Eksjö stad - Versionshistorik

Pjoo den 16 augusti 2009 kl. 15.25

2009-08-16T15:25:51Z

Pjoo den 16 augusti 2009 kl. 12.05

2009-08-16T12:05:29Z

Pjoo den 16 augusti 2009 kl. 12.05

2009-08-16T12:05:10Z

Pjoo: Ny sida: Eksjö tät- och centralort (stad) i Eksjö kommun, cirka 15 km öster om Nässjö; 9.676 (2006). Eksjö, beläget vid järnvägen Nässjö–Oskarshamn, är en garnisonsstad (bland annat I...

2009-08-16T12:04:27Z

Ny sida: Eksjö tät- och centralort (stad) i Eksjö kommun, cirka 15 km öster om Nässjö; 9.676 (2006). Eksjö, beläget vid järnvägen Nässjö–Oskarshamn, är en garnisonsstad (bland annat I...

Ny sida

Eksjö tät- och centralort (stad) i Eksjö kommun, cirka 15 km öster om Nässjö; 9.676 (2006). Eksjö, beläget vid järnvägen Nässjö–Oskarshamn, är en garnisonsstad (bland annat Ing 2;) där sysselsättningen domineras av den offentliga sektorn. I Eksjö ligger bland annat Höglandssjukhuset. Pendling mellan Eksjö och främst Nässjö och Vetlanda sker i båda riktningarna.

Eksjö kommun i norra Småland (Jönköpings län); 802 km2 (landareal), 17.993 (1990), 16.656 (2004) invånare. Eksjö omfattar 9 församlingar. Järnvägen Nässjö–Hultsfred löper i väst–östlig riktning genom kommunen.

Bebyggelse: Invid stranden till ett av Emåns övre källflöden organiserades på 1300-talet ett stadssamhälle där flera vägar sammanstrålade vid en broövergång. Gustav Vasa planerade senare att flytta den stagnerade staden till dess hamnställe, Döderhultsvik (nuvarande Oskarshamn), men därav blev då intet. Inför ett danskt anfall 1568 brändes Eksjö ned totalt av stadens invånare. Genom markdonation av Johan III kunde en ny stad 1569 uppföras på andra sidan Emån, där Stockholmsvägen löpte högt och torrt på en ås förbi Eksjös sockenkyrka. Den nederländsk-svenske arkitekten Arendt de Roy ombads upprätta en noggrann stadsplan efter senmedeltida mönster, med torg framför kyrkan; en av de centrala gatorna heter numera Arendt Byggmästares gata. Den 18 november 1856 ödelades södra hälften av Eksjö i en brand. Återuppbyggnaden skedde efter en tidsenlig, strikt rutplan, med Södra Storgatan utlagd till 19 meter bredd och Stora torget förstorat tre gånger. År 1870 trädplanterades torget och de raka sydliga gatorna. Svenska byggnadsstadgan av 1874 krävde rutreglering även av stadsdelen norr om torget, men den planen följdes aldrig, och i dag kontrasterar de två stadshalvorna både plan- och bebyggelsemässigt. Norra Storgatan är i dag Eksjös gågata. Efter 1856 års brand räckte tegel och sten blott till de nya husens eldstäder, varför Eksjö förblivit en genuin trästad. Vanligast är det reveterade tvåvåningshuset, och fortfarande finns inga höghus förutom lasarett, regemente och stadshotell. I enlighet med bryta-bygd-principen drogs Södra stambanan 15 km väster om Eksjö. Där skapades då järnvägsknuten Nässjö, som blev orsak till Eksjös stagnation. Genom den privata Nässjö–Oskarshamns järnväg (NOJ) fick Eksjö 1873 förbindelse med Nässjö. År 1897 rekonstruerades detta bolag och lät i Eksjös södra utkant uppföra sitt huvudkontor, en nyklassisk stor stationsbyggnad i vit puts och tegel. Redan på 1600-talet förlades Smålands ryttare, sedermera Smålands husarregemente, till Eksjö Enligt 1925 års försvarsbeslut indrogs detta regemente, och till dess åminnelse restes på torget Alf Ohlssons ryttarstaty "Husaren". År 1907 överlät Eksjö stad mark intill Norrtull för kasernering av Kalmar infanteri. Det heter numera I 12/Fo17, Norra Smålands regemente. Göta ingenjörregemente, Ing 2, har eget kasernområde och använder bland annat husarernas exercished, Ränneslätt, som övningsområde.

