Eksjö i F län - Versionshistorik

90.231.214.90 den 25 juni 2009 kl. 14.59

2009-06-25T14:59:12Z

90.231.214.90 den 11 mars 2009 kl. 18.44

2009-03-11T18:44:12Z

90.231.214.90 den 11 mars 2009 kl. 18.43

2009-03-11T18:43:31Z

90.231.214.90: Ny sida: Eksjö församling i Linköpings stift, Eksjö kommun, Småland (Jönköpings län), Södra Vedbo härad; 10.416 invånare (2006). Eksjö utgör en kuperad höglandsbygd, ofta med ...

2009-03-11T18:43:05Z

Ny sida: Eksjö församling i Linköpings stift, Eksjö kommun, Småland (Jönköpings län), Södra Vedbo härad; 10.416 invånare (2006). Eksjö utgör en kuperad höglandsbygd, ofta med ...

Ny sida

Eksjö församling i Linköpings stift, Eksjö kommun, Småland (Jönköpings län), [[Södra Vedbo]] härad; 10.416 invånare ([[2006]]). Eksjö utgör en kuperad höglandsbygd, ofta med öppna odlingsmarker i krönlägen kring byarna. Här finns cirka 180 kända fornlämningar. Från stenåldern finns ett par hällkistor. Bronsåldern representeras av spridda rösegravar och äldre järnåldern av bland annat domarringar och resta stenar samt ett par gravfält. Höggravfält från yngre järnåldern finns i ett par centralt belägna byar, men huvuddelen av området började bebyggas först under medeltid. I staden finns äldre kulturlager inom två skilda områden på grund av att den flyttades på [[1560-talet]]. Den nyklassicistiska korskyrkan av sten är ritad av J F Åbom och uppförd så sent som [[1887]]–[[1889]], då kyrkobyggandet annars präglades av medeltidens stilideal. Den föregående kyrkan av sten hade medeltida ursprung och byggdes om [[1666]]; dess torn från [[1784]] behölls dock och anslöts till den nya kyrkan. Delar av den gamla kyrkans målade trätak från [[1687]] har satts upp i Statens historiska museum. Tornhuven fick sin nuvarande utformning [[1925]]. Altaruppsatsen och predikstolen tillkom [[1698]]. – Ortnamnet ([[1337]] de Ekesio) innehåller eke 'ekdunge' och sjö. Ursprungligen avsågs troligen nuvarande Hunsnässjön.

Eksjö tät- och centralort (stad) i Eksjö kommun, cirka 15 km öster om Nässjö; 9.676 ([[2006]]). Eksjö, beläget vid järnvägen Nässjö–Oskarshamn, är en garnisonsstad (bland annat Ing 2;) där sysselsättningen domineras av den offentliga sektorn. I Eksjö ligger bland annat Höglandssjukhuset. Pendling mellan Eksjö och främst Nässjö och Vetlanda sker i båda riktningarna.

Eksjö kommun i norra Småland (Jönköpings län); 802 km2 (landareal), 17.993 ([[1990]]), 16.656 ([[2004]]) invånare. Eksjö omfattar 9 församlingar. Järnvägen Nässjö–Hultsfred löper i väst–östlig riktning genom kommunen.

Bebyggelse: Invid stranden till ett av Emåns övre källflöden organiserades på [[1300-talet]] ett stadssamhälle där flera vägar sammanstrålade vid en broövergång. Gustav Vasa planerade senare att flytta den stagnerade staden till dess hamnställe, Döderhultsvik (nuvarande Oskarshamn), men därav blev då intet. Inför ett danskt anfall [[1568]] brändes Eksjö ned totalt av stadens invånare. Genom markdonation av Johan III kunde en ny stad [[1569]] uppföras på andra sidan Emån, där Stockholmsvägen löpte högt och torrt på en ås förbi Eksjös sockenkyrka. Den nederländsk-svenske arkitekten Arendt de Roy ombads upprätta en noggrann stadsplan efter senmedeltida mönster, med torg framför kyrkan; en av de centrala gatorna heter numera Arendt Byggmästares gata. Den [[18 november]] [[1856]] ödelades södra hälften av Eksjö i en brand. Återuppbyggnaden skedde efter en tidsenlig, strikt rutplan, med Södra Storgatan utlagd till 19 meter bredd och Stora torget förstorat tre gånger. År [[1870]] trädplanterades torget och de raka sydliga gatorna. Svenska byggnadsstadgan av 1874 krävde rutreglering även av stadsdelen norr om torget, men den planen följdes aldrig, och i dag kontrasterar de två stadshalvorna både plan- och bebyggelsemässigt. Norra Storgatan är i dag Eksjös gågata. Efter [[1856]] års brand räckte tegel och sten blott till de nya husens eldstäder, varför Eksjö förblivit en genuin trästad. Vanligast är det reveterade tvåvåningshuset, och fortfarande finns inga höghus förutom lasarett, regemente och stadshotell. I enlighet med bryta-bygd-principen drogs Södra stambanan 15 km väster om Eksjö. Där skapades då järnvägsknuten Nässjö, som blev orsak till Eksjös stagnation. Genom den privata Nässjö–Oskarshamns järnväg (NOJ) fick Eksjö [[1873]] förbindelse med Nässjö. År [[1897]] rekonstruerades detta bolag och lät i Eksjös södra utkant uppföra sitt huvudkontor, en nyklassisk stor stationsbyggnad i vit puts och tegel. Redan på 1600-talet förlades Smålands ryttare, sedermera Smålands husarregemente, till Eksjö Enligt [[1925]] års försvarsbeslut indrogs detta regemente, och till dess åminnelse restes på torget Alf Ohlssons ryttarstaty "Husaren". År [[1907]] överlät Eksjö stad mark intill Norrtull för kasernering av Kalmar infanteri. Det heter numera I 12/Fo17, Norra Smålands regemente. Göta ingenjörregemente, Ing 2, har eget kasernområde och använder bland annat husarernas exercished, Ränneslätt, som övningsområde.

