http://wiki.vallon.se/wiki/api.php?action=feedcontributions&user=Ede&feedformat=atomWiki - Användarbidrag [sv]2024-03-29T06:49:14ZAnvändarbidragMediaWiki 1.19.1http://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=AnkarsrumAnkarsrum2010-03-09T08:23:18Z<p>Ede: </p>
<hr />
<div>[[Kategori: Bruk]]<br />
[[Kategori:Vallonbruk]]<br />
[[Bild:Minnestavla_ankarsrum.jpg|thumb|left|Minnestavla Ankarsrums bruk]]<br />
<br />
'''Ankarsrum''' låg i [[Hallingeberg i H län|Hallingeberg]] i Småland och bruket är känt sedan [[1655]] [Harmens register].<br />
<br />
<br />
'''[[de Try|Henrik de Try]] (de Trij)''' född omkring [[1600]], död [[1669]]. Grundare av Ankarsrum bruk [[1655]] i Hallingeberg socken<br />
<br />
Den [[18 maj]] [[1655]] utarrenderade [[landshövding]]en [[Gyllenankar|Gabriel Gyllenankar]] skattehemmanet Ankarsrum i Hallingeberg socken till '''[[de Try|Henrik de Try]]''' och svågern '''[[de Besche|Hubert de Besche]]'''. Den senare ansökte hos Bergskollegium om tillstånd att få inrätta ett [[järnbruk]]. Kollegiets privilegiebrev lär ha anlänt med en kurir i aftonen den [[12 december]]. Däri fick [[de Try|Henrik de Try]] och hans medintressent rätt att i Ankarsrum bygga och upprätta [[masugn]]ar, [[stångjärnshammare]] och [[gjutverk]] eller vad helst de behagade. [[de Try|Henrik de Try]] tycks således vara initiativtagare även här.<br />
Vid slutet av [[1670-talet]] avyttrade släkten [[de Try]] sin del och [[1679]] står [[köpman]]nen Hans Andersson i Västervik som ensam ägare av bruket. <br />
<br />
Källa: Släkt o hävd 1976 nr. 3 s 131-179</div>Edehttp://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Grytg%C3%B6lGrytgöl2010-01-26T16:39:10Z<p>Ede: </p>
<hr />
<div>'''Grytgöl''' låg i [[Hällestad i E län|Hällestad]] i Östergötland och bruket nämndes första gången [[1640]] [Harmens register].<br />
[[Kategori: Bruk]]<br />
<br />
På 1650-talet blev '''[[Lambinon|Peter (Pierre) Lambinon]]''' ägare till Grytgöls bruk och egendom. Han var [[handlande]] i [[Norrköping i E län|Norrköping]] och gift med [[Fineman|Susanna Fineman]]. <br />
<br />
''Ur ett brev kan vi läsa följande:''<br />
Jag '''Anders Ericsson''' såsom ägare till en sjundedel och jag '''Eric Ericsson''' likaledes till en sjundedel uti krono skatte hemmanet '''Asketorp''' ett helt mantal i Regna socken, försäkra härmedelst för nu och framtiden att allt framgent skole ifrån berörde gård och varje sjundedel vid '''Grytgöls Bruk''' årligen hädanefter bliva levererade Trettio läster eller till samman Fyrtio läster kol, emot lika pris och betalning som andre skatte ägares kol ifrån samma socken därstädes gäller.<br />
Kan med våra bomärken undersättande och tvenne lika lydande exemplar i underskrivna vittnens närvaro. Bekräftas Grytgöls Bruk den '''13 November 1749'''.<br />
<br />
Anders A.E.S. Ericsson i Asketorp, Eric E.E.S. Ericsson ibidem<br />
<br />
Till Bevittnan, (ÄLT?): Drake, Olof Litzell <br />
<br />
<br />
''(En läst träkol motsvarar 20 hl.)''<br />
<br />
Ur Vallonernas namn, av E Appelgren.<br />
Ur handlingar härrörande släkten de Flon, La Vadstena,<br />
brevet tolkat av Erland de Flon, 2010</div>Edehttp://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Grytg%C3%B6lGrytgöl2010-01-26T15:42:59Z<p>Ede: </p>
<hr />
<div>'''Grytgöl''' låg i [[Hällestad i E län|Hällestad]] i Östergötland och bruket nämndes första gången [[1640]] [Harmens register].<br />
[[Kategori: Bruk]]<br />
<br />
På 1650-talet blev '''[[Lambinon|Peter (Pierre) Lambinon]]''' ägare till Grytgöls bruk och egendom. Han var [[handlande]] i [[Norrköping i E län|Norrköping]] och gift med [[Fineman|Susanna Fineman]]. <br />
<br />
''Ur ett brev kan vi läsa följande:''<br />
Jag '''Anders Ericsson''' såsom ägare till en sjundedel och jag '''Eric Ericsson''' likaledes till en sjundedel uti krono skatte hemmanet '''Asketorp''' ett helt mantal i Regna socken, försäkra härmedelst för nu och framtiden att allt framgent skole ifrån berörde gård och varje sjundedel vid '''Grytgöls Bruk''' årligen hädanefter bliva levererade Trettio läster eller till samman Fyrtio läster kol, emot lika pris och betalning som andre skatte ägares kol ifrån samma socken därstädes gäller.<br />
Kan med våra bomärken undersättande och tvenne lika lydande exemplar i underskrivna vittnens närvaro. Bekräftas Grytgöls Bruk den '''13 November 17(7)9'''.<br />
<br />
Anders A.E.S. Ericsson i Asketorp, Eric E.E.S. Ericsson ibidem<br />
<br />
Till Bevittnan, (ÄLT?): Drake, Olof Litzell <br />
<br />
<br />
''(En läst träkol motsvarar 20 hl.)''<br />
<br />
Ur Vallonernas namn, av E Appelgren.<br />