Nationalencyklopedin

← Äldre version		Versionen från 16 augusti 2009 kl. 15.25
Rad 6:		Rad 6:

	<p align="right">Nationalencyklopedin</p>		<p align="right">Nationalencyklopedin</p>
		+
		+	----
		+
		+	Se även [[Eksjö i F län\|Eksjö]] socken.

	[[Kategori: Städer]]		[[Kategori: Städer]]

← Äldre version		Versionen från 16 augusti 2009 kl. 12.05
Rad 1:		Rad 1:
−
	Eksjö tät- och centralort (stad) i Eksjö kommun, cirka 15 km öster om Nässjö; 9.676 ([[2006]]). Eksjö, beläget vid järnvägen Nässjö–Oskarshamn, är en garnisonsstad (bland annat Ing 2;) där sysselsättningen domineras av den offentliga sektorn. I Eksjö ligger bland annat Höglandssjukhuset. Pendling mellan Eksjö och främst Nässjö och Vetlanda sker i båda riktningarna.		Eksjö tät- och centralort (stad) i Eksjö kommun, cirka 15 km öster om Nässjö; 9.676 ([[2006]]). Eksjö, beläget vid järnvägen Nässjö–Oskarshamn, är en garnisonsstad (bland annat Ing 2;) där sysselsättningen domineras av den offentliga sektorn. I Eksjö ligger bland annat Höglandssjukhuset. Pendling mellan Eksjö och främst Nässjö och Vetlanda sker i båda riktningarna.

Rad 7:		Rad 6:

