Wiki - Användarbidrag [sv]

Vallonsläkter

2010-06-10T19:44:20Z

Ovre: /* de Flon */

[[Kategori:Vallonsläkter]]

Fyllig dokumentation omkring vallonernas namn finns i form av t.ex. böckerna (se Källa nedan) Vallonernas namn av Erik Appelgren och Vallonsläkter under 1600-talet av Kjell Lindblom. Här nedan visas några exempel på vallonnamn som fortfarande är vanliga i Sverige.

Mera omfattande namnlistor över vallonsläkter vid invandringen till Sverige finns på Sällskapet Vallonättlingars hemsida, avdelningen [http://www.vallon.se/ind_forsk.htm Forskning]. På [http://www.vallon.se/ind_forsk_cd.htm Vallonskivan] kan du även läsa en beskrivning av CD-skivan Vallonskivan, som Sällskapet Vallonättlingar givit ut.

===Allard===
Varifrån släkten Allard härstammar är oklart, men dess kalvinska religionstillhörighet tyder på att den invandrade från Sedan-området i norra Frankrike.

===Anjou===
Den släkt som i Sverige förekommer under namnet Anjou hette troligen inte så ursprungligen. Det verkar snarare som om två olika släkter bägge fått sitt namn förändrat till Anjou. Den ena hette från början le Choux (och varianter) medan den andra hette Hansier, vilket sedan övergick i Anjou.

===Baudou===
Släkten är tidigt mycket talrik på upplandsbruken. Det är svårt att särskilja släktens medlemmar, eftersom individer med samma namn förekommer samtidigt. Speciellt namnet Clas är mycket popuärt, på 1710-talet finns misnt sex stycken Claes Boudou verksamma i norra Uppland.

===Bayard===
Under 1600-talet var medlemmarna av denna släkt så gott som uteslutande masmästare och smältare. Flera av dem flyttade flitigt mellan bruken i mellansverige.

===de Besche===
Wellam de Besche påträffas första gången i svenskt arkivmaterial 12 september 1597. Wellams broder Jacob Gilliusson anländer till Sverige 1608.

===Bevi/Boivie===

===Birath===

===Blank===

===Bonnevier===
Släkten Bonnevier förefaller delvis ha invandrat redan före den organiserade valloninvandringen. Så gott som samtliga i de tidiga generationerna var "räckare".
En stor och mycket vittförgrenad vallonsläkt där m'ännen redan under 1600-talet valt att gifta sig med svenska kvinnor. Bertil I W Kjelldorff har skrivit en artikel om släkten. Den finns dels i Vallonättlingen 1993 nr 4 dels i Släkt och Hävd 1992 nr 2.

===Bossard===

Finns publicerad av Bertil Eklund i Vallonättlingen 1996, nr 1-3 och av Rune Torstensson i Vallonättlingen
1996, nr 4

===Boudry===
Finns publicerad av Bertil Eklund i Vallonättlingen 1996, nr 1-3 och av Rune Torstensson i Vallonättlingen 1996, nr 4

===Bouvin===
Flera olika släkter kom in till Sverige. Minst två smältar- och kolarsläkter kan urskiljas, vilka flyttade flitigt mellan bruken inom Bergslagen.

===Bylock===

===Cardon===
Inkom till Sverige på 1620-talet från Vallonien, Belgien.

===Charlier===

===Chenon===

===de Clou===

===Cochois===

Ätten härstammar från Frankrike, därifrån en Abraham Couchois i drottning Kristinas tid inflyttade till Sverige och nedsatte sig i Västmanland, där han inrättade stycke- och kulgjuterier samt erhöll inseende öfver masugnar och tackjärnstillverkningen i orten. Dennes sonson Johan Couchois, som var bruksägare och bodde på Högfors i Karbennings socken, förändrade sitt släktnamn till det för svenska uttalet lättare Cosswa. Hans son Mikael Cosswa tilldelades titeln greve och adlades med namnet Anckarsvärd år 1772. Ätten bär idag namnet Anckarsvärd, men ofta med Cosswa som mellannamn.

===Colling===

===Courtehou===

===Croon===

===Dandenell===

===Douhan===

===Drougge===
Var under de första hundra åren i Sverige en genuin hammarsmedssläkt. Namnet har germanska rötter och kommer av "drog" = strida.

===Dubois===
Kommer av "bois", dvs skog. En av de största vallonsläkterna i Sverige på 1600-talet. Spridda över praktiskt taget alla bergslager. Masmästare och kolare dominerade men även en del hammarsmeder förekom.

===Fagot===

===Faleij===

===Fassing===

gw7zhQ <a href="http://kwowveczuphr.com/">kwowveczuphr</a>, [url=http://obcgunehhvlk.com/]obcgunehhvlk[/url], [link=http://nejqjphkrdnx.com/]nejqjphkrdnx[/link], http://qwnyrtrgdbuv.com/

===De Flon===
Var först kanongjutare vid Finspång 1627-36, avlade borgared i Norrköping 18/2 1637, för att från 1639 mer stadigvarande befinna sig vid Lotorp i Risinge. Risinge dombok 4/6 1639 berättar: "...brände eelden på hans gårdh Loretorp och afbränt till aska så wäl gården som hammarsmidian och quarnarna der af Gilius haffver ledit skada öffver 5000 dl..." Bruket byggdes snart upp igen. '''Gilius de Flon f omk 1600 d 1669 Lotorp Risinge''' och hans hustru Anna Maria d 1678 Stockholm fick barnen, Johan de Flon adlad Adlercrona f 1633 d 1687 Stockholm, Mariana (Maria) Giliusdotter de Flon f 1636 d 1661 Hällestad, Gilius de Flon f 1637 d 1688 Lotorp Risinge, Vilhelm f 1640 d 1641 Lotorp Risinge, Petter de Flon f 1645 d 1695 Stockholm.

===Frumerie===
Kontrakterad 1635-07-19 av Louis de Geer som reformert predikant och skollärare vid Finspångs bruk för den vallonska bruksbefolkningen 1500-talet de reformerta. Redan den 27 september 1445 finns en bevarad notis om att en Egidius Framerey blev medborgare i Maastricht. Johann von Vremerey från Aachen och hans hustru Engelberta, änka efter Mathias von Kettenis, ägde två hus i Johannisbach 1465, som de ärvde efter Agnes van Kettenis, och hyrde ut den 3 februari 1466. Medlemmar av släkten med namnen de Frameries, van Fremery och van Vramerye undertecknade det förbund, som
1566 ingicks av den nederländska adeln. Vid hertigens av Alba tillträde till ståthållarskapet
över Spanska Nederländerna utvandrade de till Tyskland och i början av 1600-talet därifrån till Holland, där under tiden 1616-1635, en medlem av släkten, Martin, var kyrkskriven "par confession" i vallonska församlingen i staden Leyden. Michael Fremmerey från Aachen blev portförbjuden från staden p g a sin medverkan i ett uppror 1611. Han begav sig till Nijmegen (Holland), där hans hustru Margarete Beller födde sonen Michael den 1 mars 1618. Emond von der Fremery (nämnd 1565-1592) gifte sig med Johanna, dotter av Paulus Oesslinger. Deras ende son Jacob von Fremerey hade Jordan Peltzer och Heinrich Welter i Aachen som förmyndare. En av allt att döma helt annan Jacob van Fremery är stamfar för en Aachen-baserad släkt de Fremery. Den svenska släktens stamfar Martin omnämnes i staden Leydens kyrkböcker under namnformerna Framerie, de Framerie, de la Framerie, Delaframerie och Fremery. Efter att ha skrivit kontrakt med Louis de Geer 1635 flyttade han till Sverige och anställdes som reformert predikant och skollärare för den vallonska bruksbefolkningen vid Finspång. Vid kontraktsunderskriften använde han namnformen Frumerie, vilken för den svenska grenen av släkten alltid ansetts som den riktiga.
Merparten av uppgifterna kommer från den forskning överstelöjtnant Erik Frumerie bedrev i början av seklet och fram emot 1930-talet, och har sammanfattat i en bevarad släkttavla han upprättade 1934. Där förefaller släktens agnatiska utbredning (och de cognatiska grenar, där släktnamnet upptagits) fram till nutid i det närmaste helt uttömd. Några enstaka exempel finns dock på familjemedlemmar i det förflutna, som överstelöjtnanten på sin tid inte har påträffat, där det förnämsta är dottern Marie redan i familj 1, som flera vallonforskare, bl a Kjell Lindblom och Stig Geber, har påträffat i aktuella primärkällor. I övrigt handlar det om dottern i tabell 28, påträffad av forskare i Jönköpingsbygdens Genealogiska
Förening, vid en indexering av bygdens kyrkoböcker, och utlagd i en databas på Internet, och döttrarna i tabell 34, påträffade i Västerås dkfs födelsebok av Anders Pemer, men än så länge inte vidare efterforskade. Källförteckning finns på slutet. Anges ingen källa kommer uppgiften
antingen direkt från överstelöjtnant Erik Frumeries forskning, är verifierad i kyrkoböcker eller på annat sätt via folkbokföringen, eller av den aktuelle släktingen (eller hans nära familj) själv. Släkten härstammar från södra Belgien och provinsen Hainaut (Hennegau).

===Gelotte===
Var under 1600-talet en relativt liten hammarsmedssläkt i Sverige. Förekom tidigt i både Östergötland och nord-Uppland.

===De Geer===
Ån "Geer" rinner upp 30 km väster om Liège och faller ut i Meuse. Namnet är keltiskt och betyder "friskt vatten". I närheten av ån ligger byn de Geer. Louis De Geer var den som finansierade den omfattande valloninvandringen på 1620-talet.

===Gille===
Mycket talrik släkt. Särskilt stor i Österby bruk på 1700-talet.

===Gilljam===
Tidigare stavning Guillaume. Kom från Liège-trakten till Finspång och vidare till Upplands-bruken.

===Goffin===
Namnet har stavats på många sätt, t.ex. Gauffin, Goffe, Gåffe, Kofin. Kom tidigt och talrikt in till Sverige och vandrade omkring.

===Gode===
Namnet förekommer i flera former, t.ex. Goude, Godet. Ursprunglige invandraren var sannolikt Jehan Godet

===Goding===

===Goffin===

===Grandpré===

===Henning===

===Herou / Henrot===
Släkten är ganska representativ som ett genomsnitt av invandrade vallonsläkter. Den är spridd över i stort sett alla bergslager och innehåller såväl masmästare som hammarsmeder och hantverkare.

===Hübinette===
Släkten utgår från två invandrare, den ene skogshuggare och kolare, den andre smältare. Senare överväger hammarsmederna, men även hjulmakare och hovslagare förekommer. Släkten är i första hand knuten till bruken i Uppland.

===Jonneau===

===de Jounge===

===Lagrell===

===Lemoine===

===Le Maigre===

EFcgZv <a href="http://ckufpghoavjg.com/">ckufpghoavjg</a>, [url=http://xcrrpcvywkbt.com/]xcrrpcvywkbt[/url], [link=http://qbrufbucezgg.com/]qbrufbucezgg[/link], http://tariebbrjure.com/

===Melot===
Kom till Sverige 1607-08, arbetade med vattenkonsten i Sala silvergruva 1609-1610

===Mineur===
Mineur betyder gruvarbetare, men kan även hänföras till näraliggande sysselsättning som stenbrytning. De första invandrarna var till största delen kolare. Släkten var talrik och spridd över mellansverige.

===Monier===

===Martelleur===

===Martin===

===Martinel===

===Muskin===

===de Nis===

===Oudart===

===Pagard===

P6mN3N <a href="http://veczzriaiump.com/">veczzriaiump</a>, [url=http://nrkgqodurtas.com/]nrkgqodurtas[/url], [link=http://bqstsghoagrs.com/]bqstsghoagrs[/link], http://rknzupubjome.com/

===Pierrou===
Släkten bestod till en början av ett fåtal invandrare. Eventuellt har det skett en sammanblandning av namnen Pira, Piron och Pierrou, vilka alla kan ha sina ursprung i namnet Pierard.

===Piette===

===Pipping===

===Pira===

Yk6uo5 <a href="http://onxbopqrqxgz.com/">onxbopqrqxgz</a>, [url=http://nhzfrupywrqy.com/]nhzfrupywrqy[/url], [link=http://lpxskktcsqfz.com/]lpxskktcsqfz[/link], http://swyjwokdfjzf.com/

===Poussar===

===Paulander===

===Qvarfordt===
Namnet är flamländskt. Delen -fordt betyder "vad" och första delen kommer av "kvarn", dvs namnet kan tydas som "vadet vid kvarnen". Släkten tidigt representerad vid Ankarsrum.

Släkten Qvarfordt nämns första gången [[1627]] i Finspång, Risinge (E) med en Anders Qvarfordt (Svenska Antavlor nr 9/1994 s. 392). Han och hans nio barn nämns i ett domstolsprotokoll i Risinge [[1695]]. Fem av hans sex söner var [[smed]]er och två av hans tre döttrar var gifta med [[smed]]er. Från mitten av [[1600-talet]] finns släkten i [[Skärblacka i Kullerstad|Skärblacka]], [[Kullerstad i E län|Kullerstads i E län]] socken (E), i slutet av [[1600-talet]] vid bruken i [[Hällestad i E län|Hällestad]] , [[Risinge i E län|Risinge]] och [[Vånga i E län|Vånga]] (E) samt i [[Asker i T län|Asker]] (T). Till Ankarsrum kom de först i slutet av [[1800]]-talet. Teorin är att släkten är tysk och inte från Vallonien. I Sachsen finns en stad som heter Querfurt. Tänker man sig att den förste person hette Anders i förnamn blev han kallad Anders från Querfurt som sedan försvenskades till Anders [[Qvarfordt]]. Kurt G Trägårdh har funnit att släktnamnet Qvarfordt saknas ofta både i hammartingsprotokollen och kyrkböcker. Där de finns stavas de på c:a 16 olika sätt, varför han genomgående använder "Qvarfordt". I dag stavar 50% av släkten namnet [[Qvarfordt]]. Följande stavningar har han påträffat: Cvarfordh, Kvarfordh, Kvarfordt, Kavarforth, Quarford, Quarfot, Quarfordt, Qvarfordt, Qvarfors, Qvarfort, Qvarforth, Qvarfot, Qvarfoth, Qvarfott, Qwarfordt, Qwarfort.

===Robert===

===Spite===

===Sporrong===
Släkten bestod under 1600-talet av masmästare och hammarsmeder med spridning på de flesta av bruken i Norduppland.

===Tillman===
Under 1600-talet var smältare det i särklass vanligaste yrkesvalet för släkten Tillman. Senare ägnade de sig åt hantverk och andra yrken och kom till bl.a. Stockholm från de uppländska bruken där man tidigare varit samlad.

===Tissier===

===Tolf===

===de Trij===
GUSUMS BRUK 1653 - 1988
1653: Vallonen Henrik de Try och hans svåger Hubert de Besche köper skattegården Gusum av löjtnanten Sven Thorsson och anlägger Gusums Bruk, ett järnbruk med masugn till ett styckegjuteri (= kanongjuteri). Sexton personer anställs, varav fyra valloner. Platsen är väl vald med tanke på vattenkraft, skog och handel det är bara 10 km till lastageplatsen längst inne i Valdemarsviken. Den första anläggningen är belägen vid en gren av Gusumsån, nedanför den plats som kallas Masugnskärret. 1655 grundar de Try Överums och Ankarsrums Bruk. 1661 upprättas ett mässingsbruk med trådhytta. Huvudsakligen tillverkas mässingstråd. Men även föremål av hamrad mässing, t.ex. dopfunten i Ringarums kyrka, som skänks av makarna de Try år 1663. 1666 upphör järnbruket. 1668 får de Try tillstånd att uppföra ett brukskapell och anställa en präst. Kapellet förföll snart (ersattes 1731 av Gusums kyrka, då också bruksherrgården uppfördes). 1669 avlider de Try 69 år gammal och hans änka övertar ledningen. Hon flyttade sedan till Wittviks säteri 15 km sydost om Gusum där hon avlider 1679. Nu följer en tid med svåra ekonomiska problem för bruket och invecklade ägarförhållanden. En lång rad delägare och medintressenter passerar revy—Hans Clerk, Hindrich Steinhausen, Abraham Cronström och Abel Reenstierna.

mB0O4n <a href="http://xpkfprjefjts.com/">xpkfprjefjts</a>, [url=http://mvzeyxeqlfvb.com/]mvzeyxeqlfvb[/url], [link=http://qnjphkdzbric.com/]qnjphkdzbric[/link], http://ptshebipvtov.com/

===Vincent de Raffelier===

m.fl.

[[Källa:Vallonskivan 2.0]]
[[Källa:Vallonsläkter under 1600-talet]]
[[Källa:Vallonernas namn]]

De Fer

2010-06-10T19:05:52Z

Ovre: Ny sida: Kategori: Vallonsläkter

[[Kategori: Vallonsläkter]]

Vallonsläkter

2010-06-07T13:58:48Z

Ovre: /* Courthou */

[[Kategori:Vallonsläkter]]

Fyllig dokumentation omkring vallonernas namn finns i form av t.ex. böckerna (se Källa nedan) Vallonernas namn av Erik Appelgren och Vallonsläkter under 1600-talet av Kjell Lindblom. Här nedan visas några exempel på vallonnamn som fortfarande är vanliga i Sverige.

Mera omfattande namnlistor över vallonsläkter vid invandringen till Sverige finns på Sällskapet Vallonättlingars hemsida, avdelningen [http://www.vallon.se/ind_forsk.htm Forskning]. På [http://www.vallon.se/ind_forsk_cd.htm Vallonskivan] kan du även läsa en beskrivning av CD-skivan Vallonskivan, som Sällskapet Vallonättlingar givit ut.

===Allard===
Varifrån släkten Allard härstammar är oklart, men dess kalvinska religionstillhörighet tyder på att den invandrade från Sedan-området i norra Frankrike.

===Anjou===
Den släkt som i Sverige förekommer under namnet Anjou hette troligen inte så ursprungligen. Det verkar snarare som om två olika släkter bägge fått sitt namn förändrat till Anjou. Den ena hette från början le Choux (och varianter) medan den andra hette Hansier, vilket sedan övergick i Anjou.

===Baudou===
Släkten är tidigt mycket talrik på upplandsbruken. Det är svårt att särskilja släktens medlemmar, eftersom individer med samma namn förekommer samtidigt. Speciellt namnet Clas är mycket popuärt, på 1710-talet finns misnt sex stycken Claes Boudou verksamma i norra Uppland.

===Bayard===
Under 1600-talet var medlemmarna av denna släkt så gott som uteslutande masmästare och smältare. Flera av dem flyttade flitigt mellan bruken i mellansverige.

===de Besche===
Wellam de Besche påträffas första gången i svenskt arkivmaterial 12 september 1597. Wellams broder Jacob Gilliusson anländer till Sverige 1608.

===Bevi/Boivie===

===Birath===

===Blank===

===Bonnevier===
Släkten Bonnevier förefaller delvis ha invandrat redan före den organiserade valloninvandringen. Så gott som samtliga i de tidiga generationerna var "räckare".
En stor och mycket vittförgrenad vallonsläkt där m'ännen redan under 1600-talet valt att gifta sig med svenska kvinnor. Bertil I W Kjelldorff har skrivit en artikel om släkten. Den finns dels i Vallonättlingen 1993 nr 4 dels i Släkt och Hävd 1992 nr 2.

===Bossard===

Finns publicerad av Bertil Eklund i Vallonättlingen 1996, nr 1-3 och av Rune Torstensson i Vallonättlingen
1996, nr 4

===Boudry===
Finns publicerad av Bertil Eklund i Vallonättlingen 1996, nr 1-3 och av Rune Torstensson i Vallonättlingen 1996, nr 4

===Bouvin===
Flera olika släkter kom in till Sverige. Minst två smältar- och kolarsläkter kan urskiljas, vilka flyttade flitigt mellan bruken inom Bergslagen.

===Bylock===

===Cardon===
Inkom till Sverige på 1620-talet från Vallonien, Belgien.