Ur handlingar härrörande släkten de Flon, La Vadstena,<br />
brevet tolkat av Erland de Flon, 2010</div>Edehttp://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Grytg%C3%B6lGrytgöl2010-01-22T15:48:36Z<p>Ede: </p>
<hr />
<div>'''Grytgöl''' låg i [[Hällestad i E län|Hällestad]] i Östergötland och bruket nämndes första gången [[1640]] [Harmens register].<br />
[[Kategori: Bruk]]<br />
<br />
På 1650-talet blev '''Peter (Pierre) Lambinon''' ägare till Grytgöls bruk och egendom. Han var handlande i Norrköping och gift med Susanna Fineman. <br />
<br />
''Ur ett brev kan vi läsa följande:''<br />
Jag '''Anders Ericsson''' såsom ägare till en sjundedel och jag '''Eric Ericsson''' likaledes till en sjundedel uti krono skatte hemmanet '''Asketorp''' ett helt mantal i Regna socken, försäkra härmed allt för nu och framtiden att allt framgent skola ifrån berörde gård och varje sjundedel vid '''Grytgöls Bruk''' årligen hädanefter bliva levererade Trettio läster eller till samman Fyrtio läster kol, emot lika pris och betalning som andre skatte ägares kol ifrån samma socken därstädes gäller.<br />
Kan med våra bomärken undersättande och tvenne lika lydande exemplar i underskrivna vittnens närvaro. Bekräftas Grytgöls Bruk den '''13 November 1749'''.<br />
<br />
Anders A.E.S. Ericsson i Asketorp, Eric E.E.S. Ericsson ibidem<br />
<br />
Till Bevittnan, ALT: Drake, Olof Litzell <br />
<br />
<br />
''(En läst träkol motsvarar 20 hl.)''<br />
<br />
Ur Vallonernas namn, av E Appelgren.<br />
Ur handlingar härrörande släkten de Flon, La Vadstena,<br />
brevet tolkat av Erland de Flon, 2010</div>Edehttp://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=LotorpLotorp2010-01-22T08:30:07Z<p>Ede: </p>
<hr />
<div>Lotorps bruk i [[Risinge i E län|Risinge]] socken [[1635]] - [[1919]]<br />
<br />
[[Bild:Lotorp.jpg|thumb|left|Igelforsvägen vid Lotorps vandrarhem och Café (foto Erland de Flon)]]<br />
<br />
[[de Flon|Gilius de Flon Johansson]], grundare av Lotorps bruk år [[1635]] i [[Risinge i E län|Risinge]] socken i Östergötland.<br />
Gilius var först [[kanongjutare]] vid [[Finspång]] [[1627]]-[[1636]] och anlade sedan en [[stångjärnshammare]] i Lotorp.<br />
I Risinge hembygdsförenings årsbok 1985 finns följande skrivet om Gilius de Flon: <br />
" Vem var då Gilius Johansson de Flon som satsade all sin kraft på att anlägga ett nytt bruk nära Finspång i en vattenled, där redan [[Börsjö]] bruk fanns?<br />
Mäster Gillis bodde på Grostorp och nämns möjligen i ett kontrakt över anställda hos [[De Geer|Louis De Geer]] som [[Constant|Gillis Constant]] med yrkestiteln "formuer" ([[formare]]). Hans far [[Constant|Johan Constant]], som kom från Bourdeaux, gifte sig i Lièges, [[de Besche]] och [[de Geers]] hemstad, med [[de Besche|Maria de Besche]].<br />
Mäster [[de Flon|Gillis de Flon]] var alltså genom släktskap och eget arbete nära knuten till järnhanteringen i och omkring Finspång. Det är därför naturligt för honom att ta kontakt med bönderna i Lotorps by och av dem arrendera strömmen nedanför byn.<br />
I strömmen mellan Ormlången och Gron fanns sedan länge vid de övre fallen både sågkvarn och mjölkvarn och i arrendekontraktet sägs att böndernas kvarnanläggningar inte skall få lida någon skada genom de vattenregleringar som fordrades för en hammare.<br />
Byggnationen kommer igång [[1635]] och snart dunkar hammaren fram de första stängerna, men som framgår av Bergmästarrelationen och tingsprotokollen avbröts verksamheten dramatiskt genom vådeld [[1636]] och genom mordbrand [[1638]]. [[de Flon|Gillis de Flon]] gav emellertid inte upp utan började omedelbart återuppbyggnaden och på en karta från [[1650]] kan man se att hammaren på nytt står där.<br />
Något större antal anställda hade icke bruket. Hammaren drevs av en hammarsmed med dräng och hyttan förmodligen av bergsmän i orten. <br />
Att [[de Flon|Gillis de Flon]] underhöll ett intimt samarbete med [[de Geers]] industrier i Östergötland, kan icke förvåna. I Finemans rapporter till [[de Geer|Louis de Geer]] talas då och då om leveranser av järn från Lotorp och sändning av salt och andra förnödenheter från Norrköping till [[de Flon]]s behov. På hösten [[1645]] stod Gillis i skuld till "koncernledningen" i [[de Geers]] "Stenhus" med 688:22 d.<br />
<br />
Här följer en tolkning och avskrift av arrendekontraktet från den 14 september 1635.<br />
<br />
"'''Allom dhem som thett(a) öpna Breeff nu eller Tillkom-'''nande tijder händer före att komma see och Läsandes Wardhe. Då bekienner Wij Oluff Larssonn, Lars Maatsson,Jörann Larsson och Anners Annersson i Loretorp i Risinge socken boendes, och till Loretorpa skatteägor rätte<br />
bröst arfwinger och her medh witterligitt giöre för oss och wåre effterkommandom så wäll oföddhe som föddhe att wij af frij egen godh wilje och beråddt moodhe så och med wår K. hustrurs, Barns, slächt och anförwanters godha Råådh, Jaa och samtyckie hafwa oplåthet och ewerdeligen Inny..….? Ehrlige och wällachtadhe Män, Herreman de Laet och Gillius Janssonn och deress efterkommandom wår rätte Laagfångne skatt och arfwelige ström her genom Loortorpe ägor löpandes bådhe oppe och nedher i längd och breddh med all dhess legenheet och byggningsställe, inthett undantagandes som till Loretorp af ålder Lydt och Leegat hafwer och åhn her effter medh rätta till Läggias kan, alt dhe ther uthi och Behifwer fritt och oqwaldt wåge byggia huuss, dammar och Bruuk efter som dhem bäst synes, och dhett för sigh och sijna, uthan åtaal af oss eller wåre Niuta, bruuka och behålla. Och oss derföre Åhrligen såsom och wåre effterkommandom en tynna Skåne sill och en Half tunna saltt afläggia och uthgöra. Dock under dhen Cautela och för ordh der be:te dheres dammar oss på wåre ägor, antingen åker eller Engh genom watn qwaaf någon skadha tillfoge kunne, skola the wara förplichtade oss allenast skadhan igen effter godha MannaMåthes ordhom med weed eller Penningar opläggia och betala uthan någen deres werk. Dammar plunder eller Castigation såsom och hafwe wij oss uthi, samma ström twenne sågeqwarnar förbehåldne dem wij i medel tijdh till wåret gagn och bäste bruuka kunne, der flodhen så medgifwer och watn ähr i förrådh Men när floodhen eller watnet minskas och deras bruuk icke kan wel tillLåthet och wij dher om påminte wardhe, ährom wij förplichtadhe wåre Sågelucker och dammer stengde och igenn sluutne hafwe och alla dhe Såge brädher her falla Kunne, ähre wij obligerede dhem be:te Herreman och Gillius först till Kiöps praesentere såsom och der wij icke meehtes sågarna icke medh macht holla uthan blifwe sinnadhe dhem aflåtha, skola dhe för allo androm nermest ware dem Inlöösa och behålla. Och hwaadh meere som till öfwar be:te deras Bruuk nu eller her effter kan behöfwes, som ähr skogh, wirke, Timber, stafwerumsweedh eller hwadh Namp thett helst kan hafwa och der till äskas är det dhem, wores effterkommandom alt sådhant medh…….? och phå dette laglige .……ande?<br />
Contrackt frijt på Loretorpa ägor oplåtett och tillLåthet bruuka och bergha medh så stoor skiäl och rättigheet som wij sielfwe eller wåre effterkommande arfwingaar hafwa. Så på dett denne afhandling och Contract oryggelegitt hållas må, såsom och alle åtalande bådhe nu och framdeles refutere och Kraftlööse giöre, weele wij dhett medh wåre Namp och boomerkie bekräfftige hafwe, såsom och wenligien begieret af dhe Ehrlige Män som her öfwer warit hafwe dee wele sine Namp och boomerkie her undertechna låtha. Actum Loretorp denn 14 septemb Åhr 1635".<br />
<br />
"Oluff Larsson Larss Maatssonn, Jörann Larssonn Annerss Anderssonn Peer Oluffsson<br />
<br />
M A A (bomärke) P<br />
Anders Larsson" <br />
<br />
<br />
Källa: Riksarkivet, Aktoratshandling, Litt. A, 5:1, fol 151, Adlercrona Johan de Flon.<br />
Arrendekontrakt mellan Lotorps Byamän samt Herman de Laet (Kock) och Gillius Jansson Gillius Johansson de Flon) <br />
<br />
''Texten tolkad av Anders R Johansson Hellvi Gotland, på uppdrag och renskrift av Erland de Flon Visby 2005''<br />
<br />
[[Kategori: Bruk]]</div>Edehttp://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Grytg%C3%B6lGrytgöl2010-01-22T06:58:48Z<p>Ede: </p>
<hr />
<div>'''Grytgöl''' låg i [[Hällestad i E län|Hällestad]] i Östergötland och bruket nämndes första gången [[1640]] [Harmens register].<br />
[[Kategori: Bruk]]<br />
<br />
Jag '''Anders Ericsson''' såsom ägare till en sjundedel och jag '''Eric Ericsson''' likaledes till en sjundedel uti krono skatte hemmanet '''Asketorp''' ett helt mantal i Regna socken, försäkra härmed allt för nu och framtiden att allt framgent skola ifrån berörde gård och varje sjundedel vid '''Grytgöls Bruk''' årligen hädanefter bliva levererade Trettio läster eller till samman Fyrtio läster kol, emot lika pris och betalning som andre skatte ägares kol ifrån samma socken därstädes gäller.<br />
Kan med våra bomärken undersättande och tvenne lika lydande exemplar i underskrivna vittnens närvaro. Bekräftas Grytgöls Bruk den '''13 November 1749'''.<br />
<br />
Anders A.E.S. Ericsson i Asketorp, Eric E.E.S. Ericsson ibidem<br />
<br />
Till Bevittnan, ÄLT: Drake, Olof Litzell <br />
<br />
<br />
''(En läst träkol motsvarar 20 hl.)''<br />
<br />