Nationalencyklopedin

----

Tätorter: Bruzaholm, Eksjö, Hjältevad, Hult, Ingatorp och Mariannelund.

Närliggande socknar i väster: [[Flisby i F län|Flisby i F län]], [[Norra Solberga i F län|Norra Solberga]] och [[Nässjö i F län|Nässjö]], i söder: [[Höreda i F län|Höreda]], i öster: [[Hult i F län|Hult]] och [[Västra Ryd i E län|Västra Ryd]] i Östergötlands län, och i norr: [[Askeryd i F län|Askeryd]].

[[Kategori:Socknar i Jönköpings län]]

← Äldre version		Versionen från 11 mars 2009 kl. 18.44
Rad 1:		Rad 1:
−	Eksjö församling i Linköpings stift, Eksjö kommun, Småland (Jönköpings län), [[Södra Vedbo]] härad; 10.416 invånare ([[2006]]). Eksjö utgör en kuperad höglandsbygd, ofta med öppna odlingsmarker i krönlägen kring byarna. Här finns cirka 180 kända fornlämningar. Från stenåldern finns ett par hällkistor. Bronsåldern representeras av spridda rösegravar och äldre järnåldern av bland annat domarringar och resta stenar samt ett par gravfält. Höggravfält från yngre järnåldern finns i ett par centralt belägna byar, men huvuddelen av området började bebyggas först under medeltid. I staden finns äldre kulturlager inom två skilda områden på grund av att den flyttades på [[1560-talet]]. Den nyklassicistiska korskyrkan av sten är ritad av J F Åbom och uppförd så sent som [[1887]]–[[1889]], då kyrkobyggandet annars präglades av medeltidens stilideal. Den föregående kyrkan av sten hade medeltida ursprung och byggdes om [[1666]]; dess torn från [[1784]] behölls dock och anslöts till den nya kyrkan. Delar av den gamla kyrkans målade trätak från [[1687]] har satts upp i Statens historiska museum. Tornhuven fick sin nuvarande utformning [[1925]]. Altaruppsatsen och predikstolen tillkom [[1698]]. – Ortnamnet ([[1337]] de Ekesio) innehåller eke 'ekdunge' och sjö. Ursprungligen avsågs troligen nuvarande Hunsnässjön.	+	Eksjö församling i Linköpings stift, Eksjö kommun, Småland ([[Jönköpings län]]), [[Södra Vedbo]] härad; 10.416 invånare ([[2006]]). Eksjö utgör en kuperad höglandsbygd, ofta med öppna odlingsmarker i krönlägen kring byarna. Här finns cirka 180 kända fornlämningar. Från stenåldern finns ett par hällkistor. Bronsåldern representeras av spridda rösegravar och äldre järnåldern av bland annat domarringar och resta stenar samt ett par gravfält. Höggravfält från yngre järnåldern finns i ett par centralt belägna byar, men huvuddelen av området började bebyggas först under medeltid. I staden finns äldre kulturlager inom två skilda områden på grund av att den flyttades på [[1560-talet]]. Den nyklassicistiska korskyrkan av sten är ritad av J F Åbom och uppförd så sent som [[1887]]–[[1889]], då kyrkobyggandet annars präglades av medeltidens stilideal. Den föregående kyrkan av sten hade medeltida ursprung och byggdes om [[1666]]; dess torn från [[1784]] behölls dock och anslöts till den nya kyrkan. Delar av den gamla kyrkans målade trätak från [[1687]] har satts upp i Statens historiska museum. Tornhuven fick sin nuvarande utformning [[1925]]. Altaruppsatsen och predikstolen tillkom [[1698]]. – Ortnamnet ([[1337]] de Ekesio) innehåller eke 'ekdunge' och sjö. Ursprungligen avsågs troligen nuvarande Hunsnässjön.