===Charlier===

===Chenon===

===de Clou===

===Cochois===

Ätten härstammar från Frankrike, därifrån en Abraham Couchois i drottning Kristinas tid inflyttade till Sverige och nedsatte sig i Västmanland, där han inrättade stycke- och kulgjuterier samt erhöll inseende öfver masugnar och tackjärnstillverkningen i orten. Dennes sonson Johan Couchois, som var bruksägare och bodde på Högfors i Karbennings socken, förändrade sitt släktnamn till det för svenska uttalet lättare Cosswa. Hans son Mikael Cosswa tilldelades titeln greve och adlades med namnet Anckarsvärd år 1772. Ätten bär idag namnet Anckarsvärd, men ofta med Cosswa som mellannamn.

===Colling===

===Courtehou===

===Croon===

===Dandenell===

===Douhan===

===Drougge===
Var under de första hundra åren i Sverige en genuin hammarsmedssläkt. Namnet har germanska rötter och kommer av "drog" = strida.

===Dubois===
Kommer av "bois", dvs skog. En av de största vallonsläkterna i Sverige på 1600-talet. Spridda över praktiskt taget alla bergslager. Masmästare och kolare dominerade men även en del hammarsmeder förekom.

===Fagot===

===Faleij===

===Fassing===

gw7zhQ <a href="http://kwowveczuphr.com/">kwowveczuphr</a>, [url=http://obcgunehhvlk.com/]obcgunehhvlk[/url], [link=http://nejqjphkrdnx.com/]nejqjphkrdnx[/link], http://qwnyrtrgdbuv.com/

===de Flon===
Var först kanongjutare vid Finspång 1627-36, avlade borgared i Norrköping 18/2 1637, för att från 1639 mer stadigvarande befinna sig vid Lotorp i Risinge. Risinge dombok 4/6 1639 berättar: "...brände eelden på hans gårdh Loretorp och afbränt till aska så wäl gården som hammarsmidian och quarnarna der af Gilius haffver ledit skada öffver 5000 dl..." Bruket byggdes snart upp igen. '''Gilius de Flon f omk 1600 d 1669 Lotorp Risinge''' och hans hustru Anna Maria d 1678 Stockholm fick barnen, Johan de Flon adlad Adlercrona f 1633 d 1687 Stockholm, Mariana (Maria) Giliusdotter de Flon f 1636 d 1661 Hällestad, Gilius de Flon f 1637 d 1688 Lotorp Risinge, Vilhelm f 1640 d 1641 Lotorp Risinge, Petter de Flon f 1645 d 1695 Stockholm.

===Frumerie===
Kontrakterad 1635-07-19 av Louis de Geer som reformert predikant och skollärare vid Finspångs bruk för den vallonska bruksbefolkningen 1500-talet de reformerta. Redan den 27 september 1445 finns en bevarad notis om att en Egidius Framerey blev medborgare i Maastricht. Johann von Vremerey från Aachen och hans hustru Engelberta, änka efter Mathias von Kettenis, ägde två hus i Johannisbach 1465, som de ärvde efter Agnes van Kettenis, och hyrde ut den 3 februari 1466. Medlemmar av släkten med namnen de Frameries, van Fremery och van Vramerye undertecknade det förbund, som
1566 ingicks av den nederländska adeln. Vid hertigens av Alba tillträde till ståthållarskapet
över Spanska Nederländerna utvandrade de till Tyskland och i början av 1600-talet därifrån till Holland, där under tiden 1616-1635, en medlem av släkten, Martin, var kyrkskriven "par confession" i vallonska församlingen i staden Leyden. Michael Fremmerey från Aachen blev portförbjuden från staden p g a sin medverkan i ett uppror 1611. Han begav sig till Nijmegen (Holland), där hans hustru Margarete Beller födde sonen Michael den 1 mars 1618. Emond von der Fremery (nämnd 1565-1592) gifte sig med Johanna, dotter av Paulus Oesslinger. Deras ende son Jacob von Fremerey hade Jordan Peltzer och Heinrich Welter i Aachen som förmyndare. En av allt att döma helt annan Jacob van Fremery är stamfar för en Aachen-baserad släkt de Fremery. Den svenska släktens stamfar Martin omnämnes i staden Leydens kyrkböcker under namnformerna Framerie, de Framerie, de la Framerie, Delaframerie och Fremery. Efter att ha skrivit kontrakt med Louis de Geer 1635 flyttade han till Sverige och anställdes som reformert predikant och skollärare för den vallonska bruksbefolkningen vid Finspång. Vid kontraktsunderskriften använde han namnformen Frumerie, vilken för den svenska grenen av släkten alltid ansetts som den riktiga.
Merparten av uppgifterna kommer från den forskning överstelöjtnant Erik Frumerie bedrev i början av seklet och fram emot 1930-talet, och har sammanfattat i en bevarad släkttavla han upprättade 1934. Där förefaller släktens agnatiska utbredning (och de cognatiska grenar, där släktnamnet upptagits) fram till nutid i det närmaste helt uttömd. Några enstaka exempel finns dock på familjemedlemmar i det förflutna, som överstelöjtnanten på sin tid inte har påträffat, där det förnämsta är dottern Marie redan i familj 1, som flera vallonforskare, bl a Kjell Lindblom och Stig Geber, har påträffat i aktuella primärkällor. I övrigt handlar det om dottern i tabell 28, påträffad av forskare i Jönköpingsbygdens Genealogiska
Förening, vid en indexering av bygdens kyrkoböcker, och utlagd i en databas på Internet, och döttrarna i tabell 34, påträffade i Västerås dkfs födelsebok av Anders Pemer, men än så länge inte vidare efterforskade. Källförteckning finns på slutet. Anges ingen källa kommer uppgiften
antingen direkt från överstelöjtnant Erik Frumeries forskning, är verifierad i kyrkoböcker eller på annat sätt via folkbokföringen, eller av den aktuelle släktingen (eller hans nära familj) själv. Släkten härstammar från södra Belgien och provinsen Hainaut (Hennegau).

===Gelotte===
Var under 1600-talet en relativt liten hammarsmedssläkt i Sverige. Förekom tidigt i både Östergötland och nord-Uppland.

===De Geer===
Ån "Geer" rinner upp 30 km väster om Liège och faller ut i Meuse. Namnet är keltiskt och betyder "friskt vatten". I närheten av ån ligger byn de Geer. Louis De Geer var den som finansierade den omfattande valloninvandringen på 1620-talet.

===Gille===
Mycket talrik släkt. Särskilt stor i Österby bruk på 1700-talet.

===Gilljam===
Tidigare stavning Guillaume. Kom från Liège-trakten till Finspång och vidare till Upplands-bruken.

===Goffin===
Namnet har stavats på många sätt, t.ex. Gauffin, Goffe, Gåffe, Kofin. Kom tidigt och talrikt in till Sverige och vandrade omkring.

===Gode===
Namnet förekommer i flera former, t.ex. Goude, Godet. Ursprunglige invandraren var sannolikt Jehan Godet

===Goding===

===Goffin===

===Grandpré===

===Henning===

===Herou / Henrot===
Släkten är ganska representativ som ett genomsnitt av invandrade vallonsläkter. Den är spridd över i stort sett alla bergslager och innehåller såväl masmästare som hammarsmeder och hantverkare.

===Hübinette===
Släkten utgår från två invandrare, den ene skogshuggare och kolare, den andre smältare. Senare överväger hammarsmederna, men även hjulmakare och hovslagare förekommer. Släkten är i första hand knuten till bruken i Uppland.

===Jonneau===

===de Jounge===

===Lagrell===

===Lemoine===

===Le Maigre===

EFcgZv <a href="http://ckufpghoavjg.com/">ckufpghoavjg</a>, [url=http://xcrrpcvywkbt.com/]xcrrpcvywkbt[/url], [link=http://qbrufbucezgg.com/]qbrufbucezgg[/link], http://tariebbrjure.com/

===Melot===
Kom till Sverige 1607-08, arbetade med vattenkonsten i Sala silvergruva 1609-1610

===Mineur===
Mineur betyder gruvarbetare, men kan även hänföras till näraliggande sysselsättning som stenbrytning. De första invandrarna var till största delen kolare. Släkten var talrik och spridd över mellansverige.

===Monier===

===Martelleur===

===Martin===

===Martinel===

===Muskin===

===de Nis===

===Oudart===

===Pagard===

P6mN3N <a href="http://veczzriaiump.com/">veczzriaiump</a>, [url=http://nrkgqodurtas.com/]nrkgqodurtas[/url], [link=http://bqstsghoagrs.com/]bqstsghoagrs[/link], http://rknzupubjome.com/

===Pierrou===
Släkten bestod till en början av ett fåtal invandrare. Eventuellt har det skett en sammanblandning av namnen Pira, Piron och Pierrou, vilka alla kan ha sina ursprung i namnet Pierard.

===Piette===

===Pipping===

===Pira===

Yk6uo5 <a href="http://onxbopqrqxgz.com/">onxbopqrqxgz</a>, [url=http://nhzfrupywrqy.com/]nhzfrupywrqy[/url], [link=http://lpxskktcsqfz.com/]lpxskktcsqfz[/link], http://swyjwokdfjzf.com/

===Poussar===

===Paulander===

===Qvarfordt===
Namnet är flamländskt. Delen -fordt betyder "vad" och första delen kommer av "kvarn", dvs namnet kan tydas som "vadet vid kvarnen". Släkten tidigt representerad vid Ankarsrum.

Släkten Qvarfordt nämns första gången [[1627]] i Finspång, Risinge (E) med en Anders Qvarfordt (Svenska Antavlor nr 9/1994 s. 392). Han och hans nio barn nämns i ett domstolsprotokoll i Risinge [[1695]]. Fem av hans sex söner var [[smed]]er och två av hans tre döttrar var gifta med [[smed]]er. Från mitten av [[1600-talet]] finns släkten i [[Skärblacka i Kullerstad|Skärblacka]], [[Kullerstad i E län|Kullerstads i E län]] socken (E), i slutet av [[1600-talet]] vid bruken i [[Hällestad i E län|Hällestad]] , [[Risinge i E län|Risinge]] och [[Vånga i E län|Vånga]] (E) samt i [[Asker i T län|Asker]] (T). Till Ankarsrum kom de först i slutet av [[1800]]-talet. Teorin är att släkten är tysk och inte från Vallonien. I Sachsen finns en stad som heter Querfurt. Tänker man sig att den förste person hette Anders i förnamn blev han kallad Anders från Querfurt som sedan försvenskades till Anders [[Qvarfordt]]. Kurt G Trägårdh har funnit att släktnamnet Qvarfordt saknas ofta både i hammartingsprotokollen och kyrkböcker. Där de finns stavas de på c:a 16 olika sätt, varför han genomgående använder "Qvarfordt". I dag stavar 50% av släkten namnet [[Qvarfordt]]. Följande stavningar har han påträffat: Cvarfordh, Kvarfordh, Kvarfordt, Kavarforth, Quarford, Quarfot, Quarfordt, Qvarfordt, Qvarfors, Qvarfort, Qvarforth, Qvarfot, Qvarfoth, Qvarfott, Qwarfordt, Qwarfort.

===Robert===

===Spite===

===Sporrong===
Släkten bestod under 1600-talet av masmästare och hammarsmeder med spridning på de flesta av bruken i Norduppland.

===Tillman===
Under 1600-talet var smältare det i särklass vanligaste yrkesvalet för släkten Tillman. Senare ägnade de sig åt hantverk och andra yrken och kom till bl.a. Stockholm från de uppländska bruken där man tidigare varit samlad.

===Tissier===

===Tolf===

===de Trij===
GUSUMS BRUK 1653 - 1988
1653: Vallonen Henrik de Try och hans svåger Hubert de Besche köper skattegården Gusum av löjtnanten Sven Thorsson och anlägger Gusums Bruk, ett järnbruk med masugn till ett styckegjuteri (= kanongjuteri). Sexton personer anställs, varav fyra valloner. Platsen är väl vald med tanke på vattenkraft, skog och handel det är bara 10 km till lastageplatsen längst inne i Valdemarsviken. Den första anläggningen är belägen vid en gren av Gusumsån, nedanför den plats som kallas Masugnskärret. 1655 grundar de Try Överums och Ankarsrums Bruk. 1661 upprättas ett mässingsbruk med trådhytta. Huvudsakligen tillverkas mässingstråd. Men även föremål av hamrad mässing, t.ex. dopfunten i Ringarums kyrka, som skänks av makarna de Try år 1663. 1666 upphör järnbruket. 1668 får de Try tillstånd att uppföra ett brukskapell och anställa en präst. Kapellet förföll snart (ersattes 1731 av Gusums kyrka, då också bruksherrgården uppfördes). 1669 avlider de Try 69 år gammal och hans änka övertar ledningen. Hon flyttade sedan till Wittviks säteri 15 km sydost om Gusum där hon avlider 1679. Nu följer en tid med svåra ekonomiska problem för bruket och invecklade ägarförhållanden. En lång rad delägare och medintressenter passerar revy—Hans Clerk, Hindrich Steinhausen, Abraham Cronström och Abel Reenstierna.

mB0O4n <a href="http://xpkfprjefjts.com/">xpkfprjefjts</a>, [url=http://mvzeyxeqlfvb.com/]mvzeyxeqlfvb[/url], [link=http://qnjphkdzbric.com/]qnjphkdzbric[/link], http://ptshebipvtov.com/

===Vincent de Raffelier===

m.fl.

[[Källa:Vallonskivan 2.0]]
[[Källa:Vallonsläkter under 1600-talet]]
[[Källa:Vallonernas namn]]

Vallonsläkter

2010-06-07T13:58:13Z

Ovre: /* Cardon */

[[Kategori:Vallonsläkter]]

Fyllig dokumentation omkring vallonernas namn finns i form av t.ex. böckerna (se Källa nedan) Vallonernas namn av Erik Appelgren och Vallonsläkter under 1600-talet av Kjell Lindblom. Här nedan visas några exempel på vallonnamn som fortfarande är vanliga i Sverige.

Mera omfattande namnlistor över vallonsläkter vid invandringen till Sverige finns på Sällskapet Vallonättlingars hemsida, avdelningen [http://www.vallon.se/ind_forsk.htm Forskning]. På [http://www.vallon.se/ind_forsk_cd.htm Vallonskivan] kan du även läsa en beskrivning av CD-skivan Vallonskivan, som Sällskapet Vallonättlingar givit ut.

===Allard===
Varifrån släkten Allard härstammar är oklart, men dess kalvinska religionstillhörighet tyder på att den invandrade från Sedan-området i norra Frankrike.

===Anjou===
Den släkt som i Sverige förekommer under namnet Anjou hette troligen inte så ursprungligen. Det verkar snarare som om två olika släkter bägge fått sitt namn förändrat till Anjou. Den ena hette från början le Choux (och varianter) medan den andra hette Hansier, vilket sedan övergick i Anjou.

===Baudou===
Släkten är tidigt mycket talrik på upplandsbruken. Det är svårt att särskilja släktens medlemmar, eftersom individer med samma namn förekommer samtidigt. Speciellt namnet Clas är mycket popuärt, på 1710-talet finns misnt sex stycken Claes Boudou verksamma i norra Uppland.

===Bayard===
Under 1600-talet var medlemmarna av denna släkt så gott som uteslutande masmästare och smältare. Flera av dem flyttade flitigt mellan bruken i mellansverige.

===de Besche===
Wellam de Besche påträffas första gången i svenskt arkivmaterial 12 september 1597. Wellams broder Jacob Gilliusson anländer till Sverige 1608.

===Bevi/Boivie===

===Birath===

===Blank===

===Bonnevier===
Släkten Bonnevier förefaller delvis ha invandrat redan före den organiserade valloninvandringen. Så gott som samtliga i de tidiga generationerna var "räckare".
En stor och mycket vittförgrenad vallonsläkt där m'ännen redan under 1600-talet valt att gifta sig med svenska kvinnor. Bertil I W Kjelldorff har skrivit en artikel om släkten. Den finns dels i Vallonättlingen 1993 nr 4 dels i Släkt och Hävd 1992 nr 2.

===Bossard===

Finns publicerad av Bertil Eklund i Vallonättlingen 1996, nr 1-3 och av Rune Torstensson i Vallonättlingen
1996, nr 4

===Boudry===
Finns publicerad av Bertil Eklund i Vallonättlingen 1996, nr 1-3 och av Rune Torstensson i Vallonättlingen 1996, nr 4

===Bouvin===
Flera olika släkter kom in till Sverige. Minst två smältar- och kolarsläkter kan urskiljas, vilka flyttade flitigt mellan bruken inom Bergslagen.

===Bylock===

===Cardon===
Inkom till Sverige på 1620-talet från Vallonien, Belgien.

===Charlier===

===Chenon===

===de Clou===

===Cochois===

Ätten härstammar från Frankrike, därifrån en Abraham Couchois i drottning Kristinas tid inflyttade till Sverige och nedsatte sig i Västmanland, där han inrättade stycke- och kulgjuterier samt erhöll inseende öfver masugnar och tackjärnstillverkningen i orten. Dennes sonson Johan Couchois, som var bruksägare och bodde på Högfors i Karbennings socken, förändrade sitt släktnamn till det för svenska uttalet lättare Cosswa. Hans son Mikael Cosswa tilldelades titeln greve och adlades med namnet Anckarsvärd år 1772. Ätten bär idag namnet Anckarsvärd, men ofta med Cosswa som mellannamn.

===Colling===

===Courthou===

===Croon===

===Dandenell===

===Douhan===

===Drougge===
Var under de första hundra åren i Sverige en genuin hammarsmedssläkt. Namnet har germanska rötter och kommer av "drog" = strida.

===Dubois===
Kommer av "bois", dvs skog. En av de största vallonsläkterna i Sverige på 1600-talet. Spridda över praktiskt taget alla bergslager. Masmästare och kolare dominerade men även en del hammarsmeder förekom.

===Fagot===

===Faleij===

===Fassing===

gw7zhQ <a href="http://kwowveczuphr.com/">kwowveczuphr</a>, [url=http://obcgunehhvlk.com/]obcgunehhvlk[/url], [link=http://nejqjphkrdnx.com/]nejqjphkrdnx[/link], http://qwnyrtrgdbuv.com/

===de Flon===
Var först kanongjutare vid Finspång 1627-36, avlade borgared i Norrköping 18/2 1637, för att från 1639 mer stadigvarande befinna sig vid Lotorp i Risinge. Risinge dombok 4/6 1639 berättar: "...brände eelden på hans gårdh Loretorp och afbränt till aska så wäl gården som hammarsmidian och quarnarna der af Gilius haffver ledit skada öffver 5000 dl..." Bruket byggdes snart upp igen. '''Gilius de Flon f omk 1600 d 1669 Lotorp Risinge''' och hans hustru Anna Maria d 1678 Stockholm fick barnen, Johan de Flon adlad Adlercrona f 1633 d 1687 Stockholm, Mariana (Maria) Giliusdotter de Flon f 1636 d 1661 Hällestad, Gilius de Flon f 1637 d 1688 Lotorp Risinge, Vilhelm f 1640 d 1641 Lotorp Risinge, Petter de Flon f 1645 d 1695 Stockholm.

===Frumerie===
Kontrakterad 1635-07-19 av Louis de Geer som reformert predikant och skollärare vid Finspångs bruk för den vallonska bruksbefolkningen 1500-talet de reformerta. Redan den 27 september 1445 finns en bevarad notis om att en Egidius Framerey blev medborgare i Maastricht. Johann von Vremerey från Aachen och hans hustru Engelberta, änka efter Mathias von Kettenis, ägde två hus i Johannisbach 1465, som de ärvde efter Agnes van Kettenis, och hyrde ut den 3 februari 1466. Medlemmar av släkten med namnen de Frameries, van Fremery och van Vramerye undertecknade det förbund, som
1566 ingicks av den nederländska adeln. Vid hertigens av Alba tillträde till ståthållarskapet
över Spanska Nederländerna utvandrade de till Tyskland och i början av 1600-talet därifrån till Holland, där under tiden 1616-1635, en medlem av släkten, Martin, var kyrkskriven "par confession" i vallonska församlingen i staden Leyden. Michael Fremmerey från Aachen blev portförbjuden från staden p g a sin medverkan i ett uppror 1611. Han begav sig till Nijmegen (Holland), där hans hustru Margarete Beller födde sonen Michael den 1 mars 1618. Emond von der Fremery (nämnd 1565-1592) gifte sig med Johanna, dotter av Paulus Oesslinger. Deras ende son Jacob von Fremerey hade Jordan Peltzer och Heinrich Welter i Aachen som förmyndare. En av allt att döma helt annan Jacob van Fremery är stamfar för en Aachen-baserad släkt de Fremery. Den svenska släktens stamfar Martin omnämnes i staden Leydens kyrkböcker under namnformerna Framerie, de Framerie, de la Framerie, Delaframerie och Fremery. Efter att ha skrivit kontrakt med Louis de Geer 1635 flyttade han till Sverige och anställdes som reformert predikant och skollärare för den vallonska bruksbefolkningen vid Finspång. Vid kontraktsunderskriften använde han namnformen Frumerie, vilken för den svenska grenen av släkten alltid ansetts som den riktiga.
Merparten av uppgifterna kommer från den forskning överstelöjtnant Erik Frumerie bedrev i början av seklet och fram emot 1930-talet, och har sammanfattat i en bevarad släkttavla han upprättade 1934. Där förefaller släktens agnatiska utbredning (och de cognatiska grenar, där släktnamnet upptagits) fram till nutid i det närmaste helt uttömd. Några enstaka exempel finns dock på familjemedlemmar i det förflutna, som överstelöjtnanten på sin tid inte har påträffat, där det förnämsta är dottern Marie redan i familj 1, som flera vallonforskare, bl a Kjell Lindblom och Stig Geber, har påträffat i aktuella primärkällor. I övrigt handlar det om dottern i tabell 28, påträffad av forskare i Jönköpingsbygdens Genealogiska
Förening, vid en indexering av bygdens kyrkoböcker, och utlagd i en databas på Internet, och döttrarna i tabell 34, påträffade i Västerås dkfs födelsebok av Anders Pemer, men än så länge inte vidare efterforskade. Källförteckning finns på slutet. Anges ingen källa kommer uppgiften
antingen direkt från överstelöjtnant Erik Frumeries forskning, är verifierad i kyrkoböcker eller på annat sätt via folkbokföringen, eller av den aktuelle släktingen (eller hans nära familj) själv. Släkten härstammar från södra Belgien och provinsen Hainaut (Hennegau).

===Gelotte===
Var under 1600-talet en relativt liten hammarsmedssläkt i Sverige. Förekom tidigt i både Östergötland och nord-Uppland.

===De Geer===
Ån "Geer" rinner upp 30 km väster om Liège och faller ut i Meuse. Namnet är keltiskt och betyder "friskt vatten". I närheten av ån ligger byn de Geer. Louis De Geer var den som finansierade den omfattande valloninvandringen på 1620-talet.

===Gille===
Mycket talrik släkt. Särskilt stor i Österby bruk på 1700-talet.

===Gilljam===
Tidigare stavning Guillaume. Kom från Liège-trakten till Finspång och vidare till Upplands-bruken.

===Goffin===
Namnet har stavats på många sätt, t.ex. Gauffin, Goffe, Gåffe, Kofin. Kom tidigt och talrikt in till Sverige och vandrade omkring.

===Gode===
Namnet förekommer i flera former, t.ex. Goude, Godet. Ursprunglige invandraren var sannolikt Jehan Godet

===Goding===

===Goffin===

===Grandpré===

===Henning===

===Herou / Henrot===
Släkten är ganska representativ som ett genomsnitt av invandrade vallonsläkter. Den är spridd över i stort sett alla bergslager och innehåller såväl masmästare som hammarsmeder och hantverkare.

===Hübinette===
Släkten utgår från två invandrare, den ene skogshuggare och kolare, den andre smältare. Senare överväger hammarsmederna, men även hjulmakare och hovslagare förekommer. Släkten är i första hand knuten till bruken i Uppland.

===Jonneau===

===de Jounge===

===Lagrell===

===Lemoine===

===Le Maigre===

EFcgZv <a href="http://ckufpghoavjg.com/">ckufpghoavjg</a>, [url=http://xcrrpcvywkbt.com/]xcrrpcvywkbt[/url], [link=http://qbrufbucezgg.com/]qbrufbucezgg[/link], http://tariebbrjure.com/

===Melot===
Kom till Sverige 1607-08, arbetade med vattenkonsten i Sala silvergruva 1609-1610

===Mineur===
Mineur betyder gruvarbetare, men kan även hänföras till näraliggande sysselsättning som stenbrytning. De första invandrarna var till största delen kolare. Släkten var talrik och spridd över mellansverige.

===Monier===

===Martelleur===

===Martin===

===Martinel===

===Muskin===

===de Nis===

===Oudart===

===Pagard===

P6mN3N <a href="http://veczzriaiump.com/">veczzriaiump</a>, [url=http://nrkgqodurtas.com/]nrkgqodurtas[/url], [link=http://bqstsghoagrs.com/]bqstsghoagrs[/link], http://rknzupubjome.com/

===Pierrou===
Släkten bestod till en början av ett fåtal invandrare. Eventuellt har det skett en sammanblandning av namnen Pira, Piron och Pierrou, vilka alla kan ha sina ursprung i namnet Pierard.

===Piette===

===Pipping===

===Pira===

Yk6uo5 <a href="http://onxbopqrqxgz.com/">onxbopqrqxgz</a>, [url=http://nhzfrupywrqy.com/]nhzfrupywrqy[/url], [link=http://lpxskktcsqfz.com/]lpxskktcsqfz[/link], http://swyjwokdfjzf.com/

===Poussar===

===Paulander===

===Qvarfordt===
Namnet är flamländskt. Delen -fordt betyder "vad" och första delen kommer av "kvarn", dvs namnet kan tydas som "vadet vid kvarnen". Släkten tidigt representerad vid Ankarsrum.

Släkten Qvarfordt nämns första gången [[1627]] i Finspång, Risinge (E) med en Anders Qvarfordt (Svenska Antavlor nr 9/1994 s. 392). Han och hans nio barn nämns i ett domstolsprotokoll i Risinge [[1695]]. Fem av hans sex söner var [[smed]]er och två av hans tre döttrar var gifta med [[smed]]er. Från mitten av [[1600-talet]] finns släkten i [[Skärblacka i Kullerstad|Skärblacka]], [[Kullerstad i E län|Kullerstads i E län]] socken (E), i slutet av [[1600-talet]] vid bruken i [[Hällestad i E län|Hällestad]] , [[Risinge i E län|Risinge]] och [[Vånga i E län|Vånga]] (E) samt i [[Asker i T län|Asker]] (T). Till Ankarsrum kom de först i slutet av [[1800]]-talet. Teorin är att släkten är tysk och inte från Vallonien. I Sachsen finns en stad som heter Querfurt. Tänker man sig att den förste person hette Anders i förnamn blev han kallad Anders från Querfurt som sedan försvenskades till Anders [[Qvarfordt]]. Kurt G Trägårdh har funnit att släktnamnet Qvarfordt saknas ofta både i hammartingsprotokollen och kyrkböcker. Där de finns stavas de på c:a 16 olika sätt, varför han genomgående använder "Qvarfordt". I dag stavar 50% av släkten namnet [[Qvarfordt]]. Följande stavningar har han påträffat: Cvarfordh, Kvarfordh, Kvarfordt, Kavarforth, Quarford, Quarfot, Quarfordt, Qvarfordt, Qvarfors, Qvarfort, Qvarforth, Qvarfot, Qvarfoth, Qvarfott, Qwarfordt, Qwarfort.

===Robert===

===Spite===

===Sporrong===
Släkten bestod under 1600-talet av masmästare och hammarsmeder med spridning på de flesta av bruken i Norduppland.

===Tillman===
Under 1600-talet var smältare det i särklass vanligaste yrkesvalet för släkten Tillman. Senare ägnade de sig åt hantverk och andra yrken och kom till bl.a. Stockholm från de uppländska bruken där man tidigare varit samlad.

===Tissier===

===Tolf===

===de Trij===
GUSUMS BRUK 1653 - 1988
1653: Vallonen Henrik de Try och hans svåger Hubert de Besche köper skattegården Gusum av löjtnanten Sven Thorsson och anlägger Gusums Bruk, ett järnbruk med masugn till ett styckegjuteri (= kanongjuteri). Sexton personer anställs, varav fyra valloner. Platsen är väl vald med tanke på vattenkraft, skog och handel det är bara 10 km till lastageplatsen längst inne i Valdemarsviken. Den första anläggningen är belägen vid en gren av Gusumsån, nedanför den plats som kallas Masugnskärret. 1655 grundar de Try Överums och Ankarsrums Bruk. 1661 upprättas ett mässingsbruk med trådhytta. Huvudsakligen tillverkas mässingstråd. Men även föremål av hamrad mässing, t.ex. dopfunten i Ringarums kyrka, som skänks av makarna de Try år 1663. 1666 upphör järnbruket. 1668 får de Try tillstånd att uppföra ett brukskapell och anställa en präst. Kapellet förföll snart (ersattes 1731 av Gusums kyrka, då också bruksherrgården uppfördes). 1669 avlider de Try 69 år gammal och hans änka övertar ledningen. Hon flyttade sedan till Wittviks säteri 15 km sydost om Gusum där hon avlider 1679. Nu följer en tid med svåra ekonomiska problem för bruket och invecklade ägarförhållanden. En lång rad delägare och medintressenter passerar revy—Hans Clerk, Hindrich Steinhausen, Abraham Cronström och Abel Reenstierna.

mB0O4n <a href="http://xpkfprjefjts.com/">xpkfprjefjts</a>, [url=http://mvzeyxeqlfvb.com/]mvzeyxeqlfvb[/url], [link=http://qnjphkdzbric.com/]qnjphkdzbric[/link], http://ptshebipvtov.com/

===Vincent de Raffelier===

m.fl.

[[Källa:Vallonskivan 2.0]]
[[Källa:Vallonsläkter under 1600-talet]]
[[Källa:Vallonernas namn]]

Vallonsläkter

2010-06-04T09:40:25Z

Ovre: /* Boudry */

[[Kategori:Vallonsläkter]]

Fyllig dokumentation omkring vallonernas namn finns i form av t.ex. böckerna (se Källa nedan) Vallonernas namn av Erik Appelgren och Vallonsläkter under 1600-talet av Kjell Lindblom. Här nedan visas några exempel på vallonnamn som fortfarande är vanliga i Sverige.

Mera omfattande namnlistor över vallonsläkter vid invandringen till Sverige finns på Sällskapet Vallonättlingars hemsida, avdelningen [http://www.vallon.se/ind_forsk.htm Forskning]. På [http://www.vallon.se/ind_forsk_cd.htm Vallonskivan] kan du även läsa en beskrivning av CD-skivan Vallonskivan, som Sällskapet Vallonättlingar givit ut.

===Allard===
Varifrån släkten Allard härstammar är oklart, men dess kalvinska religionstillhörighet tyder på att den invandrade från Sedan-området i norra Frankrike.

===Anjou===
Den släkt som i Sverige förekommer under namnet Anjou hette troligen inte så ursprungligen. Det verkar snarare som om två olika släkter bägge fått sitt namn förändrat till Anjou. Den ena hette från början le Choux (och varianter) medan den andra hette Hansier, vilket sedan övergick i Anjou.

===Baudou===
Släkten är tidigt mycket talrik på upplandsbruken. Det är svårt att särskilja släktens medlemmar, eftersom individer med samma namn förekommer samtidigt. Speciellt namnet Clas är mycket popuärt, på 1710-talet finns misnt sex stycken Claes Boudou verksamma i norra Uppland.

===Bayard===
Under 1600-talet var medlemmarna av denna släkt så gott som uteslutande masmästare och smältare. Flera av dem flyttade flitigt mellan bruken i mellansverige.

===de Besche===
Wellam de Besche påträffas första gången i svenskt arkivmaterial 12 september 1597. Wellams broder Jacob Gilliusson anländer till Sverige 1608.

===Bevi/Boivie===

===Birath===

===Blank===

===Bonnevier===
Släkten Bonnevier förefaller delvis ha invandrat redan före den organiserade valloninvandringen. Så gott som samtliga i de tidiga generationerna var "räckare".
En stor och mycket vittförgrenad vallonsläkt där m'ännen redan under 1600-talet valt att gifta sig med svenska kvinnor. Bertil I W Kjelldorff har skrivit en artikel om släkten. Den finns dels i Vallonättlingen 1993 nr 4 dels i Släkt och Hävd 1992 nr 2.

===Bossard===

Finns publicerad av Bertil Eklund i Vallonättlingen 1996, nr 1-3 och av Rune Torstensson i Vallonättlingen
1996, nr 4

===Boudry===
Finns publicerad av Bertil Eklund i Vallonättlingen 1996, nr 1-3 och av Rune Torstensson i Vallonättlingen 1996, nr 4

===Bouvin===
Flera olika släkter kom in till Sverige. Minst två smältar- och kolarsläkter kan urskiljas, vilka flyttade flitigt mellan bruken inom Bergslagen.

===Bylock===

===Cardon===
Inkom till Sverige på 1620-talet.

===Charlier===

===Chenon===

===de Clou===

===Cochois===

Ätten härstammar från Frankrike, därifrån en Abraham Couchois i drottning Kristinas tid inflyttade till Sverige och nedsatte sig i Västmanland, där han inrättade stycke- och kulgjuterier samt erhöll inseende öfver masugnar och tackjärnstillverkningen i orten. Dennes sonson Johan Couchois, som var bruksägare och bodde på Högfors i Karbennings socken, förändrade sitt släktnamn till det för svenska uttalet lättare Cosswa. Hans son Mikael Cosswa tilldelades titeln greve och adlades med namnet Anckarsvärd år 1772. Ätten bär idag namnet Anckarsvärd, men ofta med Cosswa som mellannamn.

===Colling===

===Courthou===

===Croon===

===Dandenell===

===Douhan===

===Drougge===
Var under de första hundra åren i Sverige en genuin hammarsmedssläkt. Namnet har germanska rötter och kommer av "drog" = strida.

===Dubois===
Kommer av "bois", dvs skog. En av de största vallonsläkterna i Sverige på 1600-talet. Spridda över praktiskt taget alla bergslager. Masmästare och kolare dominerade men även en del hammarsmeder förekom.

===Fagot===

===Faleij===

===Fassing===

gw7zhQ <a href="http://kwowveczuphr.com/">kwowveczuphr</a>, [url=http://obcgunehhvlk.com/]obcgunehhvlk[/url], [link=http://nejqjphkrdnx.com/]nejqjphkrdnx[/link], http://qwnyrtrgdbuv.com/

===de Flon===
Var först kanongjutare vid Finspång 1627-36, avlade borgared i Norrköping 18/2 1637, för att från 1639 mer stadigvarande befinna sig vid Lotorp i Risinge. Risinge dombok 4/6 1639 berättar: "...brände eelden på hans gårdh Loretorp och afbränt till aska så wäl gården som hammarsmidian och quarnarna der af Gilius haffver ledit skada öffver 5000 dl..." Bruket byggdes snart upp igen. '''Gilius de Flon f omk 1600 d 1669 Lotorp Risinge''' och hans hustru Anna Maria d 1678 Stockholm fick barnen, Johan de Flon adlad Adlercrona f 1633 d 1687 Stockholm, Mariana (Maria) Giliusdotter de Flon f 1636 d 1661 Hällestad, Gilius de Flon f 1637 d 1688 Lotorp Risinge, Vilhelm f 1640 d 1641 Lotorp Risinge, Petter de Flon f 1645 d 1695 Stockholm.

===Frumerie===
Kontrakterad 1635-07-19 av Louis de Geer som reformert predikant och skollärare vid Finspångs bruk för den vallonska bruksbefolkningen 1500-talet de reformerta. Redan den 27 september 1445 finns en bevarad notis om att en Egidius Framerey blev medborgare i Maastricht. Johann von Vremerey från Aachen och hans hustru Engelberta, änka efter Mathias von Kettenis, ägde två hus i Johannisbach 1465, som de ärvde efter Agnes van Kettenis, och hyrde ut den 3 februari 1466. Medlemmar av släkten med namnen de Frameries, van Fremery och van Vramerye undertecknade det förbund, som
1566 ingicks av den nederländska adeln. Vid hertigens av Alba tillträde till ståthållarskapet
över Spanska Nederländerna utvandrade de till Tyskland och i början av 1600-talet därifrån till Holland, där under tiden 1616-1635, en medlem av släkten, Martin, var kyrkskriven "par confession" i vallonska församlingen i staden Leyden. Michael Fremmerey från Aachen blev portförbjuden från staden p g a sin medverkan i ett uppror 1611. Han begav sig till Nijmegen (Holland), där hans hustru Margarete Beller födde sonen Michael den 1 mars 1618. Emond von der Fremery (nämnd 1565-1592) gifte sig med Johanna, dotter av Paulus Oesslinger. Deras ende son Jacob von Fremerey hade Jordan Peltzer och Heinrich Welter i Aachen som förmyndare. En av allt att döma helt annan Jacob van Fremery är stamfar för en Aachen-baserad släkt de Fremery. Den svenska släktens stamfar Martin omnämnes i staden Leydens kyrkböcker under namnformerna Framerie, de Framerie, de la Framerie, Delaframerie och Fremery. Efter att ha skrivit kontrakt med Louis de Geer 1635 flyttade han till Sverige och anställdes som reformert predikant och skollärare för den vallonska bruksbefolkningen vid Finspång. Vid kontraktsunderskriften använde han namnformen Frumerie, vilken för den svenska grenen av släkten alltid ansetts som den riktiga.
Merparten av uppgifterna kommer från den forskning överstelöjtnant Erik Frumerie bedrev i början av seklet och fram emot 1930-talet, och har sammanfattat i en bevarad släkttavla han upprättade 1934. Där förefaller släktens agnatiska utbredning (och de cognatiska grenar, där släktnamnet upptagits) fram till nutid i det närmaste helt uttömd. Några enstaka exempel finns dock på familjemedlemmar i det förflutna, som överstelöjtnanten på sin tid inte har påträffat, där det förnämsta är dottern Marie redan i familj 1, som flera vallonforskare, bl a Kjell Lindblom och Stig Geber, har påträffat i aktuella primärkällor. I övrigt handlar det om dottern i tabell 28, påträffad av forskare i Jönköpingsbygdens Genealogiska
Förening, vid en indexering av bygdens kyrkoböcker, och utlagd i en databas på Internet, och döttrarna i tabell 34, påträffade i Västerås dkfs födelsebok av Anders Pemer, men än så länge inte vidare efterforskade. Källförteckning finns på slutet. Anges ingen källa kommer uppgiften
antingen direkt från överstelöjtnant Erik Frumeries forskning, är verifierad i kyrkoböcker eller på annat sätt via folkbokföringen, eller av den aktuelle släktingen (eller hans nära familj) själv. Släkten härstammar från södra Belgien och provinsen Hainaut (Hennegau).

===Gelotte===
Var under 1600-talet en relativt liten hammarsmedssläkt i Sverige. Förekom tidigt i både Östergötland och nord-Uppland.

===De Geer===
Ån "Geer" rinner upp 30 km väster om Liège och faller ut i Meuse. Namnet är keltiskt och betyder "friskt vatten". I närheten av ån ligger byn de Geer. Louis De Geer var den som finansierade den omfattande valloninvandringen på 1620-talet.

===Gille===
Mycket talrik släkt. Särskilt stor i Österby bruk på 1700-talet.

===Gilljam===
Tidigare stavning Guillaume. Kom från Liège-trakten till Finspång och vidare till Upplands-bruken.

===Goffin===
Namnet har stavats på många sätt, t.ex. Gauffin, Goffe, Gåffe, Kofin. Kom tidigt och talrikt in till Sverige och vandrade omkring.

===Gode===
Namnet förekommer i flera former, t.ex. Goude, Godet. Ursprunglige invandraren var sannolikt Jehan Godet

===Goding===

===Goffin===

===Grandpré===

===Henning===

===Herou / Henrot===
Släkten är ganska representativ som ett genomsnitt av invandrade vallonsläkter. Den är spridd över i stort sett alla bergslager och innehåller såväl masmästare som hammarsmeder och hantverkare.

===Hübinette===
Släkten utgår från två invandrare, den ene skogshuggare och kolare, den andre smältare. Senare överväger hammarsmederna, men även hjulmakare och hovslagare förekommer. Släkten är i första hand knuten till bruken i Uppland.