Ur handlingar härrörande släkten de Flon, La Vadstena,<br />
brevet tolkat av Erland de Flon, 2010</div>Edehttp://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Grytg%C3%B6lGrytgöl2010-01-21T21:22:25Z<p>Ede: </p>
<hr />
<div>'''Grytgöl''' låg i [[Hällestad i E län|Hällestad]] i Östergötland och bruket nämndes första gången [[1640]] [Harmens register].<br />
[[Kategori: Bruk]]<br />
<br />
Jag '''Anders Ericsson''' såsom ägare till en sjundedel och jag '''Eric Ericsson''' likaledes till en sjundedel uti krono skatte hemmanet '''Asketorp''' ett helt mantal i Regna socken, försäkra härmed allt för nu och framtiden att allt framgent skola ifrån berörde gård och varje sjundedel vid '''Grytgöls Bruk''' årligen hädanefter bliva levererade Trettio lastna eller till samman Fyrtio lastna kol, emot lika pris och betalning som andre skatte ägares kol ifrån samma socken därstädes gäller.<br />
Kan med våra bomärken undersättande och tvenne lika lydande exemplar i underskrivna vittnens närvaro. Bekräftas Grytgöls Bruk den '''13 November 1749'''.<br />
<br />
Anders A.E.S. Ericsson i Asketorp, Eric E.E.S. Ericsson ibidem<br />
<br />
Till Bevittnan, ÄLT: Drake, Olof Litzell <br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Ur handlingar härrörande släkten de Flon, La Vadstena,<br />
brevet tolkat av Erland de Flon, 2010</div>Edehttp://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Grytg%C3%B6lGrytgöl2010-01-21T20:47:14Z<p>Ede: </p>
<hr />
<div>'''Grytgöl''' låg i [[Hällestad i E län|Hällestad]] i Östergötland och bruket nämndes första gången [[1640]] [Harmens register].<br />
[[Kategori: Bruk]]<br />
<br />
Jag '''Anders Ericsson''' såsom ägare till en sjundedel och jag '''Eric Ericsson''' likaledes till en sjundedel uti krono skatte hemmanet '''Asketorp''' ett helt mantal i Regna socken, försäkra härmed allt för nu och framtiden att allt framgent skola ifrån berörde gård och varje sjundedel vid '''Grytgöls Bruk''' årligen hädanefter bliva levererade Trettio lastna eller till samman Fyrtio lastna kol, emot lika pris och betalning som andre skatte ägares kol ifrån samma socken därstädes gäller.<br />
Kan med våra bomärken undersättande och tvenne lika lydande exemplar i underskrivna vittnens närvaro. Bekräftas Grytgöls Bruk den '''13 November 1779'''.<br />
<br />
Anders A.E.S. Ericsson i Asketorp, Eric E.E.S. Ericsson ibidem<br />
<br />
Till Bevittnan, ÄLT: Drake, Olof Litzell <br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Ur handlingar härrörande släkten de Flon, La Vadstena,<br />
brevet tolkat av Erland de Flon, 2010</div>Edehttp://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Grytg%C3%B6lGrytgöl2010-01-21T20:45:24Z<p>Ede: </p>
<hr />
<div>'''Grytgöl''' låg i [[Hällestad i E län|Hällestad]] i Östergötland och bruket nämndes första gången [[1640]] [Harmens register].<br />
[[Kategori: Bruk]]<br />
<br />
Jag '''Anders Ericsson''' såsom ägare till en sjundedel och jag '''Eric Ericsson''' likaledes till en sjundedel uti krono skatte hemmanet '''Asketorp''' ett helt mantal i Regna socken, försäkra härmed allt för nu och framtiden att allt framgent skola ifrån berörde gård och varje sjundedel vid '''Grytgöls Bruk''' årligen hädanefter bliva levererade Trettio lastna eller till samman Fyrtio lastna kol, emot lika pris och betalning som andre skatte ägares kol ifrån samma socken därstädes gäller.<br />
Kan med våra bomärken undersättande och tvenne lika lydande exemplar i underskrivna vittnens närvaro. Bekräftas Grytgöls Bruk den '''13 November 1779.'''<br />
Anders A.E.S. Ericsson i Asketorp, Eric E.E.S. Ericsson ibidem<br />
<br />
Till Bevittnan, ÄLT: Drake, Olof Litzell <br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Ur handlingar härrörande släkten de Flon, La Vadstena,<br />
brevet tolkat av Erland de Flon, 2010</div>Edehttp://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Diskussion:Grytg%C3%B6lDiskussion:Grytgöl2010-01-21T20:43:59Z<p>Ede: Tar bort sidans innehåll</p>
<hr />
<div></div>Edehttp://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Grytg%C3%B6lGrytgöl2010-01-21T20:42:45Z<p>Ede: </p>
<hr />
<div>'''Grytgöl''' låg i [[Hällestad i E län|Hällestad]] i Östergötland och bruket nämndes första gången [[1640]] [Harmens register].<br />
[[Kategori: Bruk]]<br />
<br />
Jag '''Anders Ericsson''' såsom ägare till en sjundedel och jag '''Eric Ericsson''' likaledes till en sjundedel uti krono skatte hemmanet '''Asketorp''' ett helt mantal i Regna socken, försäkra härmed allt för nu och framtiden att allt framgent skola ifrån berörde gård och varje sjundedel vid '''Grytgöls Bruk''' årligen hädanefter bliva levererade Trettio lastna eller till samman Fyrtio lastna kol, emot lika pris och betalning som andre skatte ägares kol ifrån samma socken därstädes gäller.<br />
