<?xml version="1.0"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="http://wiki.vallon.se/wiki/skins/common/feed.css?303"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
		<id>http://wiki.vallon.se/wiki/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Alter</id>
		<title>Alter - Versionshistorik</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://wiki.vallon.se/wiki/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Alter"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Alter&amp;action=history"/>
		<updated>2026-04-15T17:18:32Z</updated>
		<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.19.1</generator>

	<entry>
		<id>http://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Alter&amp;diff=16634&amp;oldid=prev</id>
		<title>217.208.144.26 den 31 augusti 2010 kl. 16.07</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Alter&amp;diff=16634&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2010-08-31T16:07:30Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
			&lt;tr valign='top'&gt;
			&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
			&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;Versionen från 31 augusti 2010 kl. 16.07&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;'''Alter'''&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;'''Alter'''&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;1757 beviljades &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;majoren &lt;/del&gt;vid Västerbottens regemente Georg Wilhelm Palmstruch privilegier att uppodla övre delen av Alterälvens dalgång. Privilegierna bekräftades i maj 1775 av regeringen (Gustav III).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;1757&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;beviljades &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[major]]en &lt;/ins&gt;vid Västerbottens regemente &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[Palmstruch|&lt;/ins&gt;Georg Wilhelm Palmstruch&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;privilegier att uppodla övre delen av Alterälvens dalgång. Privilegierna bekräftades i maj &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;1775&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;av regeringen (Gustav III).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Palmstruch sålde av hälsoskäl egendomen till &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;grosshandlaren &lt;/del&gt;Fred. Lundin vid Plomgrenska kontoret i Stockholm. Innan egendomen 1797 köptes av Samuel Gustaf Hermelin hade det ägts av &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;grosshandlaren &lt;/del&gt;Bladh från Österbotten och &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;kamreren &lt;/del&gt;P Johansson-Ekman.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;I samband med att Hermelin blev ägare fanns bosättningar i Altergård, Backträsk, Bredträsk, Bodträsk, Holmträsk och Storfors vilka alla är belägna i Norrfjärdens församling, Piteå.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;Palmstruch&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;sålde av hälsoskäl egendomen till &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[grosshandlare]]n [[Lundin|&lt;/ins&gt;Fred. Lundin&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;vid Plomgrenska kontoret i Stockholm. Innan egendomen &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;1797&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;köptes av &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[Hermelin|&lt;/ins&gt;Samuel Gustaf Hermelin&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;hade det ägts av &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[grosshandlare]]n [[&lt;/ins&gt;Bladh&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;från Österbotten och &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[kamrer]]en [[Ekman|&lt;/ins&gt;P Johansson-Ekman&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Hermelin ansökte och fick tillstånd att inrätta Alters stångjärnverk med två härdar för 900 skeppunds smide samt ett manufakturverk med två knipphamrar och tre spikhamrar, ett skärverk med två enkla och en dubbel ässja för produktion av 200 skeppund manufaktur från eget eller inköpt stångjärn. Inget av dessa privilegerade anläggningar kom dock till stånd under hans tid. De skogar som fanns för denna verksamhet uppgick till 20 000 hektar, avsedda för träkolsproduktion. Denna skogsareal användes även för avsalusågning. Historikern Alf W Axelsson, beskriver det i boken om Alters bruk som en ”ohämmad avverkning”.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Efter avvittring 1802 bildades Alters hemman. Av olika anledningar &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;bl.a. &lt;/del&gt;finska kriget kom inte anläggandet av något bruk igång under Hermelins tid som ägare. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;I samband med att &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;Hermelin&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;blev ägare fanns bosättningar i Altergård, Backträsk, Bredträsk, Bodträsk, Holmträsk och Storfors vilka alla är belägna i Norrfjärdens församling, Piteå.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;1818 kom efter &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;bl.a. &lt;/del&gt;Carl Olof Mörner som mellanhand Hermelins ägor i Norrbotten att innehas av kungen - Karl XIV Johan. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;En härd uppfördes 1825 och anläggningen bestod så småningom av två härdar och en stångjärnshammare. Ett finbladigt sågverk stod klart 1825, stångjärnssmedjan och &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;klensmedjan &lt;/del&gt;1830 samt en kvarn 1837.&amp;#160; &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;Hermelin&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;ansökte och fick tillstånd att inrätta Alters stångjärnverk med två härdar för 900 skeppunds smide samt ett manufakturverk med två knipphamrar och tre spikhamrar, ett skärverk med två enkla och en dubbel ässja för produktion av 200 skeppund manufaktur från eget eller inköpt &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;stångjärn&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;. Inget av dessa privilegerade anläggningar kom dock till stånd under hans tid. De skogar som fanns för denna verksamhet uppgick till 20&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;.&lt;/ins&gt;000 hektar, avsedda för träkolsproduktion. Denna skogsareal användes även för avsalusågning. Historikern Alf W Axelsson, beskriver det i boken om Alters bruk som en ”ohämmad avverkning”.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;1837 var manbyggnad klar med en längd av 32 1/2 alnar, bredden var 13 alnar och höjden 22 varv. Den innehöll åtta rum - förstuga, kök, sal, kontor och fyra kamrar. 1876 påbörjades en större upprustning, som resulterade i att man hade en smälthammare, två räckhamrar, tre lancashirehärdar samt en 45-tums trecylindrig blåsmaskin. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Stångjärnssmedjan var byggd för en produktion av 750 skeppund stångjärn, vilket man oftast inte uppnådde. Förtjänsten låg i sågverksamheten som utökades med en utbyggnad till dubbel kapacitet 1837, genom att sågen försågs med två ramar. 1860 genomgick sågen en omfattande ombyggnad.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Efter avvittring &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;1802&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;bildades Alters hemman. Av olika anledningar &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;bland annat &lt;/ins&gt;finska kriget kom inte anläggandet av något bruk igång under Hermelins tid som ägare. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Under åren 1858-&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;60 &lt;/del&gt;byggdes bruket om och Francé comtemetoden infördes. 1876-&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;77 &lt;/del&gt;infördes Lancashiremetoden med två härdar samt två räkthammare och en smälthammare samt tre klensmedshärdar.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Årsproduktionen varierade mellan 1833 till 1861 från som lägst 300 skeppund till som mest 1 000 skeppund, med i medeltal ca 800 skeppund. (117 ton) Mellan 1862 till 1877 var produktionen helt försumbar. Mellan 1877 till 1887 var produktionen i genomsnitt ca 2 000 skeppund (294 ton) stångjärn och mellan 1 000 till 6 000 smältstycken, vilket allt var avsett för Altappens valsverk.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;1818&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;kom efter &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;bland annat [[Mörner|&lt;/ins&gt;Carl Olof Mörner&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;som mellanhand Hermelins ägor i Norrbotten att innehas av kungen - Karl XIV Johan. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;1892 nedlades verksamheten vid Alters bruk.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;En härd uppfördes &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;1825&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;och anläggningen bestod så småningom av två härdar och en stångjärnshammare. Ett finbladigt sågverk stod klart &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;1825&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;, stångjärnssmedjan och &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[klensmedja]]n [[&lt;/ins&gt;1830&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;samt en &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;kvarn&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] [[&lt;/ins&gt;1837&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;.&amp;#160; &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;1837&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;var manbyggnad klar med en längd av 32 1/2 alnar, bredden var 13 alnar och höjden 22 varv. Den innehöll åtta rum - förstuga, kök, sal, kontor och fyra kamrar. 1876 påbörjades en större upprustning, som resulterade i att man hade en smälthammare, två räckhamrar, tre lancashirehärdar samt en 45-tums trecylindrig blåsmaskin. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Stångjärnssmedjan var byggd för en produktion av 750 skeppund stångjärn, vilket man oftast inte uppnådde. Förtjänsten låg i sågverksamheten som utökades med en utbyggnad till dubbel kapacitet &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;1837&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;, genom att sågen försågs med två ramar. 1860 genomgick sågen en omfattande ombyggnad.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Under åren &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;1858&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;-&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[1860]] &lt;/ins&gt;byggdes bruket om och Francé comtemetoden infördes. &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;1876&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;-&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[1877]] &lt;/ins&gt;infördes Lancashiremetoden med två härdar samt två räkthammare och en smälthammare samt tre klensmedshärdar.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Årsproduktionen varierade mellan &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;1833&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;till &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;1861&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;från som lägst 300 skeppund till som mest 1&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;.&lt;/ins&gt;000 skeppund, med i medeltal ca 800 skeppund. (117 ton) Mellan &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;1862&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;till &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;1877&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;var produktionen helt försumbar. Mellan &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;1877&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;till &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;1887&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;var produktionen i genomsnitt ca 2&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;.&lt;/ins&gt;000 skeppund (294 ton) stångjärn och mellan 1&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;.&lt;/ins&gt;000 till 6&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;.&lt;/ins&gt;000 smältstycken, vilket allt var avsett för Altappens valsverk.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;1892&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;nedlades verksamheten vid Alters bruk.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;[[Kategori: Bruk]]&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>217.208.144.26</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Alter&amp;diff=16632&amp;oldid=prev</id>
		<title>90.224.117.30 den 31 augusti 2010 kl. 15.21</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Alter&amp;diff=16632&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2010-08-31T15:21:49Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table class='diff diff-contentalign-left'&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
				&lt;col class='diff-marker' /&gt;
				&lt;col class='diff-content' /&gt;
			&lt;tr valign='top'&gt;
			&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
			&lt;td colspan='2' style=&quot;background-color: white; color:black;&quot;&gt;Versionen från 31 augusti 2010 kl. 15.21&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;'''Alter'''&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;'''Alter'''&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;1757 beviljades majoren vid Västerbottens regemente Georg Wilhelm Palmstruch privilegier att uppodla övre delen av Alterälvens dalgång. Privilegierna bekräftades i maj 1775 av regeringen (Gustav III).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;1757 beviljades majoren vid Västerbottens regemente Georg Wilhelm Palmstruch privilegier att uppodla övre delen av Alterälvens dalgång. Privilegierna bekräftades i maj 1775 av regeringen (Gustav III).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Palmstruch sålde av hälsoskäl egendomen till grosshandlaren Fred. Lundin vid Plomgrenska kontoret i Stockholm. Innan egendomen 1797 köptes av &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;S G &lt;/del&gt;Hermelin hade det &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ögts &lt;/del&gt;av grosshandlaren Bladh från Österbotten och kamreren P Johansson-Ekman.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Palmstruch sålde av hälsoskäl egendomen till grosshandlaren Fred. Lundin vid Plomgrenska kontoret i Stockholm. Innan egendomen 1797 köptes av &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;Samuel Gustaf &lt;/ins&gt;Hermelin hade det &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ägts &lt;/ins&gt;av grosshandlaren Bladh från Österbotten och kamreren P Johansson-Ekman.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;I samband med att Hermelin blev ägare fanns bosättningar i Altergård, Backträsk, Bredträsk, Bodträsk, Holmträsk och Storfors vilka alla är belägna i Norrfjärdens &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;socken/&lt;/del&gt;församling&lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;. Dessutom fanns bosatta i Pålträsk i Älvsby socken&lt;/del&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;I samband med att Hermelin blev ägare fanns bosättningar i Altergård, Backträsk, Bredträsk, Bodträsk, Holmträsk och Storfors vilka alla är belägna i Norrfjärdens församling&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;, Piteå&lt;/ins&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Hermelin ansökte och fick tillstånd att inrätta Alters stångjärnverk med två härdar för 900 skeppunds smide samt ett manufakturverk med två knipphamrar och tre spikhamrar, ett skärverk med två enkla och en dubbel ässja för produktion av 200 skeppund manufaktur från eget eller inköpt stångjärn. Inget av dessa &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;priviligerade &lt;/del&gt;anläggningar kom dock till stånd under hans tid. De skogar som fanns för denna verksamhet uppgick till &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;40 000 tunnland eller &lt;/del&gt;20 000 hektar &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;och &lt;/del&gt;avsedda för träkolsproduktion. Denna skogsareal användes för avsalusågning. Historikern Alf W Axelsson, beskriver det i boken om Alters bruk som en ”ohämmad avverkning”.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Hermelin ansökte och fick tillstånd att inrätta Alters stångjärnverk med två härdar för 900 skeppunds smide samt ett manufakturverk med två knipphamrar och tre spikhamrar, ett skärverk med två enkla och en dubbel ässja för produktion av 200 skeppund manufaktur från eget eller inköpt stångjärn. Inget av dessa &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;privilegerade &lt;/ins&gt;anläggningar kom dock till stånd under hans tid. De skogar som fanns för denna verksamhet uppgick till 20 000 hektar&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;, &lt;/ins&gt;avsedda för träkolsproduktion. Denna skogsareal användes &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;även &lt;/ins&gt;för avsalusågning. Historikern Alf W Axelsson, beskriver det i boken om Alters bruk som en ”ohämmad avverkning”.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Efter avvittring 1802 bildades Alters hemman. Av olika anledningar bl.a. finska kriget kom inte anläggandet av något bruk igång under Hermelins tid som ägare. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Efter avvittring 1802 bildades Alters hemman. Av olika anledningar bl.a. finska kriget kom inte anläggandet av något bruk igång under Hermelins tid som ägare. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;1818 kom efter bl.a. Carl Olof Mörner som mellanhand Hermelins ägor i Norrbotten att innehas av kungen - Karl XIV Johan. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;1818 kom efter bl.a. Carl Olof Mörner som mellanhand Hermelins ägor i Norrbotten att innehas av kungen - Karl XIV Johan. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;En härd uppfördes 1825 och anläggningen bestod så småningom av två &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;tysk &lt;/del&gt;härdar och en stångjärnshammare. Ett finbladigt sågverk stod klart 1825, stångjärnssmedjan och klensmedjan 1830 samt en kvarn 1837.&amp;#160; &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;En härd uppfördes 1825 och anläggningen bestod så småningom av två härdar och en stångjärnshammare. Ett finbladigt sågverk stod klart 1825, stångjärnssmedjan och klensmedjan 1830 samt en kvarn 1837.&amp;#160; &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;1837 var manbyggnad klar med en längd av 32 1/2 alnar, bredden var 13 alnar och höjden 22 varv. Den innehöll åtta rum - förstuga, kök, sal, kontor och fyra kamrar. 1876 påbörjades en större upprustning som resulterade i att man hade en smälthammare, två räckhamrar &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;och &lt;/del&gt;tre lancashirehärdar samt en 45-tums trecylindrig blåsmaskin. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;1837 var manbyggnad klar med en längd av 32 1/2 alnar, bredden var 13 alnar och höjden 22 varv. Den innehöll åtta rum - förstuga, kök, sal, kontor och fyra kamrar. 1876 påbörjades en större upprustning&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;, &lt;/ins&gt;som resulterade i att man hade en smälthammare, två räckhamrar&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;, &lt;/ins&gt;tre lancashirehärdar samt en 45-tums trecylindrig blåsmaskin. &amp;#160;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Stångjärnssmedjan var byggd för en produktion av 750 skeppund stångjärn, vilket man oftast inte uppnådde. Förtjänsten låg i sågverksamheten som utökades med en utbyggnad till dubbel kapacitet 1837 genom att sågen försågs med två &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;sågramar&lt;/del&gt;. 1860 genomgick sågen en omfattande ombyggnad.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Stångjärnssmedjan var byggd för en produktion av 750 skeppund stångjärn, vilket man oftast inte uppnådde. Förtjänsten låg i sågverksamheten som utökades med en utbyggnad till dubbel kapacitet 1837&lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;, &lt;/ins&gt;genom att sågen försågs med två &lt;ins class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;ramar&lt;/ins&gt;. 1860 genomgick sågen en omfattande ombyggnad.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;−&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #ffa; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Under åren 1858-60 byggdes bruket om och &lt;del class=&quot;diffchange diffchange-inline&quot;&gt;en ny teknik med &lt;/del&gt;Francé comtemetoden infördes. 1876-77 infördes Lancashiremetoden med två härdar samt två räkthammare och en smälthammare samt tre klensmedshärdar.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;+&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #cfc; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Under åren 1858-60 byggdes bruket om och Francé comtemetoden infördes. 1876-77 infördes Lancashiremetoden med två härdar samt två räkthammare och en smälthammare samt tre klensmedshärdar.