	<p align="right">Nationalencyklopedin</p>		<p align="right">Nationalencyklopedin</p>
		+
		+	[[Kategori: Städer]]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-Eksjö kommun i norra Småland (Jönköpings län); 802 km2 (landareal), 17.993 (1990), 16.656 (2004) invånare. Eksjö omfattar 9 församlingar. Järnvägen Nässjö–Hultsfred löper i väst–östlig riktning genom kommunen.
+Eksjö tät- och centralort (stad) i Eksjö kommun, cirka 15 km öster om Nässjö; 9.676 ([[2006]]). Eksjö, beläget vid järnvägen Nässjö–Oskarshamn, är en garnisonsstad (bland annat  Ing 2;)  där sysselsättningen domineras av den offentliga sektorn. I Eksjö ligger bland annat Höglandssjukhuset. Pendling mellan Eksjö och främst Nässjö och Vetlanda sker i båda riktningarna.
-Bebyggelse: Invid stranden till ett av Emåns övre källflöden organiserades på 1300-talet ett stadssamhälle där flera vägar sammanstrålade vid en broövergång. Gustav Vasa planerade senare att flytta den stagnerade staden till dess hamnställe, Döderhultsvik (nuvarande Oskarshamn), men därav blev då intet. Inför ett danskt anfall 1568 brändes Eksjö ned totalt av stadens invånare. Genom markdonation av Johan III kunde en ny stad 1569 uppföras på andra sidan Emån, där Stockholmsvägen löpte högt och torrt på en ås förbi Eksjös sockenkyrka. Den nederländsk-svenske arkitekten Arendt de Roy ombads upprätta en noggrann stadsplan efter senmedeltida mönster, med torg framför kyrkan; en av de centrala gatorna heter numera Arendt Byggmästares gata. Den 18 november 1856 ödelades södra hälften av Eksjö i en brand. Återuppbyggnaden skedde efter en tidsenlig, strikt rutplan, med Södra Storgatan utlagd till 19 meter bredd och Stora torget förstorat tre gånger. År 1870 trädplanterades torget och de raka sydliga gatorna. Svenska byggnadsstadgan av 1874 krävde rutreglering även av stadsdelen norr om torget, men den planen följdes aldrig, och i dag kontrasterar de två stadshalvorna både plan- och bebyggelsemässigt. Norra Storgatan är i dag Eksjös gågata. Efter 1856 års brand räckte tegel och sten blott till de nya husens eldstäder, varför Eksjö förblivit en genuin trästad. Vanligast är det reveterade tvåvåningshuset, och fortfarande finns inga höghus förutom lasarett, regemente och stadshotell. I enlighet med bryta-bygd-principen drogs Södra stambanan 15 km väster om Eksjö. Där skapades då järnvägsknuten Nässjö, som blev orsak till Eksjös stagnation. Genom den privata Nässjö–Oskarshamns järnväg (NOJ) fick Eksjö 1873 förbindelse med Nässjö. År 1897 rekonstruerades detta bolag och lät i Eksjös södra utkant uppföra sitt huvudkontor, en nyklassisk stor stationsbyggnad i vit puts och tegel. Redan på 1600-talet förlades Smålands ryttare, sedermera Smålands husarregemente, till Eksjö Enligt 1925 års försvarsbeslut indrogs detta regemente, och till dess åminnelse restes på torget Alf Ohlssons ryttarstaty "Husaren". År 1907 överlät Eksjö stad mark intill Norrtull för kasernering av Kalmar infanteri. Det heter numera I 12/Fo17, Norra Smålands regemente. Göta ingenjörregemente, Ing 2, har eget kasernområde och använder bland annat husarernas exercished, Ränneslätt, som övningsområde.
+Eksjö kommun i norra Småland (Jönköpings län); 802 km2 (landareal), 17.993 ([[1990]]), 16.656 ([[2004]]) invånare. Eksjö omfattar 9 församlingar. Järnvägen Nässjö–Hultsfred löper i väst–östlig riktning genom kommunen.
-Nationalencyklopedin
+Bebyggelse: Invid stranden till ett av Emåns övre källflöden organiserades på [[1300-talet]] ett stadssamhälle där flera vägar sammanstrålade vid en broövergång. Gustav Vasa planerade senare att flytta den stagnerade staden till dess hamnställe, Döderhultsvik (nuvarande Oskarshamn), men därav blev då intet. Inför ett danskt anfall [[1568]] brändes Eksjö ned totalt av stadens invånare. Genom markdonation av Johan III kunde en ny stad [[1569]] uppföras på andra sidan Emån, där Stockholmsvägen löpte högt och torrt på en ås förbi Eksjös sockenkyrka. Den nederländsk-svenske arkitekten Arendt de Roy ombads upprätta en noggrann stadsplan efter senmedeltida mönster, med torg framför kyrkan; en av de centrala gatorna heter numera Arendt Byggmästares gata. Den [[18 november]] [[1856]] ödelades södra hälften av Eksjö i en brand. Återuppbyggnaden skedde efter en tidsenlig, strikt rutplan, med Södra Storgatan utlagd till 19 meter bredd och Stora torget förstorat tre gånger. År [[1870]] trädplanterades torget och de raka sydliga gatorna. Svenska byggnadsstadgan av 1874 krävde rutreglering även av stadsdelen norr om torget, men den planen följdes aldrig, och i dag kontrasterar de två stadshalvorna både plan- och bebyggelsemässigt. Norra Storgatan är i dag Eksjös gågata. Efter [[1856]] års brand räckte tegel och sten blott till de nya husens eldstäder, varför Eksjö förblivit en genuin trästad. Vanligast är det reveterade tvåvåningshuset, och fortfarande finns inga höghus förutom lasarett, regemente och stadshotell. I enlighet med bryta-bygd-principen drogs Södra stambanan 15 km väster om Eksjö. Där skapades då järnvägsknuten Nässjö, som blev orsak till Eksjös stagnation. Genom den privata Nässjö–Oskarshamns järnväg (NOJ) fick Eksjö [[1873]] förbindelse med Nässjö. År [[1897]] rekonstruerades detta bolag och lät i Eksjös södra utkant uppföra sitt huvudkontor, en nyklassisk stor stationsbyggnad i vit puts och tegel. Redan på 1600-talet förlades Smålands ryttare, sedermera Smålands husarregemente, till Eksjö Enligt [[1925]] års försvarsbeslut indrogs detta regemente, och till dess åminnelse restes på torget Alf Ohlssons ryttarstaty "Husaren". År [[1907]] överlät Eksjö stad mark intill Norrtull för kasernering av Kalmar infanteri. Det heter numