöksmål finns på t.ex. [http://www.ekomuseum.se/ Ekomuseum Bergslagen] och [http://www.jarnriket.com/ Järnriket Gästrikland].

[[Källa:Boken om Bergslagen]]

Bergslagen

2008-12-07T12:19:37Z

78.69.63.63:

I boken "Boken om Bergslagen - res i levande historia" från förlaget Rubicon, utgiven 1988, kan mycket information hämtas. Boken gavs ut i samarbete med Bergsölagsdelegationens projekt Turism i Bergslagen. Boken finns numera i första hand på antikvariat. Med Bergslagen avses den malmrika trakten kring gränserna mellan Dalarna, Västmanland och Värmland. Västra Gästrikland har en fortsättning av samma malmstreck men brukar inte räknas till Bergslagen. Ordet bergslag användes förr i stället för härad i bruksbygden, t.ex. Grythytte och Hällefors bergslag.

Intressant information och lämpliga besöksmål finns på [http://www.ekomuseum.se/ Ekomuseum Bergslagen] och [http://www.jarnriket.com/ Järnriket Gästrikland].

[[Källa:Boken om Bergslagen]]

Bergslagen

2008-12-07T12:15:49Z

78.69.63.63:

I boken "Boken om Bergslagen - res i levande historia" från förlaget Rubicon, utgiven 1988, kan mycket information hämtas. Boken gavs ut i samarbete med Bergsölagsdelegationens projekt Turism i Bergslagen. Boken finns numera i första hand på antikvariat. Med Bergslagen avses den malmrika trakten kring gränserna mellan Dalarna, Västmanland och Värmland. Västra Gästrikland har en fortsättning av samma malmstreck men brukar inte räknas till Bergslagen. Ordet bergslag användes förr i stället för härad i bruksbygden, t.ex. Grythytte och Hällefors bergslag.

Intressant information och lämpliga besöksmål finns på [http://www.ekomuseum.se/ Ekomuseum Bergslagen].

[[Källa:Boken om Bergslagen]]

Huvudsida

2008-12-07T11:14:51Z

78.69.63.63:

__NOTOC__
== <h1 style="font-size: 140%">Välkommen till Bruks-wikin</h1> ==

<h3>'''[http://www.vallon.se Sällskapet Vallonättlingar] och [http://www.genealogi.se/smed/ Föreningen för Smedsläktsforskning].'''</h3>

Detta är Sällskapet Vallonättlingars och Föreingen för Smedsläktsforsknings gemensamma wikipedia för dokumentation av bruksorter, bruksmiljöer, dess historik liksom även produktionsmetoder och annat som kan vara av intresse när det gäller vallonsläkters och smedersläkters verksamhet genom århundradena.
Ett interaktivt forum för frågor och diskussioner om släktforskning och annat rörande vallonsläkter och smedsläkter kan du med fördel gå till vårt [http://www.vallon.se/discus/index.html Vallon- och smedsläktsforum].

Vi kommer att fylla på material inom närmaste tiden. Just nu pågår testverksamhet och uppbyggnad av grunderna. Hör gärna av dig till oss med ideer och synpunkter!

== Bruksmiljöer ==
Bruksmiljöer kan delas in på många olika sätt. Produktionsmetoder är ett sätt. Geografiskt är ett annat. Kulturellt och hsitoriskt är ytterligare sätt att dela in miljöerna. Vi utgår till att börja med från en grov indelning och förfinar den efter hand.

{| width="100%" cellpadding=0 cellspacing=0 style="border:1px solid #ccc; background-color:#ffffff;"
| id="kolumn1" width="50%" valign="top" style="background-color:#ffffff; padding-left:8px; padding-bottom:2em; padding-right:8px; padding-top:5px;"|

===[[Vallonbruk]]===

Med [[Vallonbruk]] menar vi här i första hand bruk där man använt [[vallonsmide]]t som produktionsmetod, men även bruksorter där [[vallonsläkter]] varit dominerande för att ortens utveckling och samhällsliv. Bland mera kända [[vallonbruk]] i [[Uppland]] kan nämnas [[Lövstabruk]], [[Österbybruk]], [[Forsmark]], [[Gimo]], [[Strömsberg]], m.fl. I Östergötland och södra landet i övrigt kan nämnas [[Finspång]], [[Godegård]], m.fl. Längre norrut i Sverige kan nämnas [[Gysinge]], [[Strömbacka]], [[Kengis]] och en massa andra.... Det skall också nämnas att en del [[valloner]] flyttade vidare till Finland. Där kan nämnas orter som t.ex. xxxx. Under avsnittet [[Vallonbruk]] finns fylligare förteckning och länkar till beskrivningar.

===Andra bruksmiljöer===

Det finns och har funnits många olika former av järnbruk och järnhantering. Givetvis har den varierat mycket in sina former genom århundradena. Vi gör här en första, övrsiktlig indelning geografiskt.

=====Götaland=====

Exempel i alfabetisk ordning:

[[Adamsberg]], [[Forsvik]], [[Fröl]], [[Hävla]]

| id="kolumn2" width="50%" valign="top" style="border-left:1px dotted #fec088; padding-right:8px; padding-bottom:2em; padding-top:5px; background-color:#ffffff; padding-left:5px;"|

=====[[Bergslagen]]=====
Med [[Bergslagen]] avses den malmrika trakten kring gränserna mellan Dalarna, Västmanland och Värmland. Här finns av naturliga skäl en mycket omfattande mängd med såväl riktigt gamla som mera sentida bruksmiljöer. Exempel på äldre miljöer som drivs som fullt fungerande och visas för besökare är [[Karmansbo]] i Västmanland. En välbevarad äldre bruksmiljö, som dessutom klassats som världsarv, är [[Engelsberg]]. Nedan följer ytterligare.

[[Abeckshyttan]], [[Andersbenning]], [[Allmänningsbo]], [[Floijfors]], [[Glifsån]], [[Gloppsjön]], Skirsjöhyttan - se [[Gloppsjön]]

=====Övriga Svealand=====

Exempel:

[[Ackkärr]], [[Acksjöhyttan]], [[Adolfsfors]], [[Algrena]], [[Giälhyttan]], [[Glumserud]], [[Glumstjuv]], Åboholm - se [[Algrena]]

=====Norrland=====
Några exempel:

[[Alderfors]], [[Galtström]], [[Lögdö]], [[Västanå]]

=====Övrigt=====
En bruttolista hos FFS:
http://www.genealogi.se/smed/harmens2.html
|}

{| width="100%" cellpadding=0 cellspacing=0 style="border:1px solid #ccc; background-color:#ffffff;"
| id="kolumn1" width="50%" valign="top" style="background-color:#ffffff; padding-left:8px; padding-bottom:2em; padding-right:8px; padding-top:5px;"|

== Historik ==

===[[Järnhantering]] i historien===

=====Bergsmän=====

== Metoder i [[järnhantering]]en ==
Malmhantering, brytningsteknik, grovor...

Från malm till tackjärn...

Masugnar...

Från tackjärn till stångjärn ...
Genom åren har många metoder för järnframställiing förekommit...
[[Osmundsmide]], [[Tysksmide]], [[Vallonsmide]], [[Lancashiresmide]], etc...

== [[Yrken]] inom järnhanteringen ==

Det finns många [[yrken]] som är intressanta att skriva om här... Olika typer av smeder, kolare och andra yrken runt dessa.
För en fylligare lista och näramre beskrivningar, läs mera på [[yrken]].

| id="kolumn2" width="50%" valign="top" style="border-left:1px dotted #fec088; padding-right:8px; padding-bottom:2em; padding-top:5px; background-color:#ffffff; padding-left:5px;"|

== Släkter ==

Inom [[järnhantering]]en finns många kända släkter...

===Vallonsläkter===
[[Vallonsläkter]] härstammar i huvudsak från valloninvandringen till Sverige på 1600-talet. Många av dessa släkter finns fortfarande som aktiva släktnamn idag, medan andra försvunnit under århundradena.
Du kan också se en del exempel på [http://www.vallon.se/ind_forsk.htm Vallonsläkter].

===Smedsläkter===
Det finns en omfattande förteckning över större och mindre [[smedsläkter]].
Här finns mera om övriga [http://www.genealogi.se/smed/smedlist.html smedsläkter], etc...

===Andra släkter===
Andra bruksägarsläkter, t.ex. Grill, Tamm, etc...

Etc ...

== [[Litteratur]] och forskningstips ==

Det finns omfattande [[litteratur]] och annat liknande material inom området. Här tar vi upp några exempel och hänvisar också till ett antal listor och förteckningar som finns tillgängliga på nätet eller på annat sätt.

Forskningsområden....

Metodik...
|}

----

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Wikipedia:Redigering Wikipedia Redigering] |
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Hur_man_redigerar_en_sida Redigeringhjälp] |
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Wikipedias_riktlinjer Wikipedias riktlinjer] |
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Anv%C3%A4ndare Användare i Wikipedia] |
[http://wikimediafoundation.org/wiki/Privacy_policy Integritetsplicy]

Huvudsida

2008-12-07T08:17:31Z

78.69.63.63:

__NOTOC__
== <h1 style="font-size: 140%">Välkommen till Bruks-wikin</h1> ==

<h3>'''[http://www.vallon.se Sällskapet Vallonättlingar] och [http://www.genealogi.se/smed/ Föreningen för Smedsläktsforskning].'''</h3>

Detta är Sällskapet Vallonättlingars och Föreingen för Smedsläktsforsknings gemensamma wikipedia för dokumentation av bruksorter, bruksmiljöer, dess historik liksom även produktionsmetoder och annat som kan vara av intresse när det gäller vallonsläkters och smedersläkters verksamhet genom århundradena.
Ett interaktivt forum för frågor och diskussioner om släktforskning och annat rörande vallonsläkter och smedsläkter kan du med fördel gå till vårt [http://www.vallon.se/discus/index.html Vallon- och smedsläktsforum].

Vi kommer att fylla på material inom närmaste tiden. Just nu pågår testverksamhet och uppbyggnad av grunderna. Hör gärna av dig till oss med ideer och synpunkter!

== Bruksmiljöer ==
Bruksmiljöer kan delas in på många olika sätt. Produktionsmetoder är ett sätt. Geografiskt är ett annat. Kulturellt och hsitoriskt är ytterligare sätt att dela in miljöerna. Vi utgår till att börja med från en grov indelning och förfinar den efter hand.

{| width="100%" cellpadding=0 cellspacing=0 style="border:1px solid #ccc; background-color:#ffffff;"
| id="kolumn1" width="50%" valign="top" style="background-color:#ffffff; padding-left:8px; padding-bottom:2em; padding-right:8px; padding-top:5px;"|

===[[Vallonbruk]]===

Med [[Vallonbruk]] menar vi här i första hand bruk där man använt [[vallonsmide]]t som produktionsmetod, men även bruksorter där [[vallonsläkter]] varit dominerande för att ortens utveckling och samhällsliv. Bland mera kända [[vallonbruk]] i [[Uppland]] kan nämnas [[Lövstabruk]], [[Österbybruk]], [[Forsmark]], [[Gimo]], [[Strömsberg]], m.fl. I Östergötland och södra landet i övrigt kan nämnas [[Finspång]], [[Godegård]], m.fl. Längre norrut i Sverige kan nämnas [[Gysinge]], [[Strömbacka]], [[Kengis]] och en massa andra.... Det skall också nämnas att en del [[valloner]] flyttade vidare till Finland. Där kan nämnas orter som t.ex. xxxx. Under avsnittet [[Vallonbruk]] finns fylligare förteckning och länkar till beskrivningar.

===Andra bruksmiljöer===

Det finns och har funnits många olika former av järnbruk och järnhantering. Givetvis har den varierat mycket in sina former genom århundradena. Vi gör här en första, övrsiktlig indelning geografiskt.

=====Götaland=====

Exempel i alfabetisk ordning:

[[Adamsberg]], [[Forsvik]], [[Fröl]], [[Hävla]]

| id="kolumn2" width="50%" valign="top" style="border-left:1px dotted #fec088; padding-right:8px; padding-bottom:2em; padding-top:5px; background-color:#ffffff; padding-left:5px;"|

=====[[Bergslagen]]=====
Med [[Bergslagen]] avses den malmrika trakten kring gränserna mellan Dalarna, Västmanland och Värmland. Här finns av naturliga skäl en mycket omfattande mängd med såväl riktigt gamla som mera sentida bruksmiljöer. Exempel på äldre miljöer som drivs som fullt fungerande och visas för besökare är [[Karmansbo]] i Västmanland. En välbevarad äldre bruksmiljö, som dessutom klassats som världsarv, är [[Engelsberg]]. Nedan följer ytterligare.

[[Abeckshyttan]], [[Andersbenning]], [[Allmänningsbo]], [[Floijfors]], [[Glifsån]], [[Gloppsjön]], Skirsjöhyttan, se [[Gloppsjön]]

=====Övriga Svealand=====

Exempel:

[[Ackkärr]], [[Acksjöhyttan]], [[Adolfsfors]], [[Algrena]], [[Giälhyttan]], [[Glumserud]], [[Glumstjuv]], Åboholm, se [[Algrena]]

=====Norrland=====
Några exempel:

[[Alderfors]], [[Galtström]], [[Lögdö]], [[Västanå]]

=====Övrigt=====
En bruttolista hos FFS:
http://www.genealogi.se/smed/harmens2.html
|}

{| width="100%" cellpadding=0 cellspacing=0 style="border:1px solid #ccc; background-color:#ffffff;"
| id="kolumn1" width="50%" valign="top" style="background-color:#ffffff; padding-left:8px; padding-bottom:2em; padding-right:8px; padding-top:5px;"|

== Historik ==

===[[Järnhantering]] i historien===

=====Bergsmän=====

== Metoder i [[järnhantering]]en ==
Malmhantering, brytningsteknik, grovor...

Från malm till tackjärn...

Masugnar...

Från tackjärn till stångjärn ...
Genom åren har många metoder för järnframställiing förekommit...
[[Osmundsmide]], [[Tysksmide]], [[Vallonsmide]], [[Lancashiresmide]], etc...

== [[Yrken]] inom järnhanteringen ==

Det finns många [[yrken]] som är intressanta att skriva om här... Olika typer av smeder, kolare och andra yrken runt dessa.
För en fylligare lista och näramre beskrivningar, läs mera på [[yrken]].

| id="kolumn2" width="50%" valign="top" style="border-left:1px dotted #fec088; padding-right:8px; padding-bottom:2em; padding-top:5px; background-color:#ffffff; padding-left:5px;"|

== Släkter ==

Inom [[järnhantering]]en finns många kända släkter...

===Vallonsläkter===
[[Vallonsläkter]] härstammar i huvudsak från valloninvandringen till Sverige på 1600-talet. Många av dessa släkter finns fortfarande som aktiva släktnamn idag, medan andra försvunnit under århundradena.
Du kan också se en del exempel på [http://www.vallon.se/ind_forsk.htm Vallonsläkter].

===Smedsläkter===
Det finns en omfattande förteckning över större och mindre [[smedsläkter]].
Här finns mera om övriga [http://www.genealogi.se/smed/smedlist.html smedsläkter], etc...

===Andra släkter===
Andra bruksägarsläkter, t.ex. Grill, Tamm, etc...

Etc ...

== [[Litteratur]] och forskningstips ==

Det finns omfattande [[litteratur]] och annat liknande material inom området. Här tar vi upp några exempel och hänvisar också till ett antal listor och förteckningar som finns tillgängliga på nätet eller på annat sätt.

Forskningsområden....

Metodik...
|}

----

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Wikipedia:Redigering Wikipedia Redigering] |
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Hur_man_redigerar_en_sida Redigeringhjälp] |
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Wikipedias_riktlinjer Wikipedias riktlinjer] |
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Anv%C3%A4ndare Användare i Wikipedia] |
[http://wikimediafoundation.org/wiki/Privacy_policy Integritetsplicy]

Källa:Boken om Bergslagen

2008-12-02T22:06:52Z

78.69.63.63: Ny sida: Boken om Bergslagen, 1988 Förlaget Rubicon Utgiven i samarbete med Bergslagsdelegationens projekt Turism i Bergslagen ISBN 91-7922-007-X

Boken om Bergslagen, 1988
Förlaget Rubicon
Utgiven i samarbete med Bergslagsdelegationens projekt Turism i Bergslagen

ISBN 91-7922-007-X

Huvudsida

2008-12-02T22:00:45Z

78.69.63.63:

__NOTOC__
== <h1 style="font-size: 140%">Välkommen till Bruks-wikin</h1> ==

<h3>'''[http://www.vallon.se Sällskapet Vallonättlingar] och [http://www.genealogi.se/smed/ Föreningen för Smedsläktsforskning].'''</h3>

Detta är Sällskapet Vallonättlingars och Föreingen för Smedsläktsforsknings gemensamma wikipedia för dokumentation av bruksorter, bruksmiljöer, dess historik liksom även produktionsmetoder och annat som kan vara av intresse när det gäller vallonsläkters och smedersläkters verksamhet genom århundradena.
Ett interaktivt forum för frågor och diskussioner om släktforskning och annat rörande vallonsläkter och smedsläkter kan du med fördel gå till vårt [http://www.vallon.se/discus/index.html Vallon- och smedsläktsforum].

Vi kommer att fylla på material inom närmaste tiden. Just nu pågår testverksamhet och uppbyggnad av grunderna. Hör gärna av dig till oss med ideer och synpunkter!

== Bruksmiljöer ==
Bruksmiljöer kan delas in på många olika sätt. Produktionsmetoder är ett sätt. Geografiskt är ett annat. Kulturellt och hsitoriskt är ytterligare sätt att dela in miljöerna. Vi utgår till att börja med från en grov indelning och förfinar den efter hand.

{| width="100%" cellpadding=0 cellspacing=0 style="border:1px solid #ccc; background-color:#ffffff;"
| id="kolumn1" width="50%" valign="top" style="background-color:#ffffff; padding-left:8px; padding-bottom:2em; padding-right:8px; padding-top:5px;"|

===[[Vallonbruk]]===

Med [[Vallonbruk]] menar vi här i första hand bruk där man använt [[vallonsmide]]t som produktionsmetod, men även bruksorter där [[vallonsläkter]] varit dominerande för att ortens utveckling och samhällsliv. Bland mera kända [[vallonbruk]] i [[Uppland]] kan nämnas [[Lövstabruk]], [[Österbybruk]], [[Forsmark]], [[Gimo]], [[Strömsberg]], m.fl. I Östergötland och södra landet i övrigt kan nämnas [[Finspång]], [[Godegård]], m.fl. Längre norrut i Sverige kan nämnas [[Gysinge]], [[Strömbacka]], [[Kengis]] och en massa andra.... Det skall också nämnas att en del [[valloner]] flyttade vidare till Finland. Där kan nämnas orter som t.ex. xxxx. Under avsnittet [[Vallonbruk]] finns fylligare förteckning och länkar till beskrivningar.

===Andra bruksmiljöer===

Det finns och har funnits många olika former av järnbruk och järnhantering. Givetvis har den varierat mycket in sina former genom århundradena. Vi gör här en första, övrsiktlig indelning geografiskt.

=====Götaland=====

Exempel i alfabetisk ordning:

[[Adamsberg]], [[Forsvik]], [[Fröl]], [[Hävla]]

| id="kolumn2" width="50%" valign="top" style="border-left:1px dotted #fec088; padding-right:8px; padding-bottom:2em; padding-top:5px; background-color:#ffffff; padding-left:5px;"|

=====[[Bergslagen]]=====
Med [[Bergslagen]] avses den malmrika trakten kring gränserna mellan Dalarna, Västmanland och Värmland. Här finns av naturliga skäl en mycket omfattande mängd med såväl riktigt gamla som mera sentida bruksmiljöer. Exempel på äldre miljöer som drivs som fullt fungerande och visas för besökare är [[Karmansbo]] i Västmanland. En välbevarad äldre bruksmiljö, som dessutom klassats som världsarv, är [[Engelsberg]].

Några andra exempel:

[[Abeckshyttan]], [[Andersbenning]], [[Floijfors]]

=====Övriga Svealand=====

Exempel:

[[Ackkärr]], [[Acksjöhyttan]], [[Giälhyttan]]

=====Norrland=====
Några exempel:

[[Galtström]], [[Lögdö]], [[Västanå]]

=====Övrigt=====
En bruttolista hos FFS:
http://www.genealogi.se/smed/harmens2.html
|}

{| width="100%" cellpadding=0 cellspacing=0 style="border:1px solid #ccc; background-color:#ffffff;"
| id="kolumn1" width="50%" valign="top" style="background-color:#ffffff; padding-left:8px; padding-bottom:2em; padding-right:8px; padding-top:5px;"|

== Historik ==

===[[Järnhantering]] i historien===

=====Bergsmän=====

== Metoder i [[järnhantering]]en ==
Malmhantering, brytningsteknik, grovor...

Från malm till tackjärn...

Masugnar...

Från tackjärn till stångjärn ...
Genom åren har många metoder för järnframställiing förekommit...
[[Osmundsmide]], [[Tysksmide]], [[Vallonsmide]], [[Lancashiresmide]], etc...

== [[Yrken]] inom järnhanteringen ==

Det finns många [[yrken]] som är intressanta att skriva om här... Olika typer av smeder, kolare och andra yrken runt dessa.
För en fylligare lista och näramre beskrivningar, läs mera på [[yrken]].

| id="kolumn2" width="50%" valign="top" style="border-left:1px dotted #fec088; padding-right:8px; padding-bottom:2em; padding-top:5px; background-color:#ffffff; padding-left:5px;"|

== Släkter ==

Inom [[järnhantering]]en finns många kända släkter...

===Vallonsläkter===
[[Vallonsläkter]] härstammar i huvudsak från valloninvandringen till Sverige på 1600-talet. Många av dessa släkter finns fortfarande som aktiva släktnamn idag, medan andra försvunnit under århundradena.
Du kan också se en del exempel på [http://www.vallon.se/ind_forsk.htm Vallonsläkter].

===Smedsläkter===
Det finns en omfattande förteckning över större och mindre [[smedsläkter]].
Här finns mera om övriga [http://www.genealogi.se/smed/smedlist.html smedsläkter], etc...

===Andra släkter===
Andra bruksägarsläkter, t.ex. Grill, Tamm, etc...

Etc ...

== [[Litteratur]] och forskningstips ==

Det finns omfattande [[litteratur]] och annat liknande material inom området. Här tar vi upp några exempel och hänvisar också till ett antal listor och förteckningar som finns tillgängliga på nätet eller på annat sätt.

Forskningsområden....

Metodik...
|}

----

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Wikipedia:Redigering Wikipedia Redigering] |
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Hur_man_redigerar_en_sida Redigeringhjälp] |
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Wikipedias_riktlinjer Wikipedias riktlinjer] |
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Anv%C3%A4ndare Användare i Wikipedia] |
[http://wikimediafoundation.org/wiki/Privacy_policy Integritetsplicy]

Huvudsida

2008-12-02T20:38:28Z

78.69.63.63:

__NOTOC__
== <h1 style="font-size: 140%">Välkommen till Bruks-wikin</h1> ==

<h3>'''[http://www.vallon.se Sällskapet Vallonättlingar] och [http://www.genealogi.se/smed/ Föreningen för Smedsläktsforskning].'''</h3>

Detta är Sällskapet Vallonättlingars och Föreingen för Smedsläktsforsknings gemensamma wikipedia för dokumentation av bruksorter, bruksmiljöer, dess historik liksom även produktionsmetoder och annat som kan vara av intresse när det gäller vallonsläkters och smedersläkters verksamhet genom århundradena.
Ett interaktivt forum för frågor och diskussioner om släktforskning och annat rörande vallonsläkter och smedsläkter kan du med fördel gå till vårt [http://www.vallon.se/discus/index.html Vallon- och smedsläktsforum].

Vi kommer att fylla på material inom närmaste tiden. Just nu pågår testverksamhet och uppbyggnad av grunderna. Hör gärna av dig till oss med ideer och synpunkter!

== Bruksmiljöer ==
Bruksmiljöer kan delas in på många olika sätt. Produktionsmetoder är ett sätt. Geografiskt är ett annat. Kulturellt och hsitoriskt är ytterligare sätt att dela in miljöerna. Vi utgår till att börja med från en grov indelning och förfinar den efter hand.

{| width="100%" cellpadding=0 cellspacing=0 style="border:1px solid #ccc; background-color:#ffffff;"
| id="kolumn1" width="50%" valign="top" style="background-color:#ffffff; padding-left:8px; padding-bottom:2em; padding-right:8px; padding-top:5px;"|

===[[Vallonbruk]]===

Med [[Vallonbruk]] menar vi här i första hand bruk där man använt vallonsmidet som produktionsmetod, men även bruksorter där vallonsläkter varit dominerande för att ortens utveckling och samhällsliv. Bland mera kända [[vallonbruk]] i [[Uppland]] kan nämnas [[Lövstabruk]], [[Österbybruk]], [[Forsmark]], [[Gimo]], [[Strömsberg]], m.fl. I Östergötland och södra landet i övrigt kan nämnas [[Finspång]], [[Godegård]], m.fl. Längre norrut i Sverige kan nämnas [[Gysinge]], [[Strömbacka]], [[Kengis]] och en massa andra.... Det skall också nämnas att en del [[valloner]] flyttade vidare till Finland. Där kan nämnas orter som t.ex. xxxx. Under avsnittet [[Vallonbruk]] finns fylligare förteckning och länkar till beskrivningar.

===Andra bruksmiljöer===

Det finns och har funnits många olika former av järnbruk och järnhantering. Givetvis har den varierat mycket in sina former genom århundradena. Vi gör här en första, övrsiktlig indelning geografiskt.

=====Götaland=====

Exempel i alfabetisk ordning:

[[Adamsberg]], [[Forsvik]], [[Fröl]], [[Hävla]]

| id="kolumn2" width="50%" valign="top" style="border-left:1px dotted #fec088; padding-right:8px; padding-bottom:2em; padding-top:5px; background-color:#ffffff; padding-left:5px;"|

=====[[Bergslagen]]=====
Med [[Bergslagen]] avses den malmrika trakten kring gränserna mellan Dalarna, Västmanland och Värmland. Här finns av naturliga skäl en mycket omfattande mängd med såväl riktigt gamla som mera sentida bruksmiljöer. Exempel på äldre miljöer som drivs som fullt fungerande och visas för besökare är [[Karmansbo]] i Västmanland. En välbevarad äldre bruksmiljö, som dessutom klassats som världsarv, är [[Engelsberg]].

Några andra exempel:

[[Abeckshyttan]], [[Andersbenning]], [[Floijfors]]

=====Övriga Svealand=====

Exempel:

[[Ackkärr]], [[Acksjöhyttan]], [[Giälhyttan]]

=====Norrland=====
Några exempel:

[[Galtström]], [[Lögdö]], [[Västanå]]

=====Övrigt=====
En bruttolista hos FFS:
http://www.genealogi.se/smed/harmens2.html
|}

{| width="100%" cellpadding=0 cellspacing=0 style="border:1px solid #ccc; background-color:#ffffff;"
| id="kolumn1" width="50%" valign="top" style="background-color:#ffffff; padding-left:8px; padding-bottom:2em; padding-right:8px; padding-top:5px;"|

== Historik ==

===[[Järnhantering]] i historien===

=====Bergsmän=====

== Metoder i [[järnhantering]]en ==
Malmhantering, brytningsteknik, grovor...

Från malm till tackjärn...

Masugnar...

Från tackjärn till stångjärn ...
Genom åren har många metoder för järnframställiing förekommit...
[[Osmundsmide]], [[Tysksmide]], [[Vallonsmide]], [[Lancashiresmide]], etc...

== [[Yrken]] inom järnhanteringen ==

Det finns många [[yrken]] som är intressanta att skriva om här... Olika typer av smeder, kolare och andra yrken runt dessa.
För en fylligare lista och näramre beskrivningar, läs mera på [[yrken]].

| id="kolumn2" width="50%" valign="top" style="border-left:1px dotted #fec088; padding-right:8px; padding-bottom:2em; padding-top:5px; background-color:#ffffff; padding-left:5px;"|

== Släkter ==

Inom [[järnhantering]]en finns många kända släkter...

===Vallonsläkter===
[[Vallonsläkter]] härstammar i huvudsak från valloninvandringen till Sverige på 1600-talet. Många av dessa släkter finns fortfarande som aktiva släktnamn idag, medan andra försvunnit under århundradena.
Du kan också se en del exempel på [http://www.vallon.se/ind_forsk.htm Vallonsläkter].

===Smedsläkter===
Det finns en omfattande förteckning över större och mindre [[smedsläkter]].
Här finns mera om övriga [http://www.genealogi.se/smed/smedlist.html smedsläkter], etc...

===Andra släkter===
Andra bruksägarsläkter, t.ex. Grill, Tamm, etc...

Etc ...

== [[Litteratur]] och forskningstips ==

Det finns omfattande [[litteratur]] och annat liknande material inom området. Här tar vi upp några exempel och hänvisar också till ett antal listor och förteckningar som finns tillgängliga på nätet eller på annat sätt.

Forskningsområden....

Metodik...
|}

----

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Wikipedia:Redigering Wikipedia Redigering] |
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Hur_man_redigerar_en_sida Redigeringhjälp] |
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Wikipedias_riktlinjer Wikipedias riktlinjer] |
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Anv%C3%A4ndare Användare i Wikipedia] |
[http://wikimediafoundation.org/wiki/Privacy_policy Integritetsplicy]

Vallonsmide

2008-12-02T20:28:30Z

78.69.63.63:

Under 1600-talets första hälft infördes en ny smidesmetod med [[valloner]]na. Man använde sig av två [[härd]]ar, en [[smälthärd]] och en [[räckarhärd]]. den långa tackjärns[[gös]]en sköts in genom en öppning i [[vallonsmedja]]ns yttervägg. Järnet smälte i [[blästerstråle]]n och droppade ned i härden. Endast så mycket [[tackjärn]] som var tillräckligt för en [[smälta]] på 20 kg smältes ned åt gången. I vallonernas [[smältarhärd]] avkolades färskorna huvudsakligen i [[blästerstråle]]n och endast i mindre grad i den oxidrika [[slagg]] som bildats. Smältan bröts ned med hjälp av ett spett och färskades. Smederna var noga med att se till att slagg från härden inte arbetades in i smältan under hopslagningen. Smältan lyftes ur härden och fördes till hammaren, där den slogs samman till ämnen eller [[smältstycke]]n. Härvid pressades [[slagg]] ut. Smältstycket värmdes upp på nytt en kort stund i [[smältarhärd]]en och överfördes sedan till [[räckarhärd]]en för att slutvärmas. Fyra [[smältstycke]]n lades samtidigt i härden. De räcktes därefter ut till stänger under hammaren. Varje [[smältstycke]] räckte till en stång. På 3 1/2 timme hann smeden räcka ut sex stänger.

Smedernas arbete var hårt och tungt. Mödosammast var brytningarna. I [[tysksmedja]]n arbetade [[smedslag]]en med såväl smältgörning som som räckning. I vallonsmedjan var arbetsfördelningen längre driven med ett [[smältarlag]] och ett [[räckarlag]]. Dygnsproduktionen i vallonsmedjan var högre, men samtidigt arbetade där fler [[mästersmed]]er och drängar. I [[tyskmedja]]n sysselsattes två [[smedslag]] i två skift med sammanlagt åtta smeder och drängar. [[Vallonsmedja]]n hade tio smeder och drängar fördelade på två skift.

Den produktion som såldes på export var framför allt [[stångjärn]]. [[Vallonjärn]]et svarade för en mycket liten andel men i gengäld var dess kvalitet överlägsen. Detta järn hade en alldeles egen prisbildning. Redan under 1700-talet betalade man ett pris för [[vallonjärn]]et som var högre än för det ordinarie [[stångjärn]]et och så blev det även i fortsättningen. Från och med 1827 var överpriset än mer betydande, nära nog dubbelt så högt som för ordinarie järn. [[Vallonjärn]]et var en kvalitetsprodukt och det såldes under 1700- och 1800-talen nästan uteslutande till England, främst [[Sheffield]]. Där användes det som utgångsmaterial för [[ståltillverkning]]. [[Vallonjärn]]et hade rykte av att vara oöverträffat som [[stålämne]] för produkter med särskilt höga krav på eggskärpa, polerbarhet och motståndskraft mot utmattning.

[[Källa:Boken om Bergslagen]]

Vallonsmide

2008-12-02T20:22:48Z

78.69.63.63:

Under 1600-talets första hälft infördes en ny smidesmetod med vallonerna. Man använde sig av två härdar, en smälthärd och en räckarhärd. den långa tackjärnsgösen sköts in genom en öppning i vallonsmedjans yttervägg. Järnet smälte i blästerstrålen och droppade ned i härden. Endast så mycket tackjärn som var tillräckligt för en smälta på 20 kg smältes ned åt gången. I vallonernas smältarhärd avkolades färskorna huvudsakligen i blästerstrålen och endast i mindre grad i den oxidrika slagg som bildats. Smältan bröts ned med hjälp av ett spett och färskades. Smederna var noga med att se till att slagg från härden inte arbetades in i smältan under hopslagningen. Smältan lyftes ur härden och fördes till hammaren, där den slogs samman till ämnen eller smältstycken. Härvid pressades slagg ut. Smältstycket värmdes upp på nytt en kort stund i smältarhärden och överfördes sedan till räckarhärden för att slutvärmas. Fyra smältstycken lades samtidigt i härden. De räcktes därefter ut till stänger under hammaren. Varje smältstycke räckte till en stång. På 3 1/2 timme hann smeden räcka ut sex stänger.

Smedernas arbete var hårt och tungt. Mödosammast var brytningarna. I tysksmedjan arbetade smedslagen med såväl smältgörning som som räckning. I vallonsmedjan var arbetsfördelningen längre driven med ett smältarlag och ett räckarlag. Dygnsproduktionen i vallonsmedjan var högre, men samtidigt arbetade där fler mästersmeder och drängar. I tyssmedjan sysselsattes två smedslag i två skift med sammanlagt åtta smeder och drängar. Vallonsmedjan hade tio smeder och drängar fördelade på två skift.

Den produktion som såldes på export var framför allt stångjärn. Vallonjärnet svarade för en mycket liten andel men i gengäld var dess kvalitet överlägsen. Detta järn hade en alldeles egen prisbildning. Redan under 1700-talet betalade man ett pris för vallonjärnet som var högre än för det ordinarie stångjärnet och så blev det även i fortsättningen. Från och med 1827 var överpriset än mer netydande, nära nog dubbelt så högt som för ordinarie järn. Vallonjärnet var en kvalitetsprodukt och det såldes under 1700- och 1800-talen nästan uteslutande till England, främst Sheffield. Där användes det som utgångsmaterial för ståltillverkning. Vallonjärnet hade rykte av att vara oöverträffat som stålämne för produkter med särskilt höga krav på eggskärpa, polerbarhet och motståndskraft mot utmattning.

[[Källa:Boken om Bergslagen]]

Tysksmide

2008-12-01T20:49:56Z

78.69.63.63:

Tysksmidet var i princip detsamma som i [[kronobruk]]ens hammarsmedjor under 1500-talet. Liksom i [[osmundsmide]]t användes en enda härd både för att smälta och färska och för att värma upp smältstycket inför den slutliga uträckningen till stänger. Härden var större och djupare än osmundhärden. Den var försedd med tackjärnshällar i botten och runt sidorna, något som osmundugnen saknade. Över en av härdväggarna låg forman.

En eller två tackjärnsgaltar lades på en bädd blandad med hammarslagg från föregående färskning. Tackjärnet smälte under blästerns inverkan. Det droppade ned genom kolen och samlades på härdens botten. I denna första nedsmältning oxiderades blott tackjärnets innehåll av kisel och mangan samt något järn. En silikatslagg bilades. Däremot ägde knappast någon oxidation av tackjärnets kolhalt rum. Nu började smeden att med spett upprepade gånger bryta upp järnet från botten, så att det inte skulle fastna där. Slaggens järnoxidhalt ökade. Med stigande temperatur åstadkoms en reaktion mellan slaggens syre och tackjärnets kol. Massan kom i "kokning", dvs koloxidgasen bubblade upp genom det flytande tackjärnet och den flytande slaggen.

Järnet blev alltmer trögflytande då dess smältpunkt steg i takt med att kolhalten sjönk. Slutligen samlades jätnet på botten av härden i mindre klumpar, s.k. färskor. Dessa hade fortfarande rätt hög och ojämn kolhalt. På nytt lyftes de upp i upp i bläster zonen. Kolrikare partier smälte och färskades. Järnet, som nu samlats på härdens botten, var kolfattigt. Det makades ihop i härden till en degig massa, som fördes till hammaren. Där slogs den samman så att den blev helt platt, varefter den sönderhöggs i fem a sju smältstycken. Dessa fördes tillbaka till härden för att på nytt upphettas. När smältstyckena var färdigvällda fördes de åter till stångjärnshammaren där de nu uträckades till stänger av önskad dimension.

[[Källa:Boken om Bergslagen]]

Tysksmide

2008-12-01T20:47:58Z

78.69.63.63:

Tysksmide

2008-12-01T20:47:08Z

78.69.63.63:

Tysksmidet var i princip detsamma som i [[kronobruk]]ens hammarsmedjor under 1500-talet. Liksom i [[osmundsmide]]t användes en enda härd både för att smälta och färska och för att värma upp smältstycket inför den slutliga uträckningen till stänger. Härden var större och djupare än osmundhärden. Den var försedd med tackjärnshällar i botten och runt sidorna, något som osmundugnen saknade. Över en av härdväggarna låg forman.

En eller två tackjärnsgaltar lades på en bädd blandad med hammarslagg från föregående färskning. Tackjärnet smälte under blästerns inverkan. Det droppade ned genom kolen och samlades på härdens botten. I denna första nedsmältning oxiderades blott tackjärnets innehåll av kisel och mangan samt något järn. En silikatslagg bilades. Däremot ägde knappast någon oxidation av tackjärnets kolhalt rum. Nu började smeden att med spett upprepade gånger bryta upp järnet från botten, så att det inte skulle fastna där. Slaggens järnoxidhalt ökade. Med stigande temperatur åstadkoms en reaktion mellan slaggens syre och tackjärnets kol. Massan kom i "kokning", dvs koloxidgasen bubblade upp genom det flytande tackjärnet och den flytande slaggen. Järnet blev alltmer trögflytande då dess smältpunkt steg i takt med att kolhalten sjönk. Slutligen samlades jätnet på botten av härden i mindre klumpar, s.k. färskor. Dessa hade fortfarande rätt hög och ojämn kolhalt. På nytt lyftes de upp i upp i bläster zonen. Kolrikare partier smälte och färskades. Järnet, som nu samlats på härdens botten, var kolfattigt. Det makades ihop i härden till en degig massa, som fördes till hammaren. Där slogs den samman så att den blev helt platt, varefter den sönderhöggs i fem a sju smältstycken. Dessa fördes tillbaka till härden för att på nytt upphettas. När smältstyckena var färdigvällda fördes de åter till stångjärnshammaren där de nu uträckades till stänger av önskad dimension.

Källa:Boken om Bergslagen

Tysksmide

2008-12-01T20:34:10Z

78.69.63.63:

Osmundsmide

2008-12-01T20:32:07Z

78.69.63.63:

Fram till 1600-talets början dominerade Osmundsmidet. Inom den bergshantering som reglerades av kronan färskades osmundjärn av [[tackjärn]]. [[Tackjärn]]et göts i tunna kakor och slogs sönder i stycken. Järnstyckena lades i ässjor och färskades. De i härden hopförda färskorna arbetades samman till ett smältstycke som kallades loppa. Denna välldes sedan på nytt och smiddes ut för att huggas upp till osmundar.
Osmund var betckningen på smidbart järn som levererades i styckeform av enhetlig vikt och kontrollerad kvalitet. Medelvikten av en osmund var 280 gram.

Vallonsläkter

2008-12-01T20:19:37Z

78.69.63.63:

[[Kategori:Vallonsläkter]]
Fyllig dokumentation omkring vallonernas namn finns i form av t.ex. böckerna "Vallonernas namn" av Erik Appelgren och "Vallonsläkter under 1600-talet" av Kjell Lindblom. Här nedan visas några exempel på vallonnamn som fortfarande är vanliga i Sverige.

Mera omfattande namnlistor över vallonsläkter vid invandringen till Sverige finns på Sällskapet Vallonättlingars hemsida, avdelningen [http://www.vallon.se/ind_forsk.htm Forskning]. På [http://www.vallon.se/ind_forsk_cd.htm Vallonskivan] kan du även läsa en beskrivning av CD-skivan Vallonskivan, som Sällskapet Vallonättlingar givit ut.

===Allard===
Varifrån släkten Allard härstammar är oklart, men dess kalvinska religionstillhörighet tyder på att den invandrade från Sedan-området i norra Frankrike.

===Anjou===
Den släkt som i Sverige förekommer under namnet Anjou hette troligen inte så ursprungligen. Det verkar snarare som om två olika släkter bägge fått sitt namn förändrat till Anjou. Den ena hette från början le Choux (och varianter) medan den andra hette Hansier, vilket sedan övergick i Anjou.
===Bonnevier===
Släkten Bonnevier förefaller delvis ha invandrat redan före den organiserade valloninvandringen. Så gott som samtliga i de tidiga generationerna var "räckare".

===Bouvin===
Flera olika släkter kom in till Sverige. Minst två smältar- och kolarsläkter kan urskiljas, vilka flyttade flitigt mellan bruken inom Bergslagen.

===De Geer===
Ån "Geer" rinner upp 30 km väster om Liège och faller ut i Meuse. Namnet är keltiskt och betyder "friskt vatten". I närheten av ån ligger byn de Geer. Louis De Geer var den som finansierade den omfattande valloninvandringen på 1620-talet.

===Drougge===
Var under de första hundra åren i Sverige en genuin hammarsmedssläkt. Namnet har germanska rötter och kommer av "drog" = strida.

===Dubois===
Kommer av "bois", dvs skog. En av de största vallonsläkterna i Sverige på 1600-talet. Spridda över praktiskt taget alla bergslager. Masmästare och kolare dominerade men även en del hammarsmeder förekom.

===Gelotte===
Var under 1600-talet en relativt liten hammarsmedssläkt i Sverige. Förekom tidigt i både Östergötland och nord-Uppland.

===Gille===
Mycket talrik släkt. Särskilt stor i Österby bruk på 1700-talet.

===Goffin===
Namnet har stavats på många sätt, t.ex. Gauffin, Goffe, Gåffe, Kofin. Kom tidigt och talrikt in till Sverige och vandrade omkring.

===Gilljam===
Tidigare stavning Guillaume. Kom från Liège-trakten till Finspång och vidare till Upplands-bruken.

===Gode===
Namnet förekommer i flera former, t.ex. Goude, Godet. Ursprunglige invandraren var sannolikt Jehan Godet

===Herou / Henrot===
Släkten är ganska representativ som ett genomsnitt av invandrade vallonsläkter. Den är spridd över i stort sett alla bergslager och innehåller såväl masmästare som hammarsmeder och hantverkare.

===Hübinette===
Släkten utgår från två invandrare, den ene skogshuggare och kolare, den andre smältare. Senare överväger hammarsmederna, men även hjulmakare och hovslagare förekommer. Släkten är i första hand knuten till bruken i Uppland.

===Mineur===
Mineur betyder gruvarbetare, men kan även hänföras till näraliggande sysselsättning som stenbrytning. De första invandrarna var till största delen kolare. Släkten var talrik och spridd över mellansverige.

===Pierrou===
Släkten bestod till en början av ett fåtal invandrare. Eventuellt har det skett en sammanblandning av namnen Pira, Piron och Pierrou, vilka alla kan ha sina ursprung i namnet Pierard.

===Pousette===
Detta är en av de största vallonsläkterna i landet. Den är samlad till bruken i norra Uppland under det första århundradet.

===Qvarfordt===
Namnet är flamländskt. Delen -fordt betyder "vad" och första delen kommer av "kvarn", dvs namnet kan tydas som "vadet vid kvarnen". Släkten tidigt representerad vid Ankarsrum.

===Sporrong===
Släkten bestod under 1600-talet av masmästare och hammarsmeder med spridning på de flesta av bruken i Norduppland.

===Tillman===
Under 1600-talet var smältare det i särklass vanligaste yrkesvalet för släkten Tillman. Senare ägnade de sig åt hantverk och andra yrken och kom till bl.a. Stockholm från de uppländska bruken där man tidigare varit samlad.

etc... fyll på...

Smedsläkter

2008-11-29T22:08:31Z

78.69.63.63:

[[kategori:smedsläkter]]
Det finns många smedsläkter ..

Smedsläkter

2008-11-29T22:07:29Z

78.69.63.63: Ny sida: Det finns många smedsläkter ..

Det finns många smedsläkter ..

Huvudsida

2008-11-29T22:04:43Z

78.69.63.63:

__NOTOC__
== <h1 style="font-size: 140%">Välkommen till Bruks-wikin</h1> ==

<h3>'''[http://www.vallon.se Sällskapet Vallonättlingar] och [http://www.genealogi.se/smed/ Föreningen för Smedsläktsforskning].'''</h3>

Detta är Sällskapet Vallonättlingars och Föreingen för Smedsläktsforsknings gemensamma wikipedia för dokumentation av bruksorter, bruksmiljöer, dess historik liksom även produktionsmetoder och annat som kan vara av intresse när det gäller vallonsläkters och smedersläkters verksamhet genom århundradena.
Ett interaktivt forum för frågor och diskussioner om släktforskning och annat rörande vallonsläkter och smedsläkter kan du med fördel gå till vårt [http://www.vallon.se/discus/index.html Vallon- och smedsläktsforum].

Vi kommer att fylla på material inom närmaste tiden. Just nu pågår testverksamhet och uppbyggnad av grunderna. Hör gärna av dig till oss med ideer och synpunkter!

== Bruksmiljöer ==
Bruksmiljöer kan delas in på många olika sätt. Produktionsmetoder är ett sätt. Geografiskt är ett annat. Kulturellt och hsitoriskt är ytterligare sätt att dela in miljöerna. Vi utgår till att börja med från en grov indelning och förfinar den efter hand.

{| width="100%" cellpadding=0 cellspacing=0 style="border:1px solid #ccc; background-color:#ffffff;"
| id="kolumn1" width="50%" valign="top" style="background-color:#ffffff; padding-left:8px; padding-bottom:2em; padding-right:8px; padding-top:5px;"|

===[[Vallonbruk]]===

Med [[Vallonbruk]] menar vi här i första hand bruk där man använt vallonsmidet som produktionsmetod, men även bruksorter där vallonsläkter varit dominerande för att ortens utveckling och samhällsliv. Bland mera kända [[vallonbruk]] i [[Uppland]] kan nämnas [[Lövstabruk]], [[Österbybruk]], [[Forsmark]], [[Gimo]], [[Strömsberg]], m.fl. I Östergötland och södra landet i övrigt kan nämnas [[Finspång]], [[Godegård]], m.fl. Längre norrut i Sverige kan nämnas [[Gysinge]], [[Strömbacka]], [[Kengis]] och en massa andra.... Det skall också nämnas att en del [[valloner]] flyttade vidare till Finland. Där kan nämnas orter som t.ex. xxxx. Under avsnittet [[Vallonbruk]] finns fylligare förteckning och länkar till beskrivningar.

===Andra bruksmiljöer===

Det finns och har funnits många olika former av järnbruk och järnhantering. Givetvis har den varierat mycket in sina former genom århundradena. Vi gör här en första, övrsiktlig indelning geografiskt.

=====Götaland=====

Exempel i alfabetisk ordning:

[[Adamsberg]], [[Forsvik]], [[Fröl]], [[Hävla]]

| id="kolumn2" width="50%" valign="top" style="border-left:1px dotted #fec088; padding-right:8px; padding-bottom:2em; padding-top:5px; background-color:#ffffff; padding-left:5px;"|

=====[[Bergslagen]]=====
Med [[Bergslagen]] avses den malmrika trakten kring gränserna mellan Dalarna, Västmanland och Värmland. Här finns av naturliga skäl en mycket omfattande mängd med såväl riktigt gamla som mera sentida bruksmiljöer. Exempel på äldre miljöer som drivs som fullt fungerande och visas för besökare är [[Karmansbo]] i Västmanland. En välbevarad äldre bruksmiljö, som dessutom klassats som världsarv, är [[Engelsberg]].

Några andra exempel:

[[Abeckshyttan]], [[Andersbenning]], [[Floijfors]]

=====Övriga Svealand=====

Exempel:

[[Ackkärr]], [[Acksjöhyttan]], [[Giälhyttan]]

=====Norrland=====
Några exempel:

[[Galtström]], [[Lögdö]], [[Västanå]]

=====Övrigt=====
En bruttolista hos FFS:
http://www.genealogi.se/smed/harmens2.html
|}

{| width="100%" cellpadding=0 cellspacing=0 style="border:1px solid #ccc; background-color:#ffffff;"
| id="kolumn1" width="50%" valign="top" style="background-color:#ffffff; padding-left:8px; padding-bottom:2em; padding-right:8px; padding-top:5px;"|

== Historik ==

===Järnhantering i historien===

bla bla bla ...

=====Bergsmän=====

bla bla bla ...

== Metoder i järnhanteringen ==
Genom åren har många metoder för järnframställiing förekommit...
[[Vallonsmide]], [[Tysksmide]], [[Lancashiresmide]], etc...

== [[Yrken]] inom järnhanteringen ==

Det finns många [[yrken]] som är intressanta att skriva om här... Olika typer av smeder, kolare och andra yrken runt dessa.
För en fylligare lista och näramre beskrivningar, läs mera på [[yrken]].

| id="kolumn2" width="50%" valign="top" style="border-left:1px dotted #fec088; padding-right:8px; padding-bottom:2em; padding-top:5px; background-color:#ffffff; padding-left:5px;"|

== Släkter ==

Inom järnhanteringen finns många kända släkter...

===Vallonsläkter===
[[Vallonsläkter]] härstammar i huvudsak från valloninvandringen till Sverige på 1600-talet. Många av dessa släkter finns fortfarande som aktiva släktnamn idag, medan andra försvunnit under århundradena.
Du kan också se en del exempel på [http://www.vallon.se/ind_forsk.htm Vallonsläkter].

===Smedsläkter===
Det finns en omfattande förteckning över större och mindre [[smedsläkter]].
Här finns mera om övriga [http://www.genealogi.se/smed/smedlist.html smedsläkter], etc...

===Andra släkter===
Andra bruksägarsläkter, t.ex. Grill, Tamm, etc...

Bla bla bla ...

== [[Litteratur]] och forskningstips ==

Det finns omfattande [[litteratur]] och annat liknande material inom området. Här tar vi upp några exempel och hänvisar också till ett antal listor och förteckningar som finns tillgängliga på nätet eller på annat sätt.

Forskningsområden....

Metodik...
|}

----

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Wikipedia:Redigering Wikipedia Redigering] |
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Hur_man_redigerar_en_sida Redigeringhjälp] |
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Wikipedias_riktlinjer Wikipedias riktlinjer] |
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Anv%C3%A4ndare Användare i Wikipedia] |
[http://wikimediafoundation.org/wiki/Privacy_policy Integritetsplicy]

Yrken

2008-11-29T22:03:15Z

78.69.63.63:

[[Kategori:Yrken]]
Det finns naturligtvis ett stort antal yrken som kan nämnas inom järnhantering och bruksmiljöer. Ett sätt att strukturera det hela är att ta upp olika yrken baserat på olika delar i produktionskedjan och i en del andra områden i samhällslivet i närheten av den egentliga produktionen av järn och stål. Inom vallonbruk och vallonsläkter har länge förekommit franskspråkiga benämningar på flera yrken, vilket kan vara intressant att ta upp i förekommande fall.
====Malmhantering====
[[Bokare]] eller [[malmslagare]] (bocqueur)

====[[Masugn]]en====
[[Masmästare]] (maître fondeur)

[[Masugnsarbetare]] (forgeron)

[[Uppsättare]] (chargeur)

[[Smältmästare]] (maître affineur)

[[Smältardräng]] (valet affineur)

====[[Smide]]====
[[Räckarmästare]] (maître marteleur)

[[Räckardräng]] (valet marteleur)

[[Mästersven]] (faiseur de pièce)

[[Plåtsmed]] (platineur)

====Gjutning====
[[Lodgjutare]] (grenadeur)

[[Kanonarbetare]] (canonier)

[[Formare]], gjutare, (formeur)..

====Kolning och skogsarbete ====
[[Skogshuggare]] coupeur de bois

[[Kolare]] (charbonnier)

[[Kolgosse]] (goujar)

[[Kolbärare]] (porteur de charbon)

====Övrigt====
[[Hjulmakare]], [[vagnmakare]] (charlier)

[[Hovslagare]] (maréchal)

[[Timmerman]] (charpentier)

[[Körare]] (charretier)

[[Oxkörare]] (bouti)

[[Murare]] (masson)

[[Bälgmakare]] (souffletier)

Yrken

2008-11-29T21:57:48Z

78.69.63.63:

[[Kategori:Yrken]]
Det finns naturligtvis ett stort antal yrken som kan nämnas inom järnhantering och bruksmiljöer. Ett sätt att strukturera det hela är att ta upp olika yrken baserat på olika delar i produktionskedjan och i en del andra områden i samhällslivet i närheten av den egentliga produktionen av järn och stål. Inom vallonbruk och vallonsläkter har länge förekommit franskspråkiga benämningar på flera yrken, vilket kan vara intressant att ta upp i förekommande fall.
====Malmhantering====
[[bokare]], [[malmslagare]] bocqueur

====[[Masugn]]en====
[[masmästare]] maître fondeur

[[masugnsarbetare]] forgeron

[[uppsättare]] chargeur

[[smältmästare]] maître affineur

[[smältardräng]] valet affineur

====[[Smide]]====
[[räckarmästare]] maître marteleur

[[räckardräng]] valet marteleur

[[mästersven]] faiseur de pièce

[[plåtsmed]] platineur

====Gjutning====
[[lodgjutare]] grenadeur

[[kanonarbetare]] canonier

[[formare]] (gjutare) formeur

====Kolning och skogsarbete ====
[[skogshuggare]] coupeur de bois

[[kolare]] charbonnier

[[kolgosse]] goujar

[[kolbärare]] porteur de charbon

====Övrigt====
[[hjulmakare]], [[vagnmakare]] charlier

[[hovslagare]] maréchal

[[timmerman]] charpentier

[[körare]] charretier

[[oxkörare]] bouti

[[murare]] masson

[[bälgmakare]] souffletier

Smide

2008-11-29T21:56:59Z

78.69.63.63: Ny sida: Smide ....

Smide ....

Huvudsida

2008-11-29T21:54:19Z

78.69.63.63:

__NOTOC__
== <h1 style="font-size: 140%">Välkommen till Bruks-wikin</h1> ==

<h3>'''[http://www.vallon.se Sällskapet Vallonättlingar] och [http://www.genealogi.se/smed/ Föreningen för Smedsläktsforskning].'''</h3>

Detta är Sällskapet Vallonättlingars och Föreingen för Smedsläktsforsknings gemensamma wikipedia för dokumentation av bruksorter, bruksmiljöer, dess historik liksom även produktionsmetoder och annat som kan vara av intresse när det gäller vallonsläkters och smedersläkters verksamhet genom århundradena.
Ett interaktivt forum för frågor och diskussioner om släktforskning och annat rörande vallonsläkter och smedsläkter kan du med fördel gå till vårt [http://www.vallon.se/discus/index.html Vallon- och smedsläktsforum].

Vi kommer att fylla på material inom närmaste tiden. Just nu pågår testverksamhet och uppbyggnad av grunderna. Hör gärna av dig till oss med ideer och synpunkter!

== Bruksmiljöer ==
Bruksmiljöer kan delas in på många olika sätt. Produktionsmetoder är ett sätt. Geografiskt är ett annat. Kulturellt och hsitoriskt är ytterligare sätt att dela in miljöerna. Vi utgår till att börja med från en grov indelning och förfinar den efter hand.

{| width="100%" cellpadding=0 cellspacing=0 style="border:1px solid #ccc; background-color:#ffffff;"
| id="kolumn1" width="50%" valign="top" style="background-color:#ffffff; padding-left:8px; padding-bottom:2em; padding-right:8px; padding-top:5px;"|

===[[Vallonbruk]]===

Med [[Vallonbruk]] menar vi här i första hand bruk där man använt vallonsmidet som produktionsmetod, men även bruksorter där vallonsläkter varit dominerande för att ortens utveckling och samhällsliv. Bland mera kända [[vallonbruk]] i [[Uppland]] kan nämnas [[Lövstabruk]], [[Österbybruk]], [[Forsmark]], [[Gimo]], [[Strömsberg]], m.fl. I Östergötland och södra landet i övrigt kan nämnas [[Finspång]], [[Godegård]], m.fl. Längre norrut i Sverige kan nämnas [[Gysinge]], [[Strömbacka]], [[Kengis]] och en massa andra.... Det skall också nämnas att en del [[valloner]] flyttade vidare till Finland. Där kan nämnas orter som t.ex. xxxx. Under avsnittet [[Vallonbruk]] finns fylligare förteckning och länkar till beskrivningar.

===Andra bruksmiljöer===

Det finns och har funnits många olika former av järnbruk och järnhantering. Givetvis har den varierat mycket in sina former genom århundradena. Vi gör här en första, övrsiktlig indelning geografiskt.

=====Götaland=====

Exempel i alfabetisk ordning:

[[Adamsberg]], [[Forsvik]], [[Fröl]], [[Hävla]]

| id="kolumn2" width="50%" valign="top" style="border-left:1px dotted #fec088; padding-right:8px; padding-bottom:2em; padding-top:5px; background-color:#ffffff; padding-left:5px;"|

=====[[Bergslagen]]=====
Med [[Bergslagen]] avses den malmrika trakten kring gränserna mellan Dalarna, Västmanland och Värmland. Här finns av naturliga skäl en mycket omfattande mängd med såväl riktigt gamla som mera sentida bruksmiljöer. Exempel på äldre miljöer som drivs som fullt fungerande och visas för besökare är [[Karmansbo]] i Västmanland. En välbevarad äldre bruksmiljö, som dessutom klassats som världsarv, är [[Engelsberg]].