===Jonneau===

===de Jounge===

===Lagrell===

===Lemoine===

===Le Maigre===

EFcgZv <a href="http://ckufpghoavjg.com/">ckufpghoavjg</a>, [url=http://xcrrpcvywkbt.com/]xcrrpcvywkbt[/url], [link=http://qbrufbucezgg.com/]qbrufbucezgg[/link], http://tariebbrjure.com/

===Melot===
Kom till Sverige 1607-08, arbetade med vattenkonsten i Sala silvergruva 1609-1610

===Mineur===
Mineur betyder gruvarbetare, men kan även hänföras till näraliggande sysselsättning som stenbrytning. De första invandrarna var till största delen kolare. Släkten var talrik och spridd över mellansverige.

===Monier===

===Martelleur===

===Martin===

===Martinel===

===Muskin===

===de Nis===

===Oudart===

===Pagard===

P6mN3N <a href="http://veczzriaiump.com/">veczzriaiump</a>, [url=http://nrkgqodurtas.com/]nrkgqodurtas[/url], [link=http://bqstsghoagrs.com/]bqstsghoagrs[/link], http://rknzupubjome.com/

===Pierrou===
Släkten bestod till en början av ett fåtal invandrare. Eventuellt har det skett en sammanblandning av namnen Pira, Piron och Pierrou, vilka alla kan ha sina ursprung i namnet Pierard.

===Piette===

===Pipping===

===Pira===

Yk6uo5 <a href="http://onxbopqrqxgz.com/">onxbopqrqxgz</a>, [url=http://nhzfrupywrqy.com/]nhzfrupywrqy[/url], [link=http://lpxskktcsqfz.com/]lpxskktcsqfz[/link], http://swyjwokdfjzf.com/

===Poussar===

===Paulander===

===Qvarfordt===
Namnet är flamländskt. Delen -fordt betyder "vad" och första delen kommer av "kvarn", dvs namnet kan tydas som "vadet vid kvarnen". Släkten tidigt representerad vid Ankarsrum.

Släkten Qvarfordt nämns första gången [[1627]] i Finspång, Risinge (E) med en Anders Qvarfordt (Svenska Antavlor nr 9/1994 s. 392). Han och hans nio barn nämns i ett domstolsprotokoll i Risinge [[1695]]. Fem av hans sex söner var [[smed]]er och två av hans tre döttrar var gifta med [[smed]]er. Från mitten av [[1600-talet]] finns släkten i [[Skärblacka i Kullerstad|Skärblacka]], [[Kullerstad i E län|Kullerstads i E län]] socken (E), i slutet av [[1600-talet]] vid bruken i [[Hällestad i E län|Hällestad]] , [[Risinge i E län|Risinge]] och [[Vånga i E län|Vånga]] (E) samt i [[Asker i T län|Asker]] (T). Till Ankarsrum kom de först i slutet av [[1800]]-talet. Teorin är att släkten är tysk och inte från Vallonien. I Sachsen finns en stad som heter Querfurt. Tänker man sig att den förste person hette Anders i förnamn blev han kallad Anders från Querfurt som sedan försvenskades till Anders [[Qvarfordt]]. Kurt G Trägårdh har funnit att släktnamnet Qvarfordt saknas ofta både i hammartingsprotokollen och kyrkböcker. Där de finns stavas de på c:a 16 olika sätt, varför han genomgående använder "Qvarfordt". I dag stavar 50% av släkten namnet [[Qvarfordt]]. Följande stavningar har han påträffat: Cvarfordh, Kvarfordh, Kvarfordt, Kavarforth, Quarford, Quarfot, Quarfordt, Qvarfordt, Qvarfors, Qvarfort, Qvarforth, Qvarfot, Qvarfoth, Qvarfott, Qwarfordt, Qwarfort.

===Robert===

===Spite===

===Sporrong===
Släkten bestod under 1600-talet av masmästare och hammarsmeder med spridning på de flesta av bruken i Norduppland.

===Tillman===
Under 1600-talet var smältare det i särklass vanligaste yrkesvalet för släkten Tillman. Senare ägnade de sig åt hantverk och andra yrken och kom till bl.a. Stockholm från de uppländska bruken där man tidigare varit samlad.

===Tissier===

===Tolf===

===de Trij===
GUSUMS BRUK 1653 - 1988
1653: Vallonen Henrik de Try och hans svåger Hubert de Besche köper skattegården Gusum av löjtnanten Sven Thorsson och anlägger Gusums Bruk, ett järnbruk med masugn till ett styckegjuteri (= kanongjuteri). Sexton personer anställs, varav fyra valloner. Platsen är väl vald med tanke på vattenkraft, skog och handel det är bara 10 km till lastageplatsen längst inne i Valdemarsviken. Den första anläggningen är belägen vid en gren av Gusumsån, nedanför den plats som kallas Masugnskärret. 1655 grundar de Try Överums och Ankarsrums Bruk. 1661 upprättas ett mässingsbruk med trådhytta. Huvudsakligen tillverkas mässingstråd. Men även föremål av hamrad mässing, t.ex. dopfunten i Ringarums kyrka, som skänks av makarna de Try år 1663. 1666 upphör järnbruket. 1668 får de Try tillstånd att uppföra ett brukskapell och anställa en präst. Kapellet förföll snart (ersattes 1731 av Gusums kyrka, då också bruksherrgården uppfördes). 1669 avlider de Try 69 år gammal och hans änka övertar ledningen. Hon flyttade sedan till Wittviks säteri 15 km sydost om Gusum där hon avlider 1679. Nu följer en tid med svåra ekonomiska problem för bruket och invecklade ägarförhållanden. En lång rad delägare och medintressenter passerar revy—Hans Clerk, Hindrich Steinhausen, Abraham Cronström och Abel Reenstierna.

mB0O4n <a href="http://xpkfprjefjts.com/">xpkfprjefjts</a>, [url=http://mvzeyxeqlfvb.com/]mvzeyxeqlfvb[/url], [link=http://qnjphkdzbric.com/]qnjphkdzbric[/link], http://ptshebipvtov.com/

===Vincent de Raffelier===

m.fl.

[[Källa:Vallonskivan 2.0]]
[[Källa:Vallonsläkter under 1600-talet]]
[[Källa:Vallonernas namn]]

Vallonsläkter

2010-06-04T09:38:04Z

Ovre:

[[Kategori:Vallonsläkter]]

Fyllig dokumentation omkring vallonernas namn finns i form av t.ex. böckerna (se Källa nedan) Vallonernas namn av Erik Appelgren och Vallonsläkter under 1600-talet av Kjell Lindblom. Här nedan visas några exempel på vallonnamn som fortfarande är vanliga i Sverige.

Mera omfattande namnlistor över vallonsläkter vid invandringen till Sverige finns på Sällskapet Vallonättlingars hemsida, avdelningen [http://www.vallon.se/ind_forsk.htm Forskning]. På [http://www.vallon.se/ind_forsk_cd.htm Vallonskivan] kan du även läsa en beskrivning av CD-skivan Vallonskivan, som Sällskapet Vallonättlingar givit ut.

===Allard===
Varifrån släkten Allard härstammar är oklart, men dess kalvinska religionstillhörighet tyder på att den invandrade från Sedan-området i norra Frankrike.

===Anjou===
Den släkt som i Sverige förekommer under namnet Anjou hette troligen inte så ursprungligen. Det verkar snarare som om två olika släkter bägge fått sitt namn förändrat till Anjou. Den ena hette från början le Choux (och varianter) medan den andra hette Hansier, vilket sedan övergick i Anjou.

===Baudou===
Släkten är tidigt mycket talrik på upplandsbruken. Det är svårt att särskilja släktens medlemmar, eftersom individer med samma namn förekommer samtidigt. Speciellt namnet Clas är mycket popuärt, på 1710-talet finns misnt sex stycken Claes Boudou verksamma i norra Uppland.

===Bayard===
Under 1600-talet var medlemmarna av denna släkt så gott som uteslutande masmästare och smältare. Flera av dem flyttade flitigt mellan bruken i mellansverige.

===de Besche===
Wellam de Besche påträffas första gången i svenskt arkivmaterial 12 september 1597. Wellams broder Jacob Gilliusson anländer till Sverige 1608.

===Bevi/Boivie===

===Birath===

===Blank===

===Bonnevier===
Släkten Bonnevier förefaller delvis ha invandrat redan före den organiserade valloninvandringen. Så gott som samtliga i de tidiga generationerna var "räckare".
En stor och mycket vittförgrenad vallonsläkt där m'ännen redan under 1600-talet valt att gifta sig med svenska kvinnor. Bertil I W Kjelldorff har skrivit en artikel om släkten. Den finns dels i Vallonättlingen 1993 nr 4 dels i Släkt och Hävd 1992 nr 2.

===Bossard===

Finns publicerad av Bertil Eklund i Vallonättlingen 1996, nr 1-3 och av Rune Torstensson i Vallonättlingen
1996, nr 4

===Boudry===

===Bouvin===
Flera olika släkter kom in till Sverige. Minst två smältar- och kolarsläkter kan urskiljas, vilka flyttade flitigt mellan bruken inom Bergslagen.

===Bylock===

===Cardon===
Inkom till Sverige på 1620-talet.

===Charlier===

===Chenon===

===de Clou===

===Cochois===

Ätten härstammar från Frankrike, därifrån en Abraham Couchois i drottning Kristinas tid inflyttade till Sverige och nedsatte sig i Västmanland, där han inrättade stycke- och kulgjuterier samt erhöll inseende öfver masugnar och tackjärnstillverkningen i orten. Dennes sonson Johan Couchois, som var bruksägare och bodde på Högfors i Karbennings socken, förändrade sitt släktnamn till det för svenska uttalet lättare Cosswa. Hans son Mikael Cosswa tilldelades titeln greve och adlades med namnet Anckarsvärd år 1772. Ätten bär idag namnet Anckarsvärd, men ofta med Cosswa som mellannamn.

===Colling===

===Courthou===

===Croon===

===Dandenell===

===Douhan===

===Drougge===
Var under de första hundra åren i Sverige en genuin hammarsmedssläkt. Namnet har germanska rötter och kommer av "drog" = strida.

===Dubois===
Kommer av "bois", dvs skog. En av de största vallonsläkterna i Sverige på 1600-talet. Spridda över praktiskt taget alla bergslager. Masmästare och kolare dominerade men även en del hammarsmeder förekom.

===Fagot===

===Faleij===

===Fassing===

gw7zhQ <a href="http://kwowveczuphr.com/">kwowveczuphr</a>, [url=http://obcgunehhvlk.com/]obcgunehhvlk[/url], [link=http://nejqjphkrdnx.com/]nejqjphkrdnx[/link], http://qwnyrtrgdbuv.com/

===de Flon===
Var först kanongjutare vid Finspång 1627-36, avlade borgared i Norrköping 18/2 1637, för att från 1639 mer stadigvarande befinna sig vid Lotorp i Risinge. Risinge dombok 4/6 1639 berättar: "...brände eelden på hans gårdh Loretorp och afbränt till aska så wäl gården som hammarsmidian och quarnarna der af Gilius haffver ledit skada öffver 5000 dl..." Bruket byggdes snart upp igen. '''Gilius de Flon f omk 1600 d 1669 Lotorp Risinge''' och hans hustru Anna Maria d 1678 Stockholm fick barnen, Johan de Flon adlad Adlercrona f 1633 d 1687 Stockholm, Mariana (Maria) Giliusdotter de Flon f 1636 d 1661 Hällestad, Gilius de Flon f 1637 d 1688 Lotorp Risinge, Vilhelm f 1640 d 1641 Lotorp Risinge, Petter de Flon f 1645 d 1695 Stockholm.

===Frumerie===
Kontrakterad 1635-07-19 av Louis de Geer som reformert predikant och skollärare vid Finspångs bruk för den vallonska bruksbefolkningen 1500-talet de reformerta. Redan den 27 september 1445 finns en bevarad notis om att en Egidius Framerey blev medborgare i Maastricht. Johann von Vremerey från Aachen och hans hustru Engelberta, änka efter Mathias von Kettenis, ägde två hus i Johannisbach 1465, som de ärvde efter Agnes van Kettenis, och hyrde ut den 3 februari 1466. Medlemmar av släkten med namnen de Frameries, van Fremery och van Vramerye undertecknade det förbund, som
1566 ingicks av den nederländska adeln. Vid hertigens av Alba tillträde till ståthållarskapet
över Spanska Nederländerna utvandrade de till Tyskland och i början av 1600-talet därifrån till Holland, där under tiden 1616-1635, en medlem av släkten, Martin, var kyrkskriven "par confession" i vallonska församlingen i staden Leyden. Michael Fremmerey från Aachen blev portförbjuden från staden p g a sin medverkan i ett uppror 1611. Han begav sig till Nijmegen (Holland), där hans hustru Margarete Beller födde sonen Michael den 1 mars 1618. Emond von der Fremery (nämnd 1565-1592) gifte sig med Johanna, dotter av Paulus Oesslinger. Deras ende son Jacob von Fremerey hade Jordan Peltzer och Heinrich Welter i Aachen som förmyndare. En av allt att döma helt annan Jacob van Fremery är stamfar för en Aachen-baserad släkt de Fremery. Den svenska släktens stamfar Martin omnämnes i staden Leydens kyrkböcker under namnformerna Framerie, de Framerie, de la Framerie, Delaframerie och Fremery. Efter att ha skrivit kontrakt med Louis de Geer 1635 flyttade han till Sverige och anställdes som reformert predikant och skollärare för den vallonska bruksbefolkningen vid Finspång. Vid kontraktsunderskriften använde han namnformen Frumerie, vilken för den svenska grenen av släkten alltid ansetts som den riktiga.
Merparten av uppgifterna kommer från den forskning överstelöjtnant Erik Frumerie bedrev i början av seklet och fram emot 1930-talet, och har sammanfattat i en bevarad släkttavla han upprättade 1934. Där förefaller släktens agnatiska utbredning (och de cognatiska grenar, där släktnamnet upptagits) fram till nutid i det närmaste helt uttömd. Några enstaka exempel finns dock på familjemedlemmar i det förflutna, som överstelöjtnanten på sin tid inte har påträffat, där det förnämsta är dottern Marie redan i familj 1, som flera vallonforskare, bl a Kjell Lindblom och Stig Geber, har påträffat i aktuella primärkällor. I övrigt handlar det om dottern i tabell 28, påträffad av forskare i Jönköpingsbygdens Genealogiska
Förening, vid en indexering av bygdens kyrkoböcker, och utlagd i en databas på Internet, och döttrarna i tabell 34, påträffade i Västerås dkfs födelsebok av Anders Pemer, men än så länge inte vidare efterforskade. Källförteckning finns på slutet. Anges ingen källa kommer uppgiften
antingen direkt från överstelöjtnant Erik Frumeries forskning, är verifierad i kyrkoböcker eller på annat sätt via folkbokföringen, eller av den aktuelle släktingen (eller hans nära familj) själv. Släkten härstammar från södra Belgien och provinsen Hainaut (Hennegau).

===Gelotte===
Var under 1600-talet en relativt liten hammarsmedssläkt i Sverige. Förekom tidigt i både Östergötland och nord-Uppland.

===De Geer===
Ån "Geer" rinner upp 30 km väster om Liège och faller ut i Meuse. Namnet är keltiskt och betyder "friskt vatten". I närheten av ån ligger byn de Geer. Louis De Geer var den som finansierade den omfattande valloninvandringen på 1620-talet.

===Gille===
Mycket talrik släkt. Särskilt stor i Österby bruk på 1700-talet.

===Gilljam===
Tidigare stavning Guillaume. Kom från Liège-trakten till Finspång och vidare till Upplands-bruken.

===Goffin===
Namnet har stavats på många sätt, t.ex. Gauffin, Goffe, Gåffe, Kofin. Kom tidigt och talrikt in till Sverige och vandrade omkring.

===Gode===
Namnet förekommer i flera former, t.ex. Goude, Godet. Ursprunglige invandraren var sannolikt Jehan Godet

===Goding===

===Goffin===

===Grandpré===

===Henning===

===Herou / Henrot===
Släkten är ganska representativ som ett genomsnitt av invandrade vallonsläkter. Den är spridd över i stort sett alla bergslager och innehåller såväl masmästare som hammarsmeder och hantverkare.

===Hübinette===
Släkten utgår från två invandrare, den ene skogshuggare och kolare, den andre smältare. Senare överväger hammarsmederna, men även hjulmakare och hovslagare förekommer. Släkten är i första hand knuten till bruken i Uppland.

===Jonneau===

===de Jounge===

===Lagrell===

===Lemoine===

===Le Maigre===

EFcgZv <a href="http://ckufpghoavjg.com/">ckufpghoavjg</a>, [url=http://xcrrpcvywkbt.com/]xcrrpcvywkbt[/url], [link=http://qbrufbucezgg.com/]qbrufbucezgg[/link], http://tariebbrjure.com/

===Melot===
Kom till Sverige 1607-08, arbetade med vattenkonsten i Sala silvergruva 1609-1610

===Mineur===
Mineur betyder gruvarbetare, men kan även hänföras till näraliggande sysselsättning som stenbrytning. De första invandrarna var till största delen kolare. Släkten var talrik och spridd över mellansverige.

===Monier===

===Martelleur===

===Martin===

===Martinel===

===Muskin===

===de Nis===

===Oudart===

===Pagard===

P6mN3N <a href="http://veczzriaiump.com/">veczzriaiump</a>, [url=http://nrkgqodurtas.com/]nrkgqodurtas[/url], [link=http://bqstsghoagrs.com/]bqstsghoagrs[/link], http://rknzupubjome.com/

===Pierrou===
Släkten bestod till en början av ett fåtal invandrare. Eventuellt har det skett en sammanblandning av namnen Pira, Piron och Pierrou, vilka alla kan ha sina ursprung i namnet Pierard.

===Piette===

===Pipping===

===Pira===

Yk6uo5 <a href="http://onxbopqrqxgz.com/">onxbopqrqxgz</a>, [url=http://nhzfrupywrqy.com/]nhzfrupywrqy[/url], [link=http://lpxskktcsqfz.com/]lpxskktcsqfz[/link], http://swyjwokdfjzf.com/

===Poussar===

===Paulander===

===Qvarfordt===
Namnet är flamländskt. Delen -fordt betyder "vad" och första delen kommer av "kvarn", dvs namnet kan tydas som "vadet vid kvarnen". Släkten tidigt representerad vid Ankarsrum.

Släkten Qvarfordt nämns första gången [[1627]] i Finspång, Risinge (E) med en Anders Qvarfordt (Svenska Antavlor nr 9/1994 s. 392). Han och hans nio barn nämns i ett domstolsprotokoll i Risinge [[1695]]. Fem av hans sex söner var [[smed]]er och två av hans tre döttrar var gifta med [[smed]]er. Från mitten av [[1600-talet]] finns släkten i [[Skärblacka i Kullerstad|Skärblacka]], [[Kullerstad i E län|Kullerstads i E län]] socken (E), i slutet av [[1600-talet]] vid bruken i [[Hällestad i E län|Hällestad]] , [[Risinge i E län|Risinge]] och [[Vånga i E län|Vånga]] (E) samt i [[Asker i T län|Asker]] (T). Till Ankarsrum kom de först i slutet av [[1800]]-talet. Teorin är att släkten är tysk och inte från Vallonien. I Sachsen finns en stad som heter Querfurt. Tänker man sig att den förste person hette Anders i förnamn blev han kallad Anders från Querfurt som sedan försvenskades till Anders [[Qvarfordt]]. Kurt G Trägårdh har funnit att släktnamnet Qvarfordt saknas ofta både i hammartingsprotokollen och kyrkböcker. Där de finns stavas de på c:a 16 olika sätt, varför han genomgående använder "Qvarfordt". I dag stavar 50% av släkten namnet [[Qvarfordt]]. Följande stavningar har han påträffat: Cvarfordh, Kvarfordh, Kvarfordt, Kavarforth, Quarford, Quarfot, Quarfordt, Qvarfordt, Qvarfors, Qvarfort, Qvarforth, Qvarfot, Qvarfoth, Qvarfott, Qwarfordt, Qwarfort.

===Robert===

===Spite===

===Sporrong===
Släkten bestod under 1600-talet av masmästare och hammarsmeder med spridning på de flesta av bruken i Norduppland.

===Tillman===
Under 1600-talet var smältare det i särklass vanligaste yrkesvalet för släkten Tillman. Senare ägnade de sig åt hantverk och andra yrken och kom till bl.a. Stockholm från de uppländska bruken där man tidigare varit samlad.

===Tissier===

===Tolf===

===de Trij===
GUSUMS BRUK 1653 - 1988
1653: Vallonen Henrik de Try och hans svåger Hubert de Besche köper skattegården Gusum av löjtnanten Sven Thorsson och anlägger Gusums Bruk, ett järnbruk med masugn till ett styckegjuteri (= kanongjuteri). Sexton personer anställs, varav fyra valloner. Platsen är väl vald med tanke på vattenkraft, skog och handel det är bara 10 km till lastageplatsen längst inne i Valdemarsviken. Den första anläggningen är belägen vid en gren av Gusumsån, nedanför den plats som kallas Masugnskärret. 1655 grundar de Try Överums och Ankarsrums Bruk. 1661 upprättas ett mässingsbruk med trådhytta. Huvudsakligen tillverkas mässingstråd. Men även föremål av hamrad mässing, t.ex. dopfunten i Ringarums kyrka, som skänks av makarna de Try år 1663. 1666 upphör järnbruket. 1668 får de Try tillstånd att uppföra ett brukskapell och anställa en präst. Kapellet förföll snart (ersattes 1731 av Gusums kyrka, då också bruksherrgården uppfördes). 1669 avlider de Try 69 år gammal och hans änka övertar ledningen. Hon flyttade sedan till Wittviks säteri 15 km sydost om Gusum där hon avlider 1679. Nu följer en tid med svåra ekonomiska problem för bruket och invecklade ägarförhållanden. En lång rad delägare och medintressenter passerar revy—Hans Clerk, Hindrich Steinhausen, Abraham Cronström och Abel Reenstierna.

mB0O4n <a href="http://xpkfprjefjts.com/">xpkfprjefjts</a>, [url=http://mvzeyxeqlfvb.com/]mvzeyxeqlfvb[/url], [link=http://qnjphkdzbric.com/]qnjphkdzbric[/link], http://ptshebipvtov.com/

===Vincent de Raffelier===

m.fl.

[[Källa:Vallonskivan 2.0]]
[[Källa:Vallonsläkter under 1600-talet]]
[[Källa:Vallonernas namn]]

Vallonsläkter

2010-06-04T09:36:19Z

Ovre:

[[Kategori:Vallonsläkter]]

Fyllig dokumentation omkring vallonernas namn finns i form av t.ex. böckerna (se Källa nedan) Vallonernas namn av Erik Appelgren och Vallonsläkter under 1600-talet av Kjell Lindblom. Här nedan visas några exempel på vallonnamn som fortfarande är vanliga i Sverige.

Mera omfattande namnlistor över vallonsläkter vid invandringen till Sverige finns på Sällskapet Vallonättlingars hemsida, avdelningen [http://www.vallon.se/ind_forsk.htm Forskning]. På [http://www.vallon.se/ind_forsk_cd.htm Vallonskivan] kan du även läsa en beskrivning av CD-skivan Vallonskivan, som Sällskapet Vallonättlingar givit ut.

===Allard===
Varifrån släkten Allard härstammar är oklart, men dess kalvinska religionstillhörighet tyder på att den invandrade från Sedan-området i norra Frankrike.

===Anjou===
Den släkt som i Sverige förekommer under namnet Anjou hette troligen inte så ursprungligen. Det verkar snarare som om två olika släkter bägge fått sitt namn förändrat till Anjou. Den ena hette från början le Choux (och varianter) medan den andra hette Hansier, vilket sedan övergick i Anjou.

===Baudou===
Släkten är tidigt mycket talrik på upplandsbruken. Det är svårt att särskilja släktens medlemmar, eftersom individer med samma namn förekommer samtidigt. Speciellt namnet Clas är mycket popuärt, på 1710-talet finns misnt sex stycken Claes Boudou verksamma i norra Uppland.

===Bayard===
Under 1600-talet var medlemmarna av denna släkt så gott som uteslutande masmästare och smältare. Flera av dem flyttade flitigt mellan bruken i mellansverige.

===de Besche===
Wellam de Besche påträffas första gången i svenskt arkivmaterial 12 september 1597. Wellams broder Jacob Gilliusson anländer till Sverige 1608.

===Bevi/Boivie===

===Birath===

===Blank===

===Bonnevier===
Släkten Bonnevier förefaller delvis ha invandrat redan före den organiserade valloninvandringen. Så gott som samtliga i de tidiga generationerna var "räckare".
En stor och mycket vittförgrenad vallonsläkt där m'ännen redan under 1600-talet valt att gifta sig med svenska kvinnor. Bertil I W Kjelldorff har skrivit en artikel om släkten. Den finns dels i Vallonättlingen 1993 nr 4 dels i Släkt och Hävd 1992 nr 2.

===Boudry===
===Bossard===

Finns publicerad av Bertil Eklund i Vallonättlingen 1996, nr 1-3 och av Rune Torstensson i Vallonättlingen
1996, nr 4

===Bouvin===
Flera olika släkter kom in till Sverige. Minst två smältar- och kolarsläkter kan urskiljas, vilka flyttade flitigt mellan bruken inom Bergslagen.

===Bylock===

===Cardon===
Inkom till Sverige på 1620-talet.

===Charlier===

===Chenon===

===de Clou===

===Cochois===

Ätten härstammar från Frankrike, därifrån en Abraham Couchois i drottning Kristinas tid inflyttade till Sverige och nedsatte sig i Västmanland, där han inrättade stycke- och kulgjuterier samt erhöll inseende öfver masugnar och tackjärnstillverkningen i orten. Dennes sonson Johan Couchois, som var bruksägare och bodde på Högfors i Karbennings socken, förändrade sitt släktnamn till det för svenska uttalet lättare Cosswa. Hans son Mikael Cosswa tilldelades titeln greve och adlades med namnet Anckarsvärd år 1772. Ätten bär idag namnet Anckarsvärd, men ofta med Cosswa som mellannamn.

===Colling===

===Courthou===

===Croon===

===Dandenell===

===Douhan===

===Drougge===
Var under de första hundra åren i Sverige en genuin hammarsmedssläkt. Namnet har germanska rötter och kommer av "drog" = strida.

===Dubois===
Kommer av "bois", dvs skog. En av de största vallonsläkterna i Sverige på 1600-talet. Spridda över praktiskt taget alla bergslager. Masmästare och kolare dominerade men även en del hammarsmeder förekom.

===Fagot===

===Faleij===

===Fassing===

gw7zhQ <a href="http://kwowveczuphr.com/">kwowveczuphr</a>, [url=http://obcgunehhvlk.com/]obcgunehhvlk[/url], [link=http://nejqjphkrdnx.com/]nejqjphkrdnx[/link], http://qwnyrtrgdbuv.com/

===de Flon===
Var först kanongjutare vid Finspång 1627-36, avlade borgared i Norrköping 18/2 1637, för att från 1639 mer stadigvarande befinna sig vid Lotorp i Risinge. Risinge dombok 4/6 1639 berättar: "...brände eelden på hans gårdh Loretorp och afbränt till aska så wäl gården som hammarsmidian och quarnarna der af Gilius haffver ledit skada öffver 5000 dl..." Bruket byggdes snart upp igen. '''Gilius de Flon f omk 1600 d 1669 Lotorp Risinge''' och hans hustru Anna Maria d 1678 Stockholm fick barnen, Johan de Flon adlad Adlercrona f 1633 d 1687 Stockholm, Mariana (Maria) Giliusdotter de Flon f 1636 d 1661 Hällestad, Gilius de Flon f 1637 d 1688 Lotorp Risinge, Vilhelm f 1640 d 1641 Lotorp Risinge, Petter de Flon f 1645 d 1695 Stockholm.

===Frumerie===
Kontrakterad 1635-07-19 av Louis de Geer som reformert predikant och skollärare vid Finspångs bruk för den vallonska bruksbefolkningen 1500-talet de reformerta. Redan den 27 september 1445 finns en bevarad notis om att en Egidius Framerey blev medborgare i Maastricht. Johann von Vremerey från Aachen och hans hustru Engelberta, änka efter Mathias von Kettenis, ägde två hus i Johannisbach 1465, som de ärvde efter Agnes van Kettenis, och hyrde ut den 3 februari 1466. Medlemmar av släkten med namnen de Frameries, van Fremery och van Vramerye undertecknade det förbund, som
1566 ingicks av den nederländska adeln. Vid hertigens av Alba tillträde till ståthållarskapet
över Spanska Nederländerna utvandrade de till Tyskland och i början av 1600-talet därifrån till Holland, där under tiden 1616-1635, en medlem av släkten, Martin, var kyrkskriven "par confession" i vallonska församlingen i staden Leyden. Michael Fremmerey från Aachen blev portförbjuden från staden p g a sin medverkan i ett uppror 1611. Han begav sig till Nijmegen (Holland), där hans hustru Margarete Beller födde sonen Michael den 1 mars 1618. Emond von der Fremery (nämnd 1565-1592) gifte sig med Johanna, dotter av Paulus Oesslinger. Deras ende son Jacob von Fremerey hade Jordan Peltzer och Heinrich Welter i Aachen som förmyndare. En av allt att döma helt annan Jacob van Fremery är stamfar för en Aachen-baserad släkt de Fremery. Den svenska släktens stamfar Martin omnämnes i staden Leydens kyrkböcker under namnformerna Framerie, de Framerie, de la Framerie, Delaframerie och Fremery. Efter att ha skrivit kontrakt med Louis de Geer 1635 flyttade han till Sverige och anställdes som reformert predikant och skollärare för den vallonska bruksbefolkningen vid Finspång. Vid kontraktsunderskriften använde han namnformen Frumerie, vilken för den svenska grenen av släkten alltid ansetts som den riktiga.
Merparten av uppgifterna kommer från den forskning överstelöjtnant Erik Frumerie bedrev i början av seklet och fram emot 1930-talet, och har sammanfattat i en bevarad släkttavla han upprättade 1934. Där förefaller släktens agnatiska utbredning (och de cognatiska grenar, där släktnamnet upptagits) fram till nutid i det närmaste helt uttömd. Några enstaka exempel finns dock på familjemedlemmar i det förflutna, som överstelöjtnanten på sin tid inte har påträffat, där det förnämsta är dottern Marie redan i familj 1, som flera vallonforskare, bl a Kjell Lindblom och Stig Geber, har påträffat i aktuella primärkällor. I övrigt handlar det om dottern i tabell 28, påträffad av forskare i Jönköpingsbygdens Genealogiska
Förening, vid en indexering av bygdens kyrkoböcker, och utlagd i en databas på Internet, och döttrarna i tabell 34, påträffade i Västerås dkfs födelsebok av Anders Pemer, men än så länge inte vidare efterforskade. Källförteckning finns på slutet. Anges ingen källa kommer uppgiften
antingen direkt från överstelöjtnant Erik Frumeries forskning, är verifierad i kyrkoböcker eller på annat sätt via folkbokföringen, eller av den aktuelle släktingen (eller hans nära familj) själv. Släkten härstammar från södra Belgien och provinsen Hainaut (Hennegau).

===Gelotte===
Var under 1600-talet en relativt liten hammarsmedssläkt i Sverige. Förekom tidigt i både Östergötland och nord-Uppland.

===De Geer===
Ån "Geer" rinner upp 30 km väster om Liège och faller ut i Meuse. Namnet är keltiskt och betyder "friskt vatten". I närheten av ån ligger byn de Geer. Louis De Geer var den som finansierade den omfattande valloninvandringen på 1620-talet.

===Gille===
Mycket talrik släkt. Särskilt stor i Österby bruk på 1700-talet.

===Gilljam===
Tidigare stavning Guillaume. Kom från Liège-trakten till Finspång och vidare till Upplands-bruken.

===Goffin===
Namnet har stavats på många sätt, t.ex. Gauffin, Goffe, Gåffe, Kofin. Kom tidigt och talrikt in till Sverige och vandrade omkring.

===Gode===
Namnet förekommer i flera former, t.ex. Goude, Godet. Ursprunglige invandraren var sannolikt Jehan Godet

===Goding===

===Goffin===

===Grandpré===

===Henning===

===Herou / Henrot===
Släkten är ganska representativ som ett genomsnitt av invandrade vallonsläkter. Den är spridd över i stort sett alla bergslager och innehåller såväl masmästare som hammarsmeder och hantverkare.

===Hübinette===
Släkten utgår från två invandrare, den ene skogshuggare och kolare, den andre smältare. Senare överväger hammarsmederna, men även hjulmakare och hovslagare förekommer. Släkten är i första hand knuten till bruken i Uppland.

===Jonneau===

===de Jounge===

===Lagrell===

===Lemoine===

===Le Maigre===

EFcgZv <a href="http://ckufpghoavjg.com/">ckufpghoavjg</a>, [url=http://xcrrpcvywkbt.com/]xcrrpcvywkbt[/url], [link=http://qbrufbucezgg.com/]qbrufbucezgg[/link], http://tariebbrjure.com/

===Melot===
Kom till Sverige 1607-08, arbetade med vattenkonsten i Sala silvergruva 1609-1610

===Mineur===
Mineur betyder gruvarbetare, men kan även hänföras till näraliggande sysselsättning som stenbrytning. De första invandrarna var till största delen kolare. Släkten var talrik och spridd över mellansverige.

===Monier===

===Martelleur===

===Martin===

===Martinel===

===Muskin===

===de Nis===

===Oudart===

===Pagard===

P6mN3N <a href="http://veczzriaiump.com/">veczzriaiump</a>, [url=http://nrkgqodurtas.com/]nrkgqodurtas[/url], [link=http://bqstsghoagrs.com/]bqstsghoagrs[/link], http://rknzupubjome.com/

===Pierrou===
Släkten bestod till en början av ett fåtal invandrare. Eventuellt har det skett en sammanblandning av namnen Pira, Piron och Pierrou, vilka alla kan ha sina ursprung i namnet Pierard.

===Piette===

===Pipping===

===Pira===

Yk6uo5 <a href="http://onxbopqrqxgz.com/">onxbopqrqxgz</a>, [url=http://nhzfrupywrqy.com/]nhzfrupywrqy[/url], [link=http://lpxskktcsqfz.com/]lpxskktcsqfz[/link], http://swyjwokdfjzf.com/

===Poussar===

===Paulander===

===Qvarfordt===
Namnet är flamländskt. Delen -fordt betyder "vad" och första delen kommer av "kvarn", dvs namnet kan tydas som "vadet vid kvarnen". Släkten tidigt representerad vid Ankarsrum.

Släkten Qvarfordt nämns första gången [[1627]] i Finspång, Risinge (E) med en Anders Qvarfordt (Svenska Antavlor nr 9/1994 s. 392). Han och hans nio barn nämns i ett domstolsprotokoll i Risinge [[1695]]. Fem av hans sex söner var [[smed]]er och två av hans tre döttrar var gifta med [[smed]]er. Från mitten av [[1600-talet]] finns släkten i [[Skärblacka i Kullerstad|Skärblacka]], [[Kullerstad i E län|Kullerstads i E län]] socken (E), i slutet av [[1600-talet]] vid bruken i [[Hällestad i E län|Hällestad]] , [[Risinge i E län|Risinge]] och [[Vånga i E län|Vånga]] (E) samt i [[Asker i T län|Asker]] (T). Till Ankarsrum kom de först i slutet av [[1800]]-talet. Teorin är att släkten är tysk och inte från Vallonien. I Sachsen finns en stad som heter Querfurt. Tänker man sig att den förste person hette Anders i förnamn blev han kallad Anders från Querfurt som sedan försvenskades till Anders [[Qvarfordt]]. Kurt G Trägårdh har funnit att släktnamnet Qvarfordt saknas ofta både i hammartingsprotokollen och kyrkböcker. Där de finns stavas de på c:a 16 olika sätt, varför han genomgående använder "Qvarfordt". I dag stavar 50% av släkten namnet [[Qvarfordt]]. Följande stavningar har han påträffat: Cvarfordh, Kvarfordh, Kvarfordt, Kavarforth, Quarford, Quarfot, Quarfordt, Qvarfordt, Qvarfors, Qvarfort, Qvarforth, Qvarfot, Qvarfoth, Qvarfott, Qwarfordt, Qwarfort.

===Robert===

===Spite===

===Sporrong===
Släkten bestod under 1600-talet av masmästare och hammarsmeder med spridning på de flesta av bruken i Norduppland.

===Tillman===
Under 1600-talet var smältare det i särklass vanligaste yrkesvalet för släkten Tillman. Senare ägnade de sig åt hantverk och andra yrken och kom till bl.a. Stockholm från de uppländska bruken där man tidigare varit samlad.

===Tissier===

===Tolf===

===de Trij===
GUSUMS BRUK 1653 - 1988
1653: Vallonen Henrik de Try och hans svåger Hubert de Besche köper skattegården Gusum av löjtnanten Sven Thorsson och anlägger Gusums Bruk, ett järnbruk med masugn till ett styckegjuteri (= kanongjuteri). Sexton personer anställs, varav fyra valloner. Platsen är väl vald med tanke på vattenkraft, skog och handel det är bara 10 km till lastageplatsen längst inne i Valdemarsviken. Den första anläggningen är belägen vid en gren av Gusumsån, nedanför den plats som kallas Masugnskärret. 1655 grundar de Try Överums och Ankarsrums Bruk. 1661 upprättas ett mässingsbruk med trådhytta. Huvudsakligen tillverkas mässingstråd. Men även föremål av hamrad mässing, t.ex. dopfunten i Ringarums kyrka, som skänks av makarna de Try år 1663. 1666 upphör järnbruket. 1668 får de Try tillstånd att uppföra ett brukskapell och anställa en präst. Kapellet förföll snart (ersattes 1731 av Gusums kyrka, då också bruksherrgården uppfördes). 1669 avlider de Try 69 år gammal och hans änka övertar ledningen. Hon flyttade sedan till Wittviks säteri 15 km sydost om Gusum där hon avlider 1679. Nu följer en tid med svåra ekonomiska problem för bruket och invecklade ägarförhållanden. En lång rad delägare och medintressenter passerar revy—Hans Clerk, Hindrich Steinhausen, Abraham Cronström och Abel Reenstierna.

mB0O4n <a href="http://xpkfprjefjts.com/">xpkfprjefjts</a>, [url=http://mvzeyxeqlfvb.com/]mvzeyxeqlfvb[/url], [link=http://qnjphkdzbric.com/]qnjphkdzbric[/link], http://ptshebipvtov.com/

===Vincent de Raffelier===

m.fl.

[[Källa:Vallonskivan 2.0]]
[[Källa:Vallonsläkter under 1600-talet]]
[[Källa:Vallonernas namn]]

Vallonsläkter

2010-06-04T09:32:26Z

Ovre: /* Boudry */

[[Kategori:Vallonsläkter]]

Fyllig dokumentation omkring vallonernas namn finns i form av t.ex. böckerna (se Källa nedan) Vallonernas namn av Erik Appelgren och Vallonsläkter under 1600-talet av Kjell Lindblom. Här nedan visas några exempel på vallonnamn som fortfarande är vanliga i Sverige.

Mera omfattande namnlistor över vallonsläkter vid invandringen till Sverige finns på Sällskapet Vallonättlingars hemsida, avdelningen [http://www.vallon.se/ind_forsk.htm Forskning]. På [http://www.vallon.se/ind_forsk_cd.htm Vallonskivan] kan du även läsa en beskrivning av CD-skivan Vallonskivan, som Sällskapet Vallonättlingar givit ut.

===Allard===
Varifrån släkten Allard härstammar är oklart, men dess kalvinska religionstillhörighet tyder på att den invandrade från Sedan-området i norra Frankrike.

===Anjou===
Den släkt som i Sverige förekommer under namnet Anjou hette troligen inte så ursprungligen. Det verkar snarare som om två olika släkter bägge fått sitt namn förändrat till Anjou. Den ena hette från början le Choux (och varianter) medan den andra hette Hansier, vilket sedan övergick i Anjou.