Kan med våra bomärken undersättande och tvenne lika lydande exemplar i underskrivna vittnens närvaro. Bekräftas Grytgöls Bruk den 13 November 1779.<br />
<br />
Anders A.E.S. Ericsson i Asketorp, Eric E.E.S. Ericsson ibidem<br />
<br />
Till Bevittnan, ÄLT: Drake, Olof Litzell <br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Ur handlingar härrörande släkten de Flon, La Vadstena,<br />
brevet tolkat av Erland de Flon, 2010</div>Edehttp://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Diskussion:Grytg%C3%B6lDiskussion:Grytgöl2010-01-21T20:37:18Z<p>Ede: Ny sida: Jag Anders Ericsson såsom ägare till en sjundedel och jag Eric Ericsson likaledes till en sjundedel uti krono skatte hemmanet Asketorp ett helt mantal i Regna socken, försäkra härme...</p>
<hr />
<div> Jag Anders Ericsson såsom ägare till en sjundedel och jag Eric Ericsson likaledes till en sjundedel uti krono skatte hemmanet Asketorp ett helt mantal i Regna socken, försäkra härmed allt för nu och framtiden att allt framgent skola ifrån berörde gård och varje sjundedel vid '''Grytgöls Bruk''' årligen hädanefter bliva levererade Trettio lastna eller till samman Fyrtio lastna kol, emot lika pris och betalning som andre skatte ägares kol ifrån samma socken därstädes gäller.<br />
Kan med våra bomärken undersättande och tvenne lika lydande exemplar i underskrivna vittnens närvaro. Bekräftas Grytgöls Bruk den 13 November 1779.<br />
<br />
Anders A.E.S. Ericsson i Asketorp<br />
Eric E.E.S. Ericsson ibidem<br />
<br />
Till Bevittnan,<br />
ÄLT: Drake Olof Litzell <br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Ur handlingar härrörande släkten de Flon, La Vadstena,<br />
brevet tolkat av Erland de Flon, 2010</div>Edehttp://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=AnkarsrumAnkarsrum2010-01-12T11:45:56Z<p>Ede: </p>
<hr />
<div>'''Ankarsrum''' låg i [[Hallingeberg i H län|Hallingeberg]] i Småland och bruket är känt sedan [[1655]] [Harmens register].<br />
<br />
[[Kategori: Bruk]]<br />
[[Kategori:Vallonbruk]]<br />
<br />
<br />
'''Henrik de Try (de Trij)''' född omkring 1600 död 1669<br />
Grundare av Ankarsrum bruk 1855 i Hallingeberg socken<br />
<br />
Den 18 maj 1655 utarrenderade landshövdingen Gabriel Gyllenankar skattehemmanet Ankarsrum i Hallingeberg socken till '''Henrik de Try''' och svågern '''Hubert de Besche'''. Den senare ansökte hos Bergskollegium om tillstånd att få inrätta ett järnbruk. Kollegiets privilegiebrev lär ha anlänt med en kurir i aftonen den 12 december. Däri fick Henrik de Try och hans medintressent rätt att i Ankarsrum bygga och upprätta masugnar, stångjärnshammare och gjutverk eller vad helst de behagade. Henrik de Try tycks således vara initiativtagare även här.<br />
Vid slutet av 1670-talet avyttrade släkten de Try sin del och 1679 står köpmannen Hans Andersson i Västervik som ensam ägare av bruket. <br />
<br />
Källa: Släkt o hävd 1976 nr. 3 s 131-179</div>Edehttp://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=%C3%96verumÖverum2010-01-12T11:43:06Z<p>Ede: </p>
<hr />
<div>[[Kategori:Vallonbruk]]<br />
[[Kategori:Bruk]]<br />
Det fanns elva järnbruk i Tjust härad under 1700- och 1800-talen. Därför kallades denna trakt också för Tjust Bergslag. De flesta bruken drabbades dock av den stora bruksdöden vid slutet av 1800-talet. Överum är ett av de få som överlevde. <br />
<br />
Bruket grundades av valloner år [[1655]]. En av dessa var '''Henrik de Try (de Trij)''' född omkring 1600 död 1669. Ansökan om uppförande av ett järnbruk på Överums skattehemman i Lofta socken, de ansökande är '''Henrik de Try,''' svågrarna '''Abraham de Besche''' och brodern '''Hubert de Besche'''.<br />
Den 12 december 1655 utfärdades privilegiebrev som tillät byggandet av en masugn och två hamrar. Förmodligen hade gården inköpts redan 1652 och arbetet med masugnen påbörjats 1654. Bergmästare Christoffer Geijer vitsordar året därpå, att en masugn och tvenne hammare har uppbyggts. Några år senare är även styckegjutning i full gång, varvid Henrik de Try låtit ett privilegium för Gusum utsträckas att gälla också för Överum. Man hade rätt att gjuta två- till sexpundiga kanoner.<br />
För driften stod till att börja med Abraham de Besche. Då den inhemska marknaden var mättad, skedde export till Holland. Av de kanoner han göt råkade ett parti vid försäljning bli kasserade i Amsterdam, vilket medförde en svår förlust och var bidragande orsak till att han lämnade Sverige 1666. Brodern Hubert gjorde likaså strax därefter. Gillis Willemonth, en svåger, övertog tills vidare deras andelar i Överum.<br />