Några andra exempel:

[[Abeckshyttan]], [[Andersbenning]], [[Floijfors]]

=====Övriga Svealand=====

Exempel:

[[Ackkärr]], [[Acksjöhyttan]], [[Giälhyttan]]

=====Norrland=====
Några exempel:

[[Galtström]], [[Lögdö]], [[Västanå]]

=====Övrigt=====
En bruttolista hos FFS:
http://www.genealogi.se/smed/harmens2.html
|}

{| width="100%" cellpadding=0 cellspacing=0 style="border:1px solid #ccc; background-color:#ffffff;"
| id="kolumn1" width="50%" valign="top" style="background-color:#ffffff; padding-left:8px; padding-bottom:2em; padding-right:8px; padding-top:5px;"|

== Historik ==

===Järnhantering i historien===

bla bla bla ...

=====Bergsmän=====

bla bla bla ...

== Metoder i järnhanteringen ==
Genom åren har många metoder för järnframställiing förekommit...
[[Vallonsmide]], [[Tysksmide]], [[Lancashiresmide]], etc...

== [[Yrken]] inom järnhanteringen ==

Det finns många [[yrken]] som är intressanta att skriva om här... Olika typer av smeder, kolare och andra yrken runt dessa.
För en fylligare lista och näramre beskrivningar, läs mera på [[yrken]].

| id="kolumn2" width="50%" valign="top" style="border-left:1px dotted #fec088; padding-right:8px; padding-bottom:2em; padding-top:5px; background-color:#ffffff; padding-left:5px;"|

== Släkter ==

Inom järnhanteringen finns många kända släkter...

===Vallonsläkter===
[[Vallonsläkter]] härstammar i huvudsak från valloninvandringen till Sverige på 1600-talet. Många av dessa släkter finns fortfarande som aktiva släktnamn idag, medan andra försvunnit under århundradena.
Du kan också se en del exempel på [http://www.vallon.se/ind_forsk.htm Vallonsläkter].

===Smedsläkter===
Det finns en omfattande förteckning över större och mindre [[smedsläkter]].
Här finns mera om övriga [http://www.genealogi.se/smed/smedlist.html smedsläkter], etc...

===Andra släkter===
Andra bruksägarsläkter, t.ex. Grill, Tamm, etc...

Bla bla bla ...

== [[Litteratur]] och forskningstips ==

Det finns omfattande [[litteratur]] och annat liknande material inom området. Här tar vi upp några exempel och hänvisar också till ett antal listor och förteckningar som finns tillgängliga på nätet eller på annat sätt.

Forskningsområden....

Metodik...

|}

----

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Wikipedia:Redigering Wikipedia Redigering] |
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Hur_man_redigerar_en_sida Redigeringhjälp] |
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Wikipedias_riktlinjer Wikipedias riktlinjer] |
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Anv%C3%A4ndare Användare i Wikipedia] |
[http://wikimediafoundation.org/wiki/Privacy_policy Integritetsplicy]

Welam de Besche

2008-11-24T21:22:17Z

78.69.63.63: Ny sida: Willem de Besche, föddes 1573 i Liege och dog 1647 i Finspång. Han invandrade 1595 till Nyköping från Antwerpen. Han blev byggherre för många svenska byggen och kom att förnya den sv...

Willem de Besche, föddes 1573 i Liege och dog 1647 i Finspång. Han invandrade 1595 till Nyköping från Antwerpen. Han blev byggherre för många svenska byggen och kom att förnya den svenska bruksnäringen. Tillsammans med Louis De Geer arrenderade han järnbruket Finspång av kronan. Finspång blev senare centrum för den svenska vapenindustrin.

Forsmark

2008-11-24T21:20:50Z

78.69.63.63:

[[Kategori:Vallonbruk]]
Forsmarks bruk anlades 1570. Arrenderades från 1624 av bl.a. [[Welam de Besche]], vilken släkt innehade bruket till 1735. Bruksdriften lades ned redan på 1890-talet. I modern tid känt för det näraliggande [[kärnkraftverk]]et. Mycket välbevarad miljö och vackra parkanläggningar.

Kategori:Vallonbruk

2008-11-24T21:19:14Z

78.69.63.63: Ny sida: Med vallonbruk menar vi här i första hand bruk där man använt vallonsmidet som produktionsmetod, men även bruksorter där vallonsläkter varit dominerande för att ortens utveckling oc...

Med vallonbruk menar vi här i första hand bruk där man använt vallonsmidet som produktionsmetod, men även bruksorter där vallonsläkter varit dominerande för att ortens utveckling och samhällsliv.

Österbybruk

2008-10-15T21:40:59Z

78.69.63.63:

[[Kategori:Vallonbruk]]
Österbybruk, ett välkänt [[Vallonbruk]], lydde tidigt under Vasa-ätten. Gustav Vasa byggde här upp ett bruk med inriktning mot krigsmateriel. Bruket arrenderades av [[de Besche]] och [[de Geer]] samtidigt med [[Lövstabruk]] och [[Gimo]] och inköptes av [[de Geer]] 1643, varefter det utvecklades till Sveriges näst största järnbruk. Senare har det ägts av släkterna [[Grill]] och [[Tamm]]. Tillverkningen lades ned 1983. Då hade bruket en längre period tillhört [[Fagerstakoncernen]]. Såväl herrgård (bl.a. känd för att Bruno Liljefors verkade här på 1920- och 1930talet) som [[vallonsmedja]] och andra byggnader finns bevarade. Under sommaren förekommer en ganska omfattande verksamhet med konserter, teater och utställningar.

Hjälp:Innehåll

2008-10-13T19:06:31Z

78.69.63.63: Ny sida: På den [http://sv.wikipedia.org/wiki/Hj%C3%A4lp:Inneh%C3%A5ll svenska Wikipedias hjälpsida] finns hjälp med grunderna. Vi lägger efter hand in mera specifika instruktioner och tips f...

På den [http://sv.wikipedia.org/wiki/Hj%C3%A4lp:Inneh%C3%A5ll svenska Wikipedias hjälpsida] finns hjälp med grunderna.
Vi lägger efter hand in mera specifika instruktioner och tips för "Bruks-wiki" här.

Vallonbruk

2008-10-12T13:10:46Z

78.69.63.63:

Vallonbruk

2008-10-11T10:13:43Z

78.69.63.63:

Vallonbruk

2008-10-11T09:59:34Z

78.69.63.63:

Vallonbruk

2008-10-11T09:53:59Z

78.69.63.63:

Här ska vi skriva om vad ett vallonbruk är och exempel på några sådana....
[[Bild:Louis de Geer (1790).jpg|thumb|left|Louis de Geer]]

Vallonbruk

2008-10-11T09:48:50Z

78.69.63.63:

Här ska vi skriva om vad ett vallonbruk är och exempel på några sådana....
[[Bild:Louis de Geer (1790).jpg|thumb|left]]

Huvudsida

2008-10-11T09:32:31Z

78.69.63.63:

== <h1 style="font-size: 150%">Välkommen till Bruks-wikin</h1> ==

<big>'''[http://www.vallon.se Sällskapet Vallonättlingar] och [http://www.genealogi.se/smed/ Föreningen för Smedsläktsforskning].'''</big>

Detta är Sällskapet Vallonättlingars och Föreingen för Smedsläktsforsknings gemensamma wikipedia för dokumentation av bruksorter, bruksmiljöer, dess historik liksom även produktionsmetoder och annat som kan vara av intresse när det gäller valloners och smeders verksamhet genom århundradena.

Vi kommer att fylla på material inom närmaste tiden. Just nu pågår testverksamhet...

När det gäller frågor och diskussioner om släktforskning rörande vallonsläkter och smedsläkter kan du med fördel gå till vårt [http://www.vallon.se/discus/index.html Vallon- och smedsläktsforum].

<big>'''[[Järnhantering]]'''</big>

bla bla bla ...

<big>'''[[Bergsmän]]'''</big>

bla bla bla ...

<big>'''[[Vallonbruk]]'''</big>

[[Vallonbruk]] är en speciell form av järnhantering... Bland mera kända [[vallonbruk]] kan nämnas [[Österbybruk]], [[Lövstabruk]] och en massa andra...

<big>'''[[Yrken]]'''</big>

Det finns många yrken som är intressanta att skriva om här... [[Smeder]], kolare, etc...

== ''Riktlinjer och hjälp'' ==
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Wikipedia:Redigering Wikipedia Redigering] |
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Hur_man_redigerar_en_sida Redigeringhjälp] |
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Wikipedias_riktlinjer Wikipedias riktlinjer] |
[http://wikimediafoundation.org/wiki/Privacy_policy Integritetsplicy]

Testrubrik1

2008-10-09T21:00:17Z

78.69.63.63: New page: Test med text...[http://www.vallon.se Sällskapet Vallonättlingar]

Test med text...[http://www.vallon.se Sällskapet Vallonättlingar]