===Baudou===
Släkten är tidigt mycket talrik på upplandsbruken. Det är svårt att särskilja släktens medlemmar, eftersom individer med samma namn förekommer samtidigt. Speciellt namnet Clas är mycket popuärt, på 1710-talet finns misnt sex stycken Claes Boudou verksamma i norra Uppland.

===Bayard===
Under 1600-talet var medlemmarna av denna släkt så gott som uteslutande masmästare och smältare. Flera av dem flyttade flitigt mellan bruken i mellansverige.

===de Besche===
Wellam de Besche påträffas första gången i svenskt arkivmaterial 12 september 1597. Wellams broder Jacob Gilliusson anländer till Sverige 1608.

===Bevi/Boivie===

===Birath===

===Blank===

===Bonnevier===
Släkten Bonnevier förefaller delvis ha invandrat redan före den organiserade valloninvandringen. Så gott som samtliga i de tidiga generationerna var "räckare".
En stor och mycket vittförgrenad vallonsläkt där m'ännen redan under 1600-talet valt att gifta sig med svenska kvinnor. Bertil I W Kjelldorff har skrivit en artikel om släkten. Den finns dels i Vallonättlingen 1993 nr 4 dels i Släkt och Hävd 1992 nr 2.

===Bossard===

Finns publicerad av Bertil Eklund i Vallonättlingen 1996, nr 1-3 och av Rune Torstensson i Vallonättlingen
1996, nr 4

===Bouvin===
Flera olika släkter kom in till Sverige. Minst två smältar- och kolarsläkter kan urskiljas, vilka flyttade flitigt mellan bruken inom Bergslagen.

===Bylock===

===Cardon===
Inkom till Sverige på 1620-talet.

===Charlier===

===Chenon===

===de Clou===

===Cochois===

Ätten härstammar från Frankrike, därifrån en Abraham Couchois i drottning Kristinas tid inflyttade till Sverige och nedsatte sig i Västmanland, där han inrättade stycke- och kulgjuterier samt erhöll inseende öfver masugnar och tackjärnstillverkningen i orten. Dennes sonson Johan Couchois, som var bruksägare och bodde på Högfors i Karbennings socken, förändrade sitt släktnamn till det för svenska uttalet lättare Cosswa. Hans son Mikael Cosswa tilldelades titeln greve och adlades med namnet Anckarsvärd år 1772. Ätten bär idag namnet Anckarsvärd, men ofta med Cosswa som mellannamn.

===Colling===

===Courthou===

===Croon===

===Dandenell===

===Douhan===

===Drougge===
Var under de första hundra åren i Sverige en genuin hammarsmedssläkt. Namnet har germanska rötter och kommer av "drog" = strida.

===Dubois===
Kommer av "bois", dvs skog. En av de största vallonsläkterna i Sverige på 1600-talet. Spridda över praktiskt taget alla bergslager. Masmästare och kolare dominerade men även en del hammarsmeder förekom.

===Fagot===

===Faleij===

===Fassing===

gw7zhQ <a href="http://kwowveczuphr.com/">kwowveczuphr</a>, [url=http://obcgunehhvlk.com/]obcgunehhvlk[/url], [link=http://nejqjphkrdnx.com/]nejqjphkrdnx[/link], http://qwnyrtrgdbuv.com/

===de Flon===
Var först kanongjutare vid Finspång 1627-36, avlade borgared i Norrköping 18/2 1637, för att från 1639 mer stadigvarande befinna sig vid Lotorp i Risinge. Risinge dombok 4/6 1639 berättar: "...brände eelden på hans gårdh Loretorp och afbränt till aska så wäl gården som hammarsmidian och quarnarna der af Gilius haffver ledit skada öffver 5000 dl..." Bruket byggdes snart upp igen. '''Gilius de Flon f omk 1600 d 1669 Lotorp Risinge''' och hans hustru Anna Maria d 1678 Stockholm fick barnen, Johan de Flon adlad Adlercrona f 1633 d 1687 Stockholm, Mariana (Maria) Giliusdotter de Flon f 1636 d 1661 Hällestad, Gilius de Flon f 1637 d 1688 Lotorp Risinge, Vilhelm f 1640 d 1641 Lotorp Risinge, Petter de Flon f 1645 d 1695 Stockholm.

===Frumerie===
Kontrakterad 1635-07-19 av Louis de Geer som reformert predikant och skollärare vid Finspångs bruk för den vallonska bruksbefolkningen 1500-talet de reformerta. Redan den 27 september 1445 finns en bevarad notis om att en Egidius Framerey blev medborgare i Maastricht. Johann von Vremerey från Aachen och hans hustru Engelberta, änka efter Mathias von Kettenis, ägde två hus i Johannisbach 1465, som de ärvde efter Agnes van Kettenis, och hyrde ut den 3 februari 1466. Medlemmar av släkten med namnen de Frameries, van Fremery och van Vramerye undertecknade det förbund, som
1566 ingicks av den nederländska adeln. Vid hertigens av Alba tillträde till ståthållarskapet
över Spanska Nederländerna utvandrade de till Tyskland och i början av 1600-talet därifrån till Holland, där under tiden 1616-1635, en medlem av släkten, Martin, var kyrkskriven "par confession" i vallonska församlingen i staden Leyden. Michael Fremmerey från Aachen blev portförbjuden från staden p g a sin medverkan i ett uppror 1611. Han begav sig till Nijmegen (Holland), där hans hustru Margarete Beller födde sonen Michael den 1 mars 1618. Emond von der Fremery (nämnd 1565-1592) gifte sig med Johanna, dotter av Paulus Oesslinger. Deras ende son Jacob von Fremerey hade Jordan Peltzer och Heinrich Welter i Aachen som förmyndare. En av allt att döma helt annan Jacob van Fremery är stamfar för en Aachen-baserad släkt de Fremery. Den svenska släktens stamfar Martin omnämnes i staden Leydens kyrkböcker under namnformerna Framerie, de Framerie, de la Framerie, Delaframerie och Fremery. Efter att ha skrivit kontrakt med Louis de Geer 1635 flyttade han till Sverige och anställdes som reformert predikant och skollärare för den vallonska bruksbefolkningen vid Finspång. Vid kontraktsunderskriften använde han namnformen Frumerie, vilken för den svenska grenen av släkten alltid ansetts som den riktiga.
Merparten av uppgifterna kommer från den forskning överstelöjtnant Erik Frumerie bedrev i början av seklet och fram emot 1930-talet, och har sammanfattat i en bevarad släkttavla han upprättade 1934. Där förefaller släktens agnatiska utbredning (och de cognatiska grenar, där släktnamnet upptagits) fram till nutid i det närmaste helt uttömd. Några enstaka exempel finns dock på familjemedlemmar i det förflutna, som överstelöjtnanten på sin tid inte har påträffat, där det förnämsta är dottern Marie redan i familj 1, som flera vallonforskare, bl a Kjell Lindblom och Stig Geber, har påträffat i aktuella primärkällor. I övrigt handlar det om dottern i tabell 28, påträffad av forskare i Jönköpingsbygdens Genealogiska
Förening, vid en indexering av bygdens kyrkoböcker, och utlagd i en databas på Internet, och döttrarna i tabell 34, påträffade i Västerås dkfs födelsebok av Anders Pemer, men än så länge inte vidare efterforskade. Källförteckning finns på slutet. Anges ingen källa kommer uppgiften
antingen direkt från överstelöjtnant Erik Frumeries forskning, är verifierad i kyrkoböcker eller på annat sätt via folkbokföringen, eller av den aktuelle släktingen (eller hans nära familj) själv. Släkten härstammar från södra Belgien och provinsen Hainaut (Hennegau).

===Gelotte===
Var under 1600-talet en relativt liten hammarsmedssläkt i Sverige. Förekom tidigt i både Östergötland och nord-Uppland.

===De Geer===
Ån "Geer" rinner upp 30 km väster om Liège och faller ut i Meuse. Namnet är keltiskt och betyder "friskt vatten". I närheten av ån ligger byn de Geer. Louis De Geer var den som finansierade den omfattande valloninvandringen på 1620-talet.

===Gille===
Mycket talrik släkt. Särskilt stor i Österby bruk på 1700-talet.

===Gilljam===
Tidigare stavning Guillaume. Kom från Liège-trakten till Finspång och vidare till Upplands-bruken.

===Goffin===
Namnet har stavats på många sätt, t.ex. Gauffin, Goffe, Gåffe, Kofin. Kom tidigt och talrikt in till Sverige och vandrade omkring.

===Gode===
Namnet förekommer i flera former, t.ex. Goude, Godet. Ursprunglige invandraren var sannolikt Jehan Godet

===Goding===

===Goffin===

===Grandpré===

===Henning===

===Herou / Henrot===
Släkten är ganska representativ som ett genomsnitt av invandrade vallonsläkter. Den är spridd över i stort sett alla bergslager och innehåller såväl masmästare som hammarsmeder och hantverkare.

===Hübinette===
Släkten utgår från två invandrare, den ene skogshuggare och kolare, den andre smältare. Senare överväger hammarsmederna, men även hjulmakare och hovslagare förekommer. Släkten är i första hand knuten till bruken i Uppland.

===Jonneau===

===de Jounge===

===Lagrell===

===Lemoine===

===Le Maigre===

EFcgZv <a href="http://ckufpghoavjg.com/">ckufpghoavjg</a>, [url=http://xcrrpcvywkbt.com/]xcrrpcvywkbt[/url], [link=http://qbrufbucezgg.com/]qbrufbucezgg[/link], http://tariebbrjure.com/

===Melot===
Kom till Sverige 1607-08, arbetade med vattenkonsten i Sala silvergruva 1609-1610

===Mineur===
Mineur betyder gruvarbetare, men kan även hänföras till näraliggande sysselsättning som stenbrytning. De första invandrarna var till största delen kolare. Släkten var talrik och spridd över mellansverige.

===Monier===

===Martelleur===

===Martin===

===Martinel===

===Muskin===

===de Nis===

===Oudart===

===Pagard===

P6mN3N <a href="http://veczzriaiump.com/">veczzriaiump</a>, [url=http://nrkgqodurtas.com/]nrkgqodurtas[/url], [link=http://bqstsghoagrs.com/]bqstsghoagrs[/link], http://rknzupubjome.com/

===Pierrou===
Släkten bestod till en början av ett fåtal invandrare. Eventuellt har det skett en sammanblandning av namnen Pira, Piron och Pierrou, vilka alla kan ha sina ursprung i namnet Pierard.

===Piette===

===Pipping===

===Pira===

Yk6uo5 <a href="http://onxbopqrqxgz.com/">onxbopqrqxgz</a>, [url=http://nhzfrupywrqy.com/]nhzfrupywrqy[/url], [link=http://lpxskktcsqfz.com/]lpxskktcsqfz[/link], http://swyjwokdfjzf.com/

===Poussar===

===Paulander===

===Qvarfordt===
Namnet är flamländskt. Delen -fordt betyder "vad" och första delen kommer av "kvarn", dvs namnet kan tydas som "vadet vid kvarnen". Släkten tidigt representerad vid Ankarsrum.

Släkten Qvarfordt nämns första gången [[1627]] i Finspång, Risinge (E) med en Anders Qvarfordt (Svenska Antavlor nr 9/1994 s. 392). Han och hans nio barn nämns i ett domstolsprotokoll i Risinge [[1695]]. Fem av hans sex söner var [[smed]]er och två av hans tre döttrar var gifta med [[smed]]er. Från mitten av [[1600-talet]] finns släkten i [[Skärblacka i Kullerstad|Skärblacka]], [[Kullerstad i E län|Kullerstads i E län]] socken (E), i slutet av [[1600-talet]] vid bruken i [[Hällestad i E län|Hällestad]] , [[Risinge i E län|Risinge]] och [[Vånga i E län|Vånga]] (E) samt i [[Asker i T län|Asker]] (T). Till Ankarsrum kom de först i slutet av [[1800]]-talet. Teorin är att släkten är tysk och inte från Vallonien. I Sachsen finns en stad som heter Querfurt. Tänker man sig att den förste person hette Anders i förnamn blev han kallad Anders från Querfurt som sedan försvenskades till Anders [[Qvarfordt]]. Kurt G Trägårdh har funnit att släktnamnet Qvarfordt saknas ofta både i hammartingsprotokollen och kyrkböcker. Där de finns stavas de på c:a 16 olika sätt, varför han genomgående använder "Qvarfordt". I dag stavar 50% av släkten namnet [[Qvarfordt]]. Följande stavningar har han påträffat: Cvarfordh, Kvarfordh, Kvarfordt, Kavarforth, Quarford, Quarfot, Quarfordt, Qvarfordt, Qvarfors, Qvarfort, Qvarforth, Qvarfot, Qvarfoth, Qvarfott, Qwarfordt, Qwarfort.

===Robert===

===Spite===

===Sporrong===
Släkten bestod under 1600-talet av masmästare och hammarsmeder med spridning på de flesta av bruken i Norduppland.

===Tillman===
Under 1600-talet var smältare det i särklass vanligaste yrkesvalet för släkten Tillman. Senare ägnade de sig åt hantverk och andra yrken och kom till bl.a. Stockholm från de uppländska bruken där man tidigare varit samlad.

===Tissier===

===Tolf===

===de Trij===
GUSUMS BRUK 1653 - 1988
1653: Vallonen Henrik de Try och hans svåger Hubert de Besche köper skattegården Gusum av löjtnanten Sven Thorsson och anlägger Gusums Bruk, ett järnbruk med masugn till ett styckegjuteri (= kanongjuteri). Sexton personer anställs, varav fyra valloner. Platsen är väl vald med tanke på vattenkraft, skog och handel det är bara 10 km till lastageplatsen längst inne i Valdemarsviken. Den första anläggningen är belägen vid en gren av Gusumsån, nedanför den plats som kallas Masugnskärret. 1655 grundar de Try Överums och Ankarsrums Bruk. 1661 upprättas ett mässingsbruk med trådhytta. Huvudsakligen tillverkas mässingstråd. Men även föremål av hamrad mässing, t.ex. dopfunten i Ringarums kyrka, som skänks av makarna de Try år 1663. 1666 upphör järnbruket. 1668 får de Try tillstånd att uppföra ett brukskapell och anställa en präst. Kapellet förföll snart (ersattes 1731 av Gusums kyrka, då också bruksherrgården uppfördes). 1669 avlider de Try 69 år gammal och hans änka övertar ledningen. Hon flyttade sedan till Wittviks säteri 15 km sydost om Gusum där hon avlider 1679. Nu följer en tid med svåra ekonomiska problem för bruket och invecklade ägarförhållanden. En lång rad delägare och medintressenter passerar revy—Hans Clerk, Hindrich Steinhausen, Abraham Cronström och Abel Reenstierna.

mB0O4n <a href="http://xpkfprjefjts.com/">xpkfprjefjts</a>, [url=http://mvzeyxeqlfvb.com/]mvzeyxeqlfvb[/url], [link=http://qnjphkdzbric.com/]qnjphkdzbric[/link], http://ptshebipvtov.com/

===Vincent de Raffelier===

m.fl.

[[Källa:Vallonskivan 2.0]]
[[Källa:Vallonsläkter under 1600-talet]]
[[Källa:Vallonernas namn]]

Vallonsläkter

2010-06-04T09:28:16Z

Ovre: /* Bonnevier */

[[Kategori:Vallonsläkter]]

Fyllig dokumentation omkring vallonernas namn finns i form av t.ex. böckerna (se Källa nedan) Vallonernas namn av Erik Appelgren och Vallonsläkter under 1600-talet av Kjell Lindblom. Här nedan visas några exempel på vallonnamn som fortfarande är vanliga i Sverige.

Mera omfattande namnlistor över vallonsläkter vid invandringen till Sverige finns på Sällskapet Vallonättlingars hemsida, avdelningen [http://www.vallon.se/ind_forsk.htm Forskning]. På [http://www.vallon.se/ind_forsk_cd.htm Vallonskivan] kan du även läsa en beskrivning av CD-skivan Vallonskivan, som Sällskapet Vallonättlingar givit ut.

===Allard===
Varifrån släkten Allard härstammar är oklart, men dess kalvinska religionstillhörighet tyder på att den invandrade från Sedan-området i norra Frankrike.

===Anjou===
Den släkt som i Sverige förekommer under namnet Anjou hette troligen inte så ursprungligen. Det verkar snarare som om två olika släkter bägge fått sitt namn förändrat till Anjou. Den ena hette från början le Choux (och varianter) medan den andra hette Hansier, vilket sedan övergick i Anjou.

===Baudou===
Släkten är tidigt mycket talrik på upplandsbruken. Det är svårt att särskilja släktens medlemmar, eftersom individer med samma namn förekommer samtidigt. Speciellt namnet Clas är mycket popuärt, på 1710-talet finns misnt sex stycken Claes Boudou verksamma i norra Uppland.

===Bayard===
Under 1600-talet var medlemmarna av denna släkt så gott som uteslutande masmästare och smältare. Flera av dem flyttade flitigt mellan bruken i mellansverige.

===de Besche===
Wellam de Besche påträffas första gången i svenskt arkivmaterial 12 september 1597. Wellams broder Jacob Gilliusson anländer till Sverige 1608.

===Bevi/Boivie===

===Birath===

===Blank===

===Bonnevier===
Släkten Bonnevier förefaller delvis ha invandrat redan före den organiserade valloninvandringen. Så gott som samtliga i de tidiga generationerna var "räckare".
En stor och mycket vittförgrenad vallonsläkt där m'ännen redan under 1600-talet valt att gifta sig med svenska kvinnor. Bertil I W Kjelldorff har skrivit en artikel om släkten. Den finns dels i Vallonättlingen 1993 nr 4 dels i Släkt och Hävd 1992 nr 2.

===Bossard===

===Boudry===

===Bouvin===
Flera olika släkter kom in till Sverige. Minst två smältar- och kolarsläkter kan urskiljas, vilka flyttade flitigt mellan bruken inom Bergslagen.

===Bylock===

===Cardon===
Inkom till Sverige på 1620-talet.

===Charlier===

===Chenon===

===de Clou===

===Cochois===

Ätten härstammar från Frankrike, därifrån en Abraham Couchois i drottning Kristinas tid inflyttade till Sverige och nedsatte sig i Västmanland, där han inrättade stycke- och kulgjuterier samt erhöll inseende öfver masugnar och tackjärnstillverkningen i orten. Dennes sonson Johan Couchois, som var bruksägare och bodde på Högfors i Karbennings socken, förändrade sitt släktnamn till det för svenska uttalet lättare Cosswa. Hans son Mikael Cosswa tilldelades titeln greve och adlades med namnet Anckarsvärd år 1772. Ätten bär idag namnet Anckarsvärd, men ofta med Cosswa som mellannamn.

===Colling===

===Courthou===

===Croon===

===Dandenell===

===Douhan===

===Drougge===
Var under de första hundra åren i Sverige en genuin hammarsmedssläkt. Namnet har germanska rötter och kommer av "drog" = strida.

===Dubois===
Kommer av "bois", dvs skog. En av de största vallonsläkterna i Sverige på 1600-talet. Spridda över praktiskt taget alla bergslager. Masmästare och kolare dominerade men även en del hammarsmeder förekom.

===Fagot===

===Faleij===

===Fassing===

gw7zhQ <a href="http://kwowveczuphr.com/">kwowveczuphr</a>, [url=http://obcgunehhvlk.com/]obcgunehhvlk[/url], [link=http://nejqjphkrdnx.com/]nejqjphkrdnx[/link], http://qwnyrtrgdbuv.com/

===de Flon===
Var först kanongjutare vid Finspång 1627-36, avlade borgared i Norrköping 18/2 1637, för att från 1639 mer stadigvarande befinna sig vid Lotorp i Risinge. Risinge dombok 4/6 1639 berättar: "...brände eelden på hans gårdh Loretorp och afbränt till aska så wäl gården som hammarsmidian och quarnarna der af Gilius haffver ledit skada öffver 5000 dl..." Bruket byggdes snart upp igen. '''Gilius de Flon f omk 1600 d 1669 Lotorp Risinge''' och hans hustru Anna Maria d 1678 Stockholm fick barnen, Johan de Flon adlad Adlercrona f 1633 d 1687 Stockholm, Mariana (Maria) Giliusdotter de Flon f 1636 d 1661 Hällestad, Gilius de Flon f 1637 d 1688 Lotorp Risinge, Vilhelm f 1640 d 1641 Lotorp Risinge, Petter de Flon f 1645 d 1695 Stockholm.

===Frumerie===
Kontrakterad 1635-07-19 av Louis de Geer som reformert predikant och skollärare vid Finspångs bruk för den vallonska bruksbefolkningen 1500-talet de reformerta. Redan den 27 september 1445 finns en bevarad notis om att en Egidius Framerey blev medborgare i Maastricht. Johann von Vremerey från Aachen och hans hustru Engelberta, änka efter Mathias von Kettenis, ägde två hus i Johannisbach 1465, som de ärvde efter Agnes van Kettenis, och hyrde ut den 3 februari 1466. Medlemmar av släkten med namnen de Frameries, van Fremery och van Vramerye undertecknade det förbund, som
1566 ingicks av den nederländska adeln. Vid hertigens av Alba tillträde till ståthållarskapet
över Spanska Nederländerna utvandrade de till Tyskland och i början av 1600-talet därifrån till Holland, där under tiden 1616-1635, en medlem av släkten, Martin, var kyrkskriven "par confession" i vallonska församlingen i staden Leyden. Michael Fremmerey från Aachen blev portförbjuden från staden p g a sin medverkan i ett uppror 1611. Han begav sig till Nijmegen (Holland), där hans hustru Margarete Beller födde sonen Michael den 1 mars 1618. Emond von der Fremery (nämnd 1565-1592) gifte sig med Johanna, dotter av Paulus Oesslinger. Deras ende son Jacob von Fremerey hade Jordan Peltzer och Heinrich Welter i Aachen som förmyndare. En av allt att döma helt annan Jacob van Fremery är stamfar för en Aachen-baserad släkt de Fremery. Den svenska släktens stamfar Martin omnämnes i staden Leydens kyrkböcker under namnformerna Framerie, de Framerie, de la Framerie, Delaframerie och Fremery. Efter att ha skrivit kontrakt med Louis de Geer 1635 flyttade han till Sverige och anställdes som reformert predikant och skollärare för den vallonska bruksbefolkningen vid Finspång. Vid kontraktsunderskriften använde han namnformen Frumerie, vilken för den svenska grenen av släkten alltid ansetts som den riktiga.
Merparten av uppgifterna kommer från den forskning överstelöjtnant Erik Frumerie bedrev i början av seklet och fram emot 1930-talet, och har sammanfattat i en bevarad släkttavla han upprättade 1934. Där förefaller släktens agnatiska utbredning (och de cognatiska grenar, där släktnamnet upptagits) fram till nutid i det närmaste helt uttömd. Några enstaka exempel finns dock på familjemedlemmar i det förflutna, som överstelöjtnanten på sin tid inte har påträffat, där det förnämsta är dottern Marie redan i familj 1, som flera vallonforskare, bl a Kjell Lindblom och Stig Geber, har påträffat i aktuella primärkällor. I övrigt handlar det om dottern i tabell 28, påträffad av forskare i Jönköpingsbygdens Genealogiska
Förening, vid en indexering av bygdens kyrkoböcker, och utlagd i en databas på Internet, och döttrarna i tabell 34, påträffade i Västerås dkfs födelsebok av Anders Pemer, men än så länge inte vidare efterforskade. Källförteckning finns på slutet. Anges ingen källa kommer uppgiften
antingen direkt från överstelöjtnant Erik Frumeries forskning, är verifierad i kyrkoböcker eller på annat sätt via folkbokföringen, eller av den aktuelle släktingen (eller hans nära familj) själv. Släkten härstammar från södra Belgien och provinsen Hainaut (Hennegau).

===Gelotte===
Var under 1600-talet en relativt liten hammarsmedssläkt i Sverige. Förekom tidigt i både Östergötland och nord-Uppland.

===De Geer===
Ån "Geer" rinner upp 30 km väster om Liège och faller ut i Meuse. Namnet är keltiskt och betyder "friskt vatten". I närheten av ån ligger byn de Geer. Louis De Geer var den som finansierade den omfattande valloninvandringen på 1620-talet.

===Gille===
Mycket talrik släkt. Särskilt stor i Österby bruk på 1700-talet.

===Gilljam===
Tidigare stavning Guillaume. Kom från Liège-trakten till Finspång och vidare till Upplands-bruken.

===Goffin===
Namnet har stavats på många sätt, t.ex. Gauffin, Goffe, Gåffe, Kofin. Kom tidigt och talrikt in till Sverige och vandrade omkring.

===Gode===
Namnet förekommer i flera former, t.ex. Goude, Godet. Ursprunglige invandraren var sannolikt Jehan Godet

===Goding===

===Goffin===

===Grandpré===

===Henning===

===Herou / Henrot===
Släkten är ganska representativ som ett genomsnitt av invandrade vallonsläkter. Den är spridd över i stort sett alla bergslager och innehåller såväl masmästare som hammarsmeder och hantverkare.

===Hübinette===
Släkten utgår från två invandrare, den ene skogshuggare och kolare, den andre smältare. Senare överväger hammarsmederna, men även hjulmakare och hovslagare förekommer. Släkten är i första hand knuten till bruken i Uppland.

===Jonneau===

===de Jounge===

===Lagrell===

===Lemoine===

===Le Maigre===

EFcgZv <a href="http://ckufpghoavjg.com/">ckufpghoavjg</a>, [url=http://xcrrpcvywkbt.com/]xcrrpcvywkbt[/url], [link=http://qbrufbucezgg.com/]qbrufbucezgg[/link], http://tariebbrjure.com/

===Melot===
Kom till Sverige 1607-08, arbetade med vattenkonsten i Sala silvergruva 1609-1610

===Mineur===
Mineur betyder gruvarbetare, men kan även hänföras till näraliggande sysselsättning som stenbrytning. De första invandrarna var till största delen kolare. Släkten var talrik och spridd över mellansverige.

===Monier===

===Martelleur===

===Martin===

===Martinel===

===Muskin===

===de Nis===

===Oudart===

===Pagard===

P6mN3N <a href="http://veczzriaiump.com/">veczzriaiump</a>, [url=http://nrkgqodurtas.com/]nrkgqodurtas[/url], [link=http://bqstsghoagrs.com/]bqstsghoagrs[/link], http://rknzupubjome.com/

===Pierrou===
Släkten bestod till en början av ett fåtal invandrare. Eventuellt har det skett en sammanblandning av namnen Pira, Piron och Pierrou, vilka alla kan ha sina ursprung i namnet Pierard.

===Piette===

===Pipping===

===Pira===

Yk6uo5 <a href="http://onxbopqrqxgz.com/">onxbopqrqxgz</a>, [url=http://nhzfrupywrqy.com/]nhzfrupywrqy[/url], [link=http://lpxskktcsqfz.com/]lpxskktcsqfz[/link], http://swyjwokdfjzf.com/

===Poussar===

===Paulander===

===Qvarfordt===
Namnet är flamländskt. Delen -fordt betyder "vad" och första delen kommer av "kvarn", dvs namnet kan tydas som "vadet vid kvarnen". Släkten tidigt representerad vid Ankarsrum.

Släkten Qvarfordt nämns första gången [[1627]] i Finspång, Risinge (E) med en Anders Qvarfordt (Svenska Antavlor nr 9/1994 s. 392). Han och hans nio barn nämns i ett domstolsprotokoll i Risinge [[1695]]. Fem av hans sex söner var [[smed]]er och två av hans tre döttrar var gifta med [[smed]]er. Från mitten av [[1600-talet]] finns släkten i [[Skärblacka i Kullerstad|Skärblacka]], [[Kullerstad i E län|Kullerstads i E län]] socken (E), i slutet av [[1600-talet]] vid bruken i [[Hällestad i E län|Hällestad]] , [[Risinge i E län|Risinge]] och [[Vånga i E län|Vånga]] (E) samt i [[Asker i T län|Asker]] (T). Till Ankarsrum kom de först i slutet av [[1800]]-talet. Teorin är att släkten är tysk och inte från Vallonien. I Sachsen finns en stad som heter Querfurt. Tänker man sig att den förste person hette Anders i förnamn blev han kallad Anders från Querfurt som sedan försvenskades till Anders [[Qvarfordt]]. Kurt G Trägårdh har funnit att släktnamnet Qvarfordt saknas ofta både i hammartingsprotokollen och kyrkböcker. Där de finns stavas de på c:a 16 olika sätt, varför han genomgående använder "Qvarfordt". I dag stavar 50% av släkten namnet [[Qvarfordt]]. Följande stavningar har han påträffat: Cvarfordh, Kvarfordh, Kvarfordt, Kavarforth, Quarford, Quarfot, Quarfordt, Qvarfordt, Qvarfors, Qvarfort, Qvarforth, Qvarfot, Qvarfoth, Qvarfott, Qwarfordt, Qwarfort.

===Robert===

===Spite===

===Sporrong===
Släkten bestod under 1600-talet av masmästare och hammarsmeder med spridning på de flesta av bruken i Norduppland.

===Tillman===
Under 1600-talet var smältare det i särklass vanligaste yrkesvalet för släkten Tillman. Senare ägnade de sig åt hantverk och andra yrken och kom till bl.a. Stockholm från de uppländska bruken där man tidigare varit samlad.

===Tissier===

===Tolf===

===de Trij===
GUSUMS BRUK 1653 - 1988
1653: Vallonen Henrik de Try och hans svåger Hubert de Besche köper skattegården Gusum av löjtnanten Sven Thorsson och anlägger Gusums Bruk, ett järnbruk med masugn till ett styckegjuteri (= kanongjuteri). Sexton personer anställs, varav fyra valloner. Platsen är väl vald med tanke på vattenkraft, skog och handel det är bara 10 km till lastageplatsen längst inne i Valdemarsviken. Den första anläggningen är belägen vid en gren av Gusumsån, nedanför den plats som kallas Masugnskärret. 1655 grundar de Try Överums och Ankarsrums Bruk. 1661 upprättas ett mässingsbruk med trådhytta. Huvudsakligen tillverkas mässingstråd. Men även föremål av hamrad mässing, t.ex. dopfunten i Ringarums kyrka, som skänks av makarna de Try år 1663. 1666 upphör järnbruket. 1668 får de Try tillstånd att uppföra ett brukskapell och anställa en präst. Kapellet förföll snart (ersattes 1731 av Gusums kyrka, då också bruksherrgården uppfördes). 1669 avlider de Try 69 år gammal och hans änka övertar ledningen. Hon flyttade sedan till Wittviks säteri 15 km sydost om Gusum där hon avlider 1679. Nu följer en tid med svåra ekonomiska problem för bruket och invecklade ägarförhållanden. En lång rad delägare och medintressenter passerar revy—Hans Clerk, Hindrich Steinhausen, Abraham Cronström och Abel Reenstierna.

mB0O4n <a href="http://xpkfprjefjts.com/">xpkfprjefjts</a>, [url=http://mvzeyxeqlfvb.com/]mvzeyxeqlfvb[/url], [link=http://qnjphkdzbric.com/]qnjphkdzbric[/link], http://ptshebipvtov.com/

===Vincent de Raffelier===

m.fl.

[[Källa:Vallonskivan 2.0]]
[[Källa:Vallonsläkter under 1600-talet]]
[[Källa:Vallonernas namn]]

Vallonsläkter

2009-02-06T16:57:20Z

Ovre: /* de Trij */

[[Kategori:Vallonsläkter]]

Fyllig dokumentation omkring vallonernas namn finns i form av t.ex. böckerna (se Källa nedan) Vallonernas namn av Erik Appelgren och Vallonsläkter under 1600-talet av Kjell Lindblom. Här nedan visas några exempel på vallonnamn som fortfarande är vanliga i Sverige.

Mera omfattande namnlistor över vallonsläkter vid invandringen till Sverige finns på Sällskapet Vallonättlingars hemsida, avdelningen [http://www.vallon.se/ind_forsk.htm Forskning]. På [http://www.vallon.se/ind_forsk_cd.htm Vallonskivan] kan du även läsa en beskrivning av CD-skivan Vallonskivan, som Sällskapet Vallonättlingar givit ut.

===Allard===
Varifrån släkten Allard härstammar är oklart, men dess kalvinska religionstillhörighet tyder på att den invandrade från Sedan-området i norra Frankrike.

===Anjou===
Den släkt som i Sverige förekommer under namnet Anjou hette troligen inte så ursprungligen. Det verkar snarare som om två olika släkter bägge fått sitt namn förändrat till Anjou. Den ena hette från början le Choux (och varianter) medan den andra hette Hansier, vilket sedan övergick i Anjou.

===Baudou===
Släkten är tidigt mycket talrik på upplandsbruken. Det är svårt att särskilja släktens medlemmar, eftersom individer med samma namn förekommer samtidigt. Speciellt namnet Clas är mycket popuärt, på 1710-talet finns misnt sex stycken Claes Boudou verksamma i norra Uppland.

===Bayard===
Under 1600-talet var medlemmarna av denna släkt så gott som uteslutande masmästare och smältare. Flera av dem flyttade flitigt mellan bruken i mellansverige.

===de Besche===
Wellam de Besche påträffas första gången i svenskt arkivmaterial 12 september 1597. Wellams broder Jacob Gilliusson anländer till Sverige 1608.

===Bevi/Boivie===

===Birath===

===Blank===

===Bonnevier===
Släkten Bonnevier förefaller delvis ha invandrat redan före den organiserade valloninvandringen. Så gott som samtliga i de tidiga generationerna var "räckare".

===Bossard===

===Boudry===

===Bouvin===
Flera olika släkter kom in till Sverige. Minst två smältar- och kolarsläkter kan urskiljas, vilka flyttade flitigt mellan bruken inom Bergslagen.

===Bylock===

===Cardon===
Inkom till Sverige på 1620-talet.

===Charlier===

===Chenon===

===de Clou===

===Cochois===

===Colling===

===Courthou===

===Croon===

===Dandenell===

===Douhan===

===Drougge===
Var under de första hundra åren i Sverige en genuin hammarsmedssläkt. Namnet har germanska rötter och kommer av "drog" = strida.

===Dubois===
Kommer av "bois", dvs skog. En av de största vallonsläkterna i Sverige på 1600-talet. Spridda över praktiskt taget alla bergslager. Masmästare och kolare dominerade men även en del hammarsmeder förekom.

===Fagot===

===Faleij===

===Fassing===

===de Fer===

===de Flon===
Var först kanongjutare vid Finspång 1627-36, avlade borgared i Norrköping 18/2 1637, för att från 1639 mer stadigvarande befinna sig vid Lotorp i Risinge. Risinge dombok 4/6 1639 berättar: "...brände eelden på hans gårdh Loretorp och afbränt till aska så wäl gården som hammarsmidian och quarnarna der af Gilius haffver ledit skada öffver 5000 dl..." Bruket byggdes snart upp igen. En son begravdes 1641-10-01 och en annan son dog 1642.

===Frumerie===
Kontrakterad 1635-07-19 av Louis de Geer som reformert predikant och skollärare vid Finspångs bruk för den vallonska bruksbefolkningen 1500-talet de reformerta. Redan den 27 september 1445 finns en bevarad notis om att en Egidius Framerey blev medborgare i Maastricht. Johann von Vremerey från Aachen och hans hustru Engelberta, änka efter Mathias von Kettenis, ägde två hus i Johannisbach 1465, som de ärvde efter Agnes van Kettenis, och hyrde ut den 3 februari 1466. Medlemmar av släkten med namnen de Frameries, van Fremery och van Vramerye undertecknade det förbund, som
1566 ingicks av den nederländska adeln. Vid hertigens av Alba tillträde till ståthållarskapet
över Spanska Nederländerna utvandrade de till Tyskland och i början av 1600-talet därifrån till Holland, där under tiden 1616-1635, en medlem av släkten, Martin, var kyrkskriven "par confession" i vallonska församlingen i staden Leyden. Michael Fremmerey från Aachen blev portförbjuden från staden p g a sin medverkan i ett uppror 1611. Han begav sig till Nijmegen (Holland), där hans hustru Margarete Beller födde sonen Michael den 1 mars 1618. Emond von der Fremery (nämnd 1565-1592) gifte sig med Johanna, dotter av Paulus Oesslinger. Deras ende son Jacob von Fremerey hade Jordan Peltzer och Heinrich Welter i Aachen som förmyndare. En av allt att döma helt annan Jacob van Fremery är stamfar för en Aachen-baserad släkt de Fremery. Den svenska släktens stamfar Martin omnämnes i staden Leydens kyrkböcker under namnformerna Framerie, de Framerie, de la Framerie, Delaframerie och Fremery. Efter att ha skrivit kontrakt med Louis de Geer 1635 flyttade han till Sverige och anställdes som reformert predikant och skollärare för den vallonska bruksbefolkningen vid Finspång. Vid kontraktsunderskriften använde han namnformen Frumerie, vilken för den svenska grenen av släkten alltid ansetts som den riktiga.
Merparten av uppgifterna kommer från den forskning överstelöjtnant Erik Frumerie bedrev i början av seklet och fram emot 1930-talet, och har sammanfattat i en bevarad släkttavla han upprättade 1934. Där förefaller släktens agnatiska utbredning (och de cognatiska grenar, där släktnamnet upptagits) fram till nutid i det närmaste helt uttömd. Några enstaka exempel finns dock på familjemedlemmar i det förflutna, som överstelöjtnanten på sin tid inte har påträffat, där det förnämsta är dottern Marie redan i familj 1, som flera vallonforskare, bl a Kjell Lindblom och Stig Geber, har påträffat i aktuella primärkällor. I övrigt handlar det om dottern i tabell 28, påträffad av forskare i Jönköpingsbygdens Genealogiska
Förening, vid en indexering av bygdens kyrkoböcker, och utlagd i en databas på Internet, och döttrarna i tabell 34, påträffade i Västerås dkfs födelsebok av Anders Pemer, men än så länge inte vidare efterforskade. Källförteckning finns på slutet. Anges ingen källa kommer uppgiften
antingen direkt från överstelöjtnant Erik Frumeries forskning, är verifierad i kyrkoböcker eller på annat sätt via folkbokföringen, eller av den aktuelle släktingen (eller hans nära familj) själv. Släkten härstammar från södra Belgien och provinsen Hainaut (Hennegau).

===Gelotte===
Var under 1600-talet en relativt liten hammarsmedssläkt i Sverige. Förekom tidigt i både Östergötland och nord-Uppland.

===De Geer===
Ån "Geer" rinner upp 30 km väster om Liège och faller ut i Meuse. Namnet är keltiskt och betyder "friskt vatten". I närheten av ån ligger byn de Geer. Louis De Geer var den som finansierade den omfattande valloninvandringen på 1620-talet.

===Gille===
Mycket talrik släkt. Särskilt stor i Österby bruk på 1700-talet.

===Gilljam===
Tidigare stavning Guillaume. Kom från Liège-trakten till Finspång och vidare till Upplands-bruken.

===Goffin===
Namnet har stavats på många sätt, t.ex. Gauffin, Goffe, Gåffe, Kofin. Kom tidigt och talrikt in till Sverige och vandrade omkring.

===Gode===
Namnet förekommer i flera former, t.ex. Goude, Godet. Ursprunglige invandraren var sannolikt Jehan Godet

===Goding===

===Goffin===

===Grandpré===

===Henning===

===Herou / Henrot===
Släkten är ganska representativ som ett genomsnitt av invandrade vallonsläkter. Den är spridd över i stort sett alla bergslager och innehåller såväl masmästare som hammarsmeder och hantverkare.

===Hübinette===
Släkten utgår från två invandrare, den ene skogshuggare och kolare, den andre smältare. Senare överväger hammarsmederna, men även hjulmakare och hovslagare förekommer. Släkten är i första hand knuten till bruken i Uppland.

===Jonneau===

===de Jounge===

===Lagrell===

===Lemoine===

===Le Maigre===

===Maniette===

===Melot===
Kom till Sverige 1607-08, arbetade med vattenkonsten i Sala silvergruva 1609-1610

===Mineur===
Mineur betyder gruvarbetare, men kan även hänföras till näraliggande sysselsättning som stenbrytning. De första invandrarna var till största delen kolare. Släkten var talrik och spridd över mellansverige.