Henrik de Try hade troligen verkställt uttagningen av platsen, bedömt vatten fallen, tagit ut de malmstråk man funnit och övervakat byggandet. Däremot har man inga bevis för att han bott där annat än vid sina besök, han förefaller dock ha varit den drivande kraften i konsortiet och inte bara initiativtagaren.<br />
<br />
Det var tillgången på malm, skog och vattenfall som gjorde att bruket hamnade just här. Produktionen bestod till en början av [[tackjärn]] och [[stångjärn]], [[kanoner]] och [[kanonkulor]]. År [[1776]] byggde man en manufaktursmedja, och började tillverka hästskor, spik, yxor, spadar, husgeråd och dylikt. Omkring sekelskiftet [[1800]] upphörde kanongjutningen, och man övergick alltmer till husgeråd och byggnadssmide. <br />
<br />
År [[1850]] startade man plogtillverkning, och efter några år även andra lantbruksredskap. Dessutom har man tillverkat virkesvaror, fönster och dörrar, skogs- och lantbruksprodukter, elmotorer och delar till kontorsmaskiner. Idag tillverkas plogar, såmaskiner och konstgödselspridare. <br />
<br />
Antalet anställda var på [[1970-talet]] omkring 1000 personer. Bruket var då ett av länets största industrier. Under år [[2005]] var antalet anställda i medeltal 140. Bruket firade sitt 350-års jubileum år [[2005]]. Man kan då se tillbaka på en 350-årig oavbruten verksamhet med både kriser och framgångar. Man startade med järnframställning i en primitiv mulltimmerhytta, och har i dag en toppmodern fabrik med välutbildad personal, som tillverkar produkter i världsklass. <br />
<br />
[[Källa:Tjustforum]], Källa: Släkt o hävd 1976 nr. 3 s 131-179</div>Edehttp://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=GusumGusum2010-01-12T11:28:41Z<p>Ede: </p>
<hr />
<div>'''Gusum''' låg i [[Ringarum i E län|Ringarum]] i Östergötland och bruket nämndes första gången [[1652]] [Harmens register], men startade 1653. Var tidvis en egen bruksförsamling. Till 300-årsminnet utgavs boken "Gusums bruk 1653-1953".<br />
[[Kategori: Bruk]]<br />
<br />
<br />
'''Henrik de Try (de Trij)''' född omkring 1600 död 1669<br />
grundare av Gusums bruk 1653 i Ringarum socken.<br />
<br />
Henrik de Try hade köpt skattehemman Stora Gusum i Ringarum socken av löjtnanten Sven Jonsson 1652. Hans svåger, postmästaren Albrekt Thillman i Norrköping skrev som ombud för honom i oktober 1652 till Bergskollegium om tillstånd att få anlägga ett järnbruk på det inköpta hemmanet.<br />
Kollegiets privilegium utfärdades den 2 november 1652. Såsom fri från industritjänst kallas han nu "handelsman". Tillståndet gällde en masugn till styckegjuteri och en järnhammare.<br />
När anläggningen 1653 var färdig, hade man 16 man i arbete.<br />
Ett konsortium bildades 1655 tillsammans med Henrik de Trys svågrar, bröderna de Besche. <br />
<br />
Den 27 november 1661 fick Henrik de Try kollegiets tillstånd att inrätta ett mässingsbruk i Gusum.<br />
Henrik de Try och hans släkting Claude Rocquette Hägerstierna hade bildat ett bolag, sedan bröderna de Besche lämnat bruket. <br />
När mässingsbruket växte fram och tillvann sig intresse, gick järnbruket tillbaka och miste sin betydelse undan för undan. <br />
Gusum mässingsbruk blev bestående. <br />
<br />
Källa: Släkt o hävd 1976 nr. 3 s 131-179</div>Edehttp://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=AnkarsrumAnkarsrum2010-01-12T11:21:38Z<p>Ede: </p>
<hr />
<div>'''Ankarsrum''' låg i [[Hallingeberg i H län|Hallingeberg]] i Småland och bruket är känt sedan [[1655]] [Harmens register].<br />
<br />
[[Kategori: Bruk]]<br />
[[Kategori:Vallonbruk]]<br />
<br />
<br />
'''Henrik de Try (de Trij)''' född omkring 1600 död 1669<br />
Grundare av Ankarsrum bruk 1855 i Hallingeberg socken<br />
<br />
Den 18 maj 1655 utarrenderade landshövdingen Gabriel Gyllenankar skattehemmanet Ankarsrum i Hallingeberg socken till Henrik de Try och svågern Hubert de Besche. Den senare ansökte hos Bergskollegium om tillstånd att få inrätta ett järnbruk. Kollegiets privilegiebrev lär ha anlänt med en kurir i aftonen den 12 december. Däri fick Henrik de Try och hans medintressent rätt att i Ankarsrum bygga och upprätta masugnar, stångjärnshammare och gjutverk eller vad helst de behagade. Henrik de Try tycks således vara initiativtagare även här.<br />
Vid slutet av 1670-talet avyttrade släkten de Try sin del och 1679 står köpmannen Hans Andersson i Västervik som ensam ägare av bruket. <br />
<br />
Källa: Släkt o hävd 1976 nr. 3 s 131-179</div>Edehttp://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=LummelundaLummelunda2009-02-24T07:41:35Z<p>Ede: </p>
<hr />
<div>'''Lummelunda''' låg i Lummelunda på Gotland och bruket nämndes första gången 1651 [Harmens register].<br />
År 1651 anlade köpmannen Kristofer Neuman från Stockholm en masugn och två hammarsmedjor vid Lummelunds Bruk. Man tillverkade bl.a. stångjärn, sågblad, släggor och grytor. Under 1650- talet var platsen centrum för grytgjutning, järnbruket blev dock aldrig lönsamt utan öde förklarades år 1712 av Karl den 12:e, när denne befann sig i Bander.<br />
Malmen som användes vid Lummelunds Bruk var järnmalm från Utö i Stockholms skärgård samt från Vigelsbo gruva i Roslagen.</div>Edehttp://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=LummelundaLummelunda2009-02-20T07:34:20Z<p>Ede: </p>
<hr />
<div>'''Lummelunda''' låg i Lummelunda på Gotland och bruket nämndes första gången 1651 [Harmens register].</div>Edehttp://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=HuvudsidaHuvudsida2009-02-19T16:17:59Z<p>Ede: /* Götaland */</p>
<hr />
<div>__NOTOC__<br />
== <h1 style="font-size: 140%">Välkommen till Bruks-wikin</h1> ==<br />
<br />
<h3>'''[http://www.vallon.se Sällskapet Vallonättlingar] och [http://www.genealogi.se/smed/ Föreningen för Smedsläktsforskning].'''</h3><br />
<br />
Detta är Sällskapet Vallonättlingars och Föreningen för Smedsläktsforsknings gemensamma wikipedia för dokumentation av bruksorter, bruksmiljöer, dess historik liksom även produktionsmetoder och annat som kan vara av intresse när det gäller vallonsläkters och smedsläkters verksamhet genom århundradena.<br />
Ett interaktivt forum för frågor och diskussioner om släktforskning och annat rörande vallonsläkter och smedsläkter. Du kan med fördel gå till vårt [http://www.vallon.se/discus/index.html Vallon- och smedsläktsforum].<br />
<br />
Vi kommer att fylla på material inom närmaste tiden. Hör gärna av dig till oss med ideer och synpunkter!<br />
<br />
== Bruksmiljöer ==<br />
Bruksmiljöer kan delas in på många olika sätt. Produktionsmetoder är ett sätt. Geografiskt är ett annat. Kulturellt och historiskt är ytterligare sätt att dela in miljöerna. Vi utgår till att börja med från en grov indelning och förfinar den efter hand.<br />
<br />
{| width="100%" cellpadding=0 cellspacing=0 style="border:1px solid #ccc; background-color:#ffffff;"<br />
| id="kolumn1" width="50%" valign="top" style="background-color:#ffffff; padding-left:8px; padding-bottom:2em; padding-right:8px; padding-top:5px;"|<br />
<br />
===[[Vallonbruk]]===<br />
<br />
Med [[Vallonbruk]] menar vi här i första hand bruk där man använt [[vallonsmide]]t som produktionsmetod, men även bruksorter där [[vallonsläkter]] varit dominerande för att ortens utveckling och samhällsliv. Bland mera kända [[vallonbruk]] i [[Uppland]] kan nämnas [[Lövstabruk]], [[Österbybruk]], [[Forsmark]], [[Gimo]], [[Strömsberg]], m.fl. I Östergötland och södra landet i övrigt kan nämnas [[Finspång]], [[Godegård]], m.fl. Längre norrut i Sverige kan nämnas [[Gysinge]], [[Strömbacka]], [[Kengis]] och en del andra. Det skall också nämnas att en del [[valloner]] flyttade vidare till Finland. Under avsnittet [[Vallonbruk]] finns fylligare förteckning och länkar till beskrivningar.<br />
<br />
===Andra bruksmiljöer===<br />
<br />
Det finns och har funnits många olika former av järnbruk och järnhantering. Givetvis har den varierat mycket in sina former genom århundradena. Vi gör här en översiktlig indelning geografiskt.<br />
<br />
== Lotorp ==<br />
=====Götaland=====<br />
<br />
Lotorps bruk i Risinge socken 1635 - 1919<br />
<br />
Gilius de Flon Johansson, grundare av Lotorps bruk år 1635 i Risinge socken i Östergötland.<br />
Gilius var först kanongjutare vid Finspång 1627- 36 och anlade sedan en stångjärnshammare i Lotorp.<br />
I Risinge hembygdsförenings årsbok 1985 finns följande skrivet om Gilius de Flon: <br />
" Vem var då Gilius Johansson de Flon som satsade all sin kraft på att anlägga ett nytt bruk nära Finspång i en vattenled, där redan Börsjö bruk fanns?<br />
Mäster Gillis bodde på Grostorp och nämns möjligen i ett kontrakt över anställda hos Louis De Geer som Gillis Constant med yrkestiteln "formuer" (formare). Hans far Johan Constant, som kom från Bourdeaux, gifte sig i Lièges, de Besche och De Geers hemstad, med Maria de Besche.<br />
Mäster Gillis de Flon var alltså genom släktskap och eget arbete nära knuten till järnhanteringen i och omkring Finspång. Det är därför naturligt för honom att ta kontakt med bönderna i Lotorps by och av dem arrendera strömmen nedanför byn.<br />
I strömmen mellan Ormlången och Gron fanns sedan länge vid de övre fallen både sågkvarn och mjölkvarn och i arrendekontraktet sägs att böndernas kvarnanläggningar inte skall få lida någon skada genom de vattenregleringar som fordrades för en hammare.<br />
Byggnationen kommer igång 1635 och snart dunkar hammaren fram de första stängerna, men som framgår av Bergmästarrelationen och tingsprotokollen avbröts verksamheten dramatiskt genom vådeld 1636 och genom mordbrand 1638. Gillis de Flon gav emellertid inte upp utan började omedelbart återuppbyggnaden och på en karta från 1650 kan man se att hammaren på nytt står där.<br />
Något större antal anställda hade icke bruket. Hammaren drevs av en hammarsmed med dräng och hyttan förmodligen av bergsmän i orten. <br />
Att Gillis de Flon underhöll ett intimt samarbete med de Geers industrier i Östergötland, kan icke förvåna. I Finemans rapporter till Louis de Geer talas då och då om leveranser av järn från Lotorp och sändning av salt och andra förnödenheter från Norrköping till de Flons behov. På hösten 1645 stod Gillis i skuld till "koncernledningen" i de Geers "Stenhus" med 688:22 d.<br />
<br />
=====[[Bergslagen]]=====<br />
Med [[Bergslagen]] avses den malmrika trakten kring gränserna mellan Dalarna, Västmanland och Värmland. Här finns av naturliga skäl en mycket omfattande mängd med såväl riktigt gamla som mera sentida bruksmiljöer. Exempel på äldre miljöer som drivs som fullt fungerande och visas för besökare är [[Karmansbo]] i Västmanland. En välbevarad äldre bruksmiljö, som dessutom klassats som världsarv, är [[Engelsberg]]. Se [[Bruk i Bergslagen]].<br />
<br />
=====Övriga Svealand=====<br />
<br />
Se [[Bruk i övriga Svealand]].<br />
<br />
=====Norrland=====<br />
<br />
Se [[Bruk i Norrland]].<br />
<br />
=====Övrigt=====<br />
|}<br />
{| width="100%" cellpadding=0 cellspacing=0 style="border:1px solid #ccc; background-color:#ffffff;"<br />
| id="kolumn1" width="50%" valign="top" style="background-color:#ffffff; padding-left:8px; padding-bottom:2em; padding-right:8px; padding-top:5px;"|<br />
<br />
== Historik ==<br />
<br />
===[[Järnhantering]] i historien===<br />
<br />
<br />
=====Bergsmän=====<br />
<br />
=====[[Valloninvandringen]]=====<br />
<br />
== Metoder i [[järnhantering]]en ==<br />
<br />
Läs om [[Masugn]]ar.<br />
<br />
Från [[tackjärn]] till [[stångjärn]].<br />
Genom åren har många metoder för järnframställiing förekommit.<br />
[[Osmundsmide]], [[Tysksmide]], [[Vallonsmide]], [[Lancashiresmide]], etc.<br />
<br />
== [[Yrken]] inom järnhanteringen ==<br />
<br />
Det finns många [[yrken]] som är intressanta i detta sammanhang. Olika typer av smeder, kolare och andra yrken runt dessa.<br />
För en fylligare lista och närmare beskrivningar, läs mera på [[yrken]].<br />
<br />
| id="kolumn2" width="50%" valign="top" style="border-left:1px dotted #fec088; padding-right:8px; padding-bottom:2em; padding-top:5px; background-color:#ffffff; padding-left:5px;"|<br />
<br />
== Släkter ==<br />
<br />
Inom [[järnhantering]]en finns många kända släkter:<br />
<br />
===Vallonsläkter===<br />
[[Vallonsläkter]] härstammar i huvudsak från valloninvandringen till Sverige på 1600-talet. Många av dessa släkter finns fortfarande som aktiva släktnamn idag, medan andra försvunnit under århundradena.<br />
Du kan också se en del exempel på [http://www.vallon.se/ind_forsk.htm Vallonsläkter].<br />
<br />
===Smedsläkter===<br />
Det finns en omfattande förteckning över större och mindre [[smedsläkter]].<br />
Här finns mera om övriga [http://www.genealogi.se/smed/smedlist.html smedsläkter].<br />
<br />
===Andra släkter===<br />
Andra bruksägarsläkter är t.ex. Grill och Tamm.<br />
<br />
== [[Litteratur]] och forskningstips ==<br />
<br />
Det finns omfattande [[litteratur]] och annat liknande material inom området. Här tar vi upp några exempel och hänvisar också till ett antal listor och förteckningar som finns tillgängliga på nätet eller på annat sätt.<br />
|}<br />
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Wikipedia:Redigering Wikipedia Redigering] | <br />
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Hur_man_redigerar_en_sida Redigeringhjälp] | <br />
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Wikipedias_riktlinjer Wikipedias riktlinjer] | <br />
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Anv%C3%A4ndare Användare i Wikipedia] | <br />
[http://wikimediafoundation.org/wiki/Privacy_policy Integritetsplicy]</div>Ede