	Eksjö tät- och centralort (stad) i Eksjö kommun, cirka 15 km öster om Nässjö; 9.676 ([[2006]]). Eksjö, beläget vid järnvägen Nässjö–Oskarshamn, är en garnisonsstad (bland annat Ing 2;) där sysselsättningen domineras av den offentliga sektorn. I Eksjö ligger bland annat Höglandssjukhuset. Pendling mellan Eksjö och främst Nässjö och Vetlanda sker i båda riktningarna.		Eksjö tät- och centralort (stad) i Eksjö kommun, cirka 15 km öster om Nässjö; 9.676 ([[2006]]). Eksjö, beläget vid järnvägen Nässjö–Oskarshamn, är en garnisonsstad (bland annat Ing 2;) där sysselsättningen domineras av den offentliga sektorn. I Eksjö ligger bland annat Höglandssjukhuset. Pendling mellan Eksjö och främst Nässjö och Vetlanda sker i båda riktningarna.

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 Bebyggelse: Invid stranden till ett av Emåns övre källflöden organiserades på [[1300-talet]] ett stadssamhälle där flera vägar sammanstrålade vid en broövergång. Gustav Vasa planerade senare att flytta den stagnerade staden till dess hamnställe, Döderhultsvik (nuvarande Oskarshamn), men därav blev då intet. Inför ett danskt anfall [[1568]] brändes Eksjö ned totalt av stadens invånare. Genom markdonation av Johan III kunde en ny stad [[1569]] uppföras på andra sidan Emån, där Stockholmsvägen löpte högt och torrt på en ås förbi Eksjös sockenkyrka. Den nederländsk-svenske arkitekten Arendt de Roy ombads upprätta en noggrann stadsplan efter senmedeltida mönster, med torg framför kyrkan; en av de centrala gatorna heter numera Arendt Byggmästares gata. Den [[18 november]] [[1856]] ödelades södra hälften av Eksjö i en brand. Återuppbyggnaden skedde efter en tidsenlig, strikt rutplan, med Södra Storgatan utlagd till 19 meter bredd och Stora torget förstorat tre gånger. År [[1870]] trädplanterades torget och de raka sydliga gatorna. Svenska byggnadsstadgan av 1874 krävde rutreglering även av stadsdelen norr om torget, men den planen följdes aldrig, och i dag kontrasterar de två stadshalvorna både plan- och bebyggelsemässigt. Norra Storgatan är i dag Eksjös gågata. Efter [[1856]] års brand räckte tegel och sten blott till de nya husens eldstäder, varför Eksjö förblivit en genuin trästad. Vanligast är det reveterade tvåvåningshuset, och fortfarande finns inga höghus förutom lasarett, regemente och stadshotell. I enlighet med bryta-bygd-principen drogs Södra stambanan 15 km väster om Eksjö. Där skapades då järnvägsknuten Nässjö, som blev orsak till Eksjös stagnation. Genom den privata Nässjö–Oskarshamns järnväg (NOJ) fick Eksjö [[1873]] förbindelse med Nässjö. År [[1897]] rekonstruerades detta bolag och lät i Eksjös södra utkant uppföra sitt huvudkontor, en nyklassisk stor stationsbyggnad i vit puts och tegel. Redan på 1600-talet förlades Smålands ryttare, sedermera Smålands husarregemente, till Eksjö Enligt [[1925]] års försvarsbeslut indrogs detta regemente, och till dess åminnelse restes på torget Alf Ohlssons ryttarstaty "Husaren". År [[1907]] överlät Eksjö stad mark intill Norrtull för kasernering av Kalmar infanteri. Det heter numera I 12/Fo17, Norra Smålands regemente. Göta ingenjörregemente, Ing 2, har eget kasernområde och använder bland annat  husarernas exercished, Ränneslätt, som övningsområde.
-Nationalencyklopedin
+<p align="right">Nationalencyklopedin</p>
-−
 ----
 Tätorter: Bruzaholm, Eksjö, Hjältevad, Hult, Ingatorp och Mariannelund.
+----
 Närliggande socknar i väster: [[Flisby i F län|Flisby]], [[Norra Solberga i F län|Norra Solberga]] och [[Nässjö i F län|Nässjö]], i söder: [[Höreda i F län|Höreda]], i öster: [[Hult i F län|Hult]] och [[Västra Ryd i E län|Västra Ryd]] i Östergötlands län, och i norr: [[Askeryd i F län|Askeryd]].
-[[Kategori:Socknar i Jönköpings län]]
+[[Kategori:Socknar]]