===Monier===

===Martelleur===

===Martin===

===Martinel===

===Muskin===

===de Nis===

===Oudart===

===Pagard===

===Personne===

===Pierrou===
Släkten bestod till en början av ett fåtal invandrare. Eventuellt har det skett en sammanblandning av namnen Pira, Piron och Pierrou, vilka alla kan ha sina ursprung i namnet Pierard.

===Piette===

===Pipping===

===Pira===

===Pousette===
Detta är en av de största vallonsläkterna i landet. Den är samlad till bruken i norra Uppland under det första århundradet.

===Poussar===

===Qvarfordt===
Namnet är flamländskt. Delen -fordt betyder "vad" och första delen kommer av "kvarn", dvs namnet kan tydas som "vadet vid kvarnen". Släkten tidigt representerad vid Ankarsrum.

Släkten Qvarfordt nämns första gången 1627 i Finspång, Risinge (E) med en Anders Qvarfordt (Svenska Antavlor nr 9/1994 s. 392). Han och hans nio barn nämns i ett domstolsprotokoll i Risinge 1695. Fem av hans sex söner var smeder och två av hans tre döttrar var gifta med smeder. Från mitten av 1600-talet finns släkten i Skärblacka, Kullerstads sn (E), i slutet av 1600-talet vid bruken i Hällestad, Risinge och Vånga (E) samt i Asker (T). Till Ankarsrum kom de först i slutet av 1800-talet. Teorin är att släkten är tysk och inte från Vallonien. I Sachsen finns en stad som heter Querfurt. Tänker man sig att den förste person hette Anders i förnamn blev han kallad Anders från Querfurt som sedan försvenskades till Anders Qvarfordt. Kurt G Trägårdh har funnit att släktnamnet Qvarfordt saknas ofta både i hammartingsprotokollen och kyrkböcker. Där de finns stavas de på c:a 16 olika sätt, varför han genomgående använder "Qvarfordt". I dag stavar 50% av släkten namnet Qvarfordt. Följande stavningar har han påträffat: Cvarfordh, Kvarfordh, Kvarfordt, Kavarforth, Quarford, Quarfot, Quarfordt, Qvarfordt, Qvarfors, Qvarfort, Qvarforth, Qvarfot, Qvarfoth, Qvarfott, Qwarfordt, Qwarfort.

===Robert===

===Spite===

===Sporrong===
Släkten bestod under 1600-talet av masmästare och hammarsmeder med spridning på de flesta av bruken i Norduppland.

===Tillman===
Under 1600-talet var smältare det i särklass vanligaste yrkesvalet för släkten Tillman. Senare ägnade de sig åt hantverk och andra yrken och kom till bl.a. Stockholm från de uppländska bruken där man tidigare varit samlad.

===Tissier===

===Tolf===

===de Trij===
GUSUMS BRUK 1653 - 1988
1653: Vallonen Henrik de Try och hans svåger Hubert de Besche köper skattegården Gusum av löjtnanten Sven Thorsson och anlägger Gusums Bruk, ett järnbruk med masugn till ett styckegjuteri (= kanongjuteri). Sexton personer anställs, varav fyra valloner. Platsen är väl vald med tanke på vattenkraft, skog och handel det är bara 10 km till lastageplatsen längst inne i Valdemarsviken. Den första anläggningen är belägen vid en gren av Gusumsån, nedanför den plats som kallas Masugnskärret. 1655 grundar de Try Överums och Ankarsrums Bruk. 1661 upprättas ett mässingsbruk med trådhytta. Huvudsakligen tillverkas mässingstråd. Men även föremål av hamrad mässing, t.ex. dopfunten i Ringarums kyrka, som skänks av makarna de Try år 1663. 1666 upphör järnbruket. 1668 får de Try tillstånd att uppföra ett brukskapell och anställa en präst. Kapellet förföll snart (ersattes 1731 av Gusums kyrka, då också bruksherrgården uppfördes). 1669 avlider de Try 69 år gammal och hans änka övertar ledningen. Hon flyttade sedan till Wittviks säteri 15 km sydost om Gusum där hon avlider 1679. Nu följer en tid med svåra ekonomiska problem för bruket och invecklade ägarförhållanden. En lång rad delägare och medintressenter passerar revy—Hans Clerk, Hindrich Steinhausen, Abraham Cronström och Abel Reenstierna.

===de Val===

===Vincent de Raffelier===

m.fl.

[[Källa:Vallonskivan 2.0]]
[[Källa:Vallonsläkter under 1600-talet]]
[[Källa:Vallonernas namn]]

Vallonsläkter

2009-02-06T16:48:00Z

Ovre: /* de Flon */

[[Kategori:Vallonsläkter]]

Fyllig dokumentation omkring vallonernas namn finns i form av t.ex. böckerna (se Källa nedan) Vallonernas namn av Erik Appelgren och Vallonsläkter under 1600-talet av Kjell Lindblom. Här nedan visas några exempel på vallonnamn som fortfarande är vanliga i Sverige.

Mera omfattande namnlistor över vallonsläkter vid invandringen till Sverige finns på Sällskapet Vallonättlingars hemsida, avdelningen [http://www.vallon.se/ind_forsk.htm Forskning]. På [http://www.vallon.se/ind_forsk_cd.htm Vallonskivan] kan du även läsa en beskrivning av CD-skivan Vallonskivan, som Sällskapet Vallonättlingar givit ut.

===Allard===
Varifrån släkten Allard härstammar är oklart, men dess kalvinska religionstillhörighet tyder på att den invandrade från Sedan-området i norra Frankrike.

===Anjou===
Den släkt som i Sverige förekommer under namnet Anjou hette troligen inte så ursprungligen. Det verkar snarare som om två olika släkter bägge fått sitt namn förändrat till Anjou. Den ena hette från början le Choux (och varianter) medan den andra hette Hansier, vilket sedan övergick i Anjou.

===Baudou===
Släkten är tidigt mycket talrik på upplandsbruken. Det är svårt att särskilja släktens medlemmar, eftersom individer med samma namn förekommer samtidigt. Speciellt namnet Clas är mycket popuärt, på 1710-talet finns misnt sex stycken Claes Boudou verksamma i norra Uppland.

===Bayard===
Under 1600-talet var medlemmarna av denna släkt så gott som uteslutande masmästare och smältare. Flera av dem flyttade flitigt mellan bruken i mellansverige.

===de Besche===
Wellam de Besche påträffas första gången i svenskt arkivmaterial 12 september 1597. Wellams broder Jacob Gilliusson anländer till Sverige 1608.

===Bevi/Boivie===

===Birath===

===Blank===

===Bonnevier===
Släkten Bonnevier förefaller delvis ha invandrat redan före den organiserade valloninvandringen. Så gott som samtliga i de tidiga generationerna var "räckare".

===Bossard===

===Boudry===

===Bouvin===
Flera olika släkter kom in till Sverige. Minst två smältar- och kolarsläkter kan urskiljas, vilka flyttade flitigt mellan bruken inom Bergslagen.

===Bylock===

===Cardon===
Inkom till Sverige på 1620-talet.

===Charlier===

===Chenon===

===de Clou===

===Cochois===

===Colling===

===Courthou===

===Croon===

===Dandenell===

===Douhan===

===Drougge===
Var under de första hundra åren i Sverige en genuin hammarsmedssläkt. Namnet har germanska rötter och kommer av "drog" = strida.

===Dubois===
Kommer av "bois", dvs skog. En av de största vallonsläkterna i Sverige på 1600-talet. Spridda över praktiskt taget alla bergslager. Masmästare och kolare dominerade men även en del hammarsmeder förekom.

===Fagot===

===Faleij===

===Fassing===

===de Fer===

===de Flon===
Var först kanongjutare vid Finspång 1627-36, avlade borgared i Norrköping 18/2 1637, för att från 1639 mer stadigvarande befinna sig vid Lotorp i Risinge. Risinge dombok 4/6 1639 berättar: "...brände eelden på hans gårdh Loretorp och afbränt till aska så wäl gården som hammarsmidian och quarnarna der af Gilius haffver ledit skada öffver 5000 dl..." Bruket byggdes snart upp igen. En son begravdes 1641-10-01 och en annan son dog 1642.

===Frumerie===
Kontrakterad 1635-07-19 av Louis de Geer som reformert predikant och skollärare vid Finspångs bruk för den vallonska bruksbefolkningen 1500-talet de reformerta. Redan den 27 september 1445 finns en bevarad notis om att en Egidius Framerey blev medborgare i Maastricht. Johann von Vremerey från Aachen och hans hustru Engelberta, änka efter Mathias von Kettenis, ägde två hus i Johannisbach 1465, som de ärvde efter Agnes van Kettenis, och hyrde ut den 3 februari 1466. Medlemmar av släkten med namnen de Frameries, van Fremery och van Vramerye undertecknade det förbund, som
1566 ingicks av den nederländska adeln. Vid hertigens av Alba tillträde till ståthållarskapet
över Spanska Nederländerna utvandrade de till Tyskland och i början av 1600-talet därifrån till Holland, där under tiden 1616-1635, en medlem av släkten, Martin, var kyrkskriven "par confession" i vallonska församlingen i staden Leyden. Michael Fremmerey från Aachen blev portförbjuden från staden p g a sin medverkan i ett uppror 1611. Han begav sig till Nijmegen (Holland), där hans hustru Margarete Beller födde sonen Michael den 1 mars 1618. Emond von der Fremery (nämnd 1565-1592) gifte sig med Johanna, dotter av Paulus Oesslinger. Deras ende son Jacob von Fremerey hade Jordan Peltzer och Heinrich Welter i Aachen som förmyndare. En av allt att döma helt annan Jacob van Fremery är stamfar för en Aachen-baserad släkt de Fremery. Den svenska släktens stamfar Martin omnämnes i staden Leydens kyrkböcker under namnformerna Framerie, de Framerie, de la Framerie, Delaframerie och Fremery. Efter att ha skrivit kontrakt med Louis de Geer 1635 flyttade han till Sverige och anställdes som reformert predikant och skollärare för den vallonska bruksbefolkningen vid Finspång. Vid kontraktsunderskriften använde han namnformen Frumerie, vilken för den svenska grenen av släkten alltid ansetts som den riktiga.
Merparten av uppgifterna kommer från den forskning överstelöjtnant Erik Frumerie bedrev i början av seklet och fram emot 1930-talet, och har sammanfattat i en bevarad släkttavla han upprättade 1934. Där förefaller släktens agnatiska utbredning (och de cognatiska grenar, där släktnamnet upptagits) fram till nutid i det närmaste helt uttömd. Några enstaka exempel finns dock på familjemedlemmar i det förflutna, som överstelöjtnanten på sin tid inte har påträffat, där det förnämsta är dottern Marie redan i familj 1, som flera vallonforskare, bl a Kjell Lindblom och Stig Geber, har påträffat i aktuella primärkällor. I övrigt handlar det om dottern i tabell 28, påträffad av forskare i Jönköpingsbygdens Genealogiska
Förening, vid en indexering av bygdens kyrkoböcker, och utlagd i en databas på Internet, och döttrarna i tabell 34, påträffade i Västerås dkfs födelsebok av Anders Pemer, men än så länge inte vidare efterforskade. Källförteckning finns på slutet. Anges ingen källa kommer uppgiften
antingen direkt från överstelöjtnant Erik Frumeries forskning, är verifierad i kyrkoböcker eller på annat sätt via folkbokföringen, eller av den aktuelle släktingen (eller hans nära familj) själv. Släkten härstammar från södra Belgien och provinsen Hainaut (Hennegau).

===Gelotte===
Var under 1600-talet en relativt liten hammarsmedssläkt i Sverige. Förekom tidigt i både Östergötland och nord-Uppland.

===De Geer===
Ån "Geer" rinner upp 30 km väster om Liège och faller ut i Meuse. Namnet är keltiskt och betyder "friskt vatten". I närheten av ån ligger byn de Geer. Louis De Geer var den som finansierade den omfattande valloninvandringen på 1620-talet.

===Gille===
Mycket talrik släkt. Särskilt stor i Österby bruk på 1700-talet.

===Gilljam===
Tidigare stavning Guillaume. Kom från Liège-trakten till Finspång och vidare till Upplands-bruken.

===Goffin===
Namnet har stavats på många sätt, t.ex. Gauffin, Goffe, Gåffe, Kofin. Kom tidigt och talrikt in till Sverige och vandrade omkring.

===Gode===
Namnet förekommer i flera former, t.ex. Goude, Godet. Ursprunglige invandraren var sannolikt Jehan Godet

===Goding===

===Goffin===

===Grandpré===

===Henning===

===Herou / Henrot===
Släkten är ganska representativ som ett genomsnitt av invandrade vallonsläkter. Den är spridd över i stort sett alla bergslager och innehåller såväl masmästare som hammarsmeder och hantverkare.

===Hübinette===
Släkten utgår från två invandrare, den ene skogshuggare och kolare, den andre smältare. Senare överväger hammarsmederna, men även hjulmakare och hovslagare förekommer. Släkten är i första hand knuten till bruken i Uppland.

===Jonneau===

===de Jounge===

===Lagrell===

===Lemoine===

===Le Maigre===

===Maniette===

===Melot===
Kom till Sverige 1607-08, arbetade med vattenkonsten i Sala silvergruva 1609-1610

===Mineur===
Mineur betyder gruvarbetare, men kan även hänföras till näraliggande sysselsättning som stenbrytning. De första invandrarna var till största delen kolare. Släkten var talrik och spridd över mellansverige.

===Monier===

===Martelleur===

===Martin===

===Martinel===

===Muskin===

===de Nis===

===Oudart===

===Pagard===

===Personne===

===Pierrou===
Släkten bestod till en början av ett fåtal invandrare. Eventuellt har det skett en sammanblandning av namnen Pira, Piron och Pierrou, vilka alla kan ha sina ursprung i namnet Pierard.

===Piette===

===Pipping===

===Pira===

===Pousette===
Detta är en av de största vallonsläkterna i landet. Den är samlad till bruken i norra Uppland under det första århundradet.

===Poussar===

===Qvarfordt===
Namnet är flamländskt. Delen -fordt betyder "vad" och första delen kommer av "kvarn", dvs namnet kan tydas som "vadet vid kvarnen". Släkten tidigt representerad vid Ankarsrum.

Släkten Qvarfordt nämns första gången 1627 i Finspång, Risinge (E) med en Anders Qvarfordt (Svenska Antavlor nr 9/1994 s. 392). Han och hans nio barn nämns i ett domstolsprotokoll i Risinge 1695. Fem av hans sex söner var smeder och två av hans tre döttrar var gifta med smeder. Från mitten av 1600-talet finns släkten i Skärblacka, Kullerstads sn (E), i slutet av 1600-talet vid bruken i Hällestad, Risinge och Vånga (E) samt i Asker (T). Till Ankarsrum kom de först i slutet av 1800-talet. Teorin är att släkten är tysk och inte från Vallonien. I Sachsen finns en stad som heter Querfurt. Tänker man sig att den förste person hette Anders i förnamn blev han kallad Anders från Querfurt som sedan försvenskades till Anders Qvarfordt. Kurt G Trägårdh har funnit att släktnamnet Qvarfordt saknas ofta både i hammartingsprotokollen och kyrkböcker. Där de finns stavas de på c:a 16 olika sätt, varför han genomgående använder "Qvarfordt". I dag stavar 50% av släkten namnet Qvarfordt. Följande stavningar har han påträffat: Cvarfordh, Kvarfordh, Kvarfordt, Kavarforth, Quarford, Quarfot, Quarfordt, Qvarfordt, Qvarfors, Qvarfort, Qvarforth, Qvarfot, Qvarfoth, Qvarfott, Qwarfordt, Qwarfort.

===Robert===

===Spite===

===Sporrong===
Släkten bestod under 1600-talet av masmästare och hammarsmeder med spridning på de flesta av bruken i Norduppland.

===Tillman===
Under 1600-talet var smältare det i särklass vanligaste yrkesvalet för släkten Tillman. Senare ägnade de sig åt hantverk och andra yrken och kom till bl.a. Stockholm från de uppländska bruken där man tidigare varit samlad.

===Tissier===

===Tolf===

===de Trij===

===de Val===

===Vincent de Raffelier===

m.fl.

[[Källa:Vallonskivan 2.0]]
[[Källa:Vallonsläkter under 1600-talet]]
[[Källa:Vallonernas namn]]

Kategori:Smedsläkter

2009-02-03T23:02:54Z

Ovre: /* Stockhaus */

===Stockhaus===
Det har från flera håll gjorts gällande, att släkten skulle vara av Vallonskt ursprung och kommit till Sverige i samband med Valloninvandringen i början av 1600-talet. Något stöd för, att så skulle vara fallet finnes ej. Namnet talar för, att släkten inflyttat från Tyskland. När den först inkom till Sverige finnes inga säkra uppgifter om, ej heller varifrån vilken del av Tyskland den kom. Troligt är dock att de kommo före den egentliga Valloninvandringen. "Karl Kilbom nämner i sin bok Vallonerna", att en Gustaf Vasas agent i Tyskland åren 1533, 1534 och 1537 fick i uppdrag, att hit införskaffa väl förfarna smeder och Bergsmän. "I Fellingsbro sockens Historia av Axel Grafve" omtalas, att de första hammarsmedjor som Gustaf Vasa inrättade var bl. andra en vid Stensta i Fellingsbro socken, där fogden över Åkerbo Härad, Nils Tulesson i februari 1548 fick i uppdrag att bygga en smedja vid Hammarforsen (nu Stensta) i Fellingsbro socken. Arbetet överlämnades åt tysken Markus Hammarsmed (Klingensten), som
den 3 mars samma år erhöll Konungens fullmakt, att draga omkring i riket till Konungens hammarsmedjor och över dem hava noggrann och flitig tillsyn. Det troliga är, att arbetet med uppförande av hammaren utfördes av inkomna tyska smeder. Markus tycks dock hava slagit på för stort, då
hammaren skulle uppföras ty han erhöll från Konungen en mycket sträng skrivelse. Dat. Upsala den 6 juni 1548. Konungen skriver: "Vi hava
förnummit, Marcus, att du aktar taga den byggning med den hammarsmedja uti Fellingsbro socken fast stor och häftig före i så måtto, att du vill sätta två hamrar uti ett hus, liksom det skulle vara någon domkyrka, som ock mest din sedvana plägar, att där du skall bygga något, där vill du alltid bygga huset på prål och med så svår bekostning. Från samma källa omtalas, att bland de första Vallonska och Tyska smeder som inkommo till
socknen buro namn, som Hübbert, Baijard, Stockhus, Gevert, Tajard, Pira. med flera. Enligt uppgifter från olika källor pågick inflyttning av främmande yrkesmän under senare delen av 1500-talet och början av 1600-talet."I Västmanlands handlingar för år 1573 i Kammararkivet" omtalas, att Mårten Hammarsmed vid Stensta på sin avlöning åren 1571,72 och 73 års löning bekommit bl. annat, smör, lax. m.m. År 1589 finnes antecknat: Hafver
Mårten Hammarsmed bekommit till sin årsfest, bl.annat två oxar. Huruvida den nu nämnda Mårten har något samband med släkten är ovisst, namnet
Mårten kommer igen regelbundet i de först kända släktleden. I alla handlingar från denna tid nämnes endast förnamn och yrke. I tyska
församlingens räkenskaper från åren 1581-1585 finnes en anteckning lydande: Diess Nachfolgende, haben wir von Nachfolgenden Gesellen Zu
Untterhaldung des Heijligen Predig Ampts Entfangen Umganck. Anno.1582: Johim Hase, Ilsang Bluk, Gruppledare Anders Larson, Hans Jonson sonson
dim Hindrik Bysing, Hans Stockhaus, Staffan Wlengsang. Någon anteckning om deras vistelseort finnes ej. Enligt utsagor av släktforskare,
blev alla invandrande Tyskar inskrivna i Tyska församlingen vid sin ankomst till Sverige, där var skrivna de första åren, för att senare överföras
till den församling där de hade sin hemvist. De tyskar som inkommo vid denna tid kommo från trakten av Münster i Vestfalen.