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Årsproduktionen varierade mellan 1833 till 1861 från som lägst 300 skeppund till som mest 1 000 skeppund, med i medeltal ca 800 skeppund. (117 ton) Mellan 1862 till 1877 var produktionen helt försumbar. Mellan 1877 till 1887 var produktionen i genomsnitt ca 2 000 skeppund (294 ton) stångjärn och mellan 1 000 till 6 000 smältstycken, vilket allt var avsett för Altappens valsverk.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;Årsproduktionen varierade mellan 1833 till 1861 från som lägst 300 skeppund till som mest 1 000 skeppund, med i medeltal ca 800 skeppund. (117 ton) Mellan 1862 till 1877 var produktionen helt försumbar. Mellan 1877 till 1887 var produktionen i genomsnitt ca 2 000 skeppund (294 ton) stångjärn och mellan 1 000 till 6 000 smältstycken, vilket allt var avsett för Altappens valsverk.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;1892 nedlades verksamheten vid Alters bruk.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class='diff-marker'&gt;&amp;#160;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background: #eee; color:black; font-size: smaller;&quot;&gt;&lt;div&gt;1892 nedlades verksamheten vid Alters bruk.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>90.224.117.30</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Alter&amp;diff=16631&amp;oldid=prev</id>
		<title>90.224.117.30: Ny sida: '''Alter''' 1757 beviljades majoren vid Västerbottens regemente Georg Wilhelm Palmstruch privilegier att uppodla övre delen av Alterälvens dalgång. Privilegierna bekräftades i maj 1775...</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Alter&amp;diff=16631&amp;oldid=prev"/>
				<updated>2010-08-31T15:14:03Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ny sida: &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Alter&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; 1757 beviljades majoren vid Västerbottens regemente Georg Wilhelm Palmstruch privilegier att uppodla övre delen av Alterälvens dalgång. Privilegierna bekräftades i maj 1775...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;'''Alter'''&lt;br /&gt;
1757 beviljades majoren vid Västerbottens regemente Georg Wilhelm Palmstruch privilegier att uppodla övre delen av Alterälvens dalgång. Privilegierna bekräftades i maj 1775 av regeringen (Gustav III).&lt;br /&gt;
Palmstruch sålde av hälsoskäl egendomen till grosshandlaren Fred. Lundin vid Plomgrenska kontoret i Stockholm. Innan egendomen 1797 köptes av S G Hermelin hade det ögts av grosshandlaren Bladh från Österbotten och kamreren P Johansson-Ekman.&lt;br /&gt;
I samband med att Hermelin blev ägare fanns bosättningar i Altergård, Backträsk, Bredträsk, Bodträsk, Holmträsk och Storfors vilka alla är belägna i Norrfjärdens socken/församling. Dessutom fanns bosatta i Pålträsk i Älvsby socken.&lt;br /&gt;
Hermelin ansökte och fick tillstånd att inrätta Alters stångjärnverk med två härdar för 900 skeppunds smide samt ett manufakturverk med två knipphamrar och tre spikhamrar, ett skärverk med två enkla och en dubbel ässja för produktion av 200 skeppund manufaktur från eget eller inköpt stångjärn. Inget av dessa priviligerade anläggningar kom dock till stånd under hans tid. De skogar som fanns för denna verksamhet uppgick till 40 000 tunnland eller 20 000 hektar och avsedda för träkolsproduktion. Denna skogsareal användes för avsalusågning. Historikern Alf W Axelsson, beskriver det i boken om Alters bruk som en ”ohämmad avverkning”.&lt;br /&gt;
Efter avvittring 1802 bildades Alters hemman. Av olika anledningar bl.a. finska kriget kom inte anläggandet av något bruk igång under Hermelins tid som ägare. &lt;br /&gt;
1818 kom efter bl.a. Carl Olof Mörner som mellanhand Hermelins ägor i Norrbotten att innehas av kungen - Karl XIV Johan. &lt;br /&gt;
En härd uppfördes 1825 och anläggningen bestod så småningom av två tysk härdar och en stångjärnshammare. Ett finbladigt sågverk stod klart 1825, stångjärnssmedjan och klensmedjan 1830 samt en kvarn 1837.  &lt;br /&gt;
1837 var manbyggnad klar med en längd av 32 1/2 alnar, bredden var 13 alnar och höjden 22 varv. Den innehöll åtta rum - förstuga, kök, sal, kontor och fyra kamrar. 1876 påbörjades en större upprustning som resulterade i att man hade en smälthammare, två räckhamrar och tre lancashirehärdar samt en 45-tums trecylindrig blåsmaskin. &lt;br /&gt;
Stångjärnssmedjan var byggd för en produktion av 750 skeppund stångjärn, vilket man oftast inte uppnådde. Förtjänsten låg i sågverksamheten som utökades med en utbyggnad till dubbel kapacitet 1837 genom att sågen försågs med två sågramar. 1860 genomgick sågen en omfattande ombyggnad.&lt;br /&gt;
Under åren 1858-60 byggdes bruket om och en ny teknik med Francé comtemetoden infördes. 1876-77 infördes Lancashiremetoden med två härdar samt två räkthammare och en smälthammare samt tre klensmedshärdar.&lt;br /&gt;
Årsproduktionen varierade mellan 1833 till 1861 från som lägst 300 skeppund till som mest 1 000 skeppund, med i medeltal ca 800 skeppund. (117 ton) Mellan 1862 till 1877 var produktionen helt försumbar. Mellan 1877 till 1887 var produktionen i genomsnitt ca 2 000 skeppund (294 ton) stångjärn och mellan 1 000 till 6 000 smältstycken, vilket allt var avsett för Altappens valsverk.&lt;br /&gt;
1892 nedlades verksamheten vid Alters bruk.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>90.224.117.30</name></author>	</entry>

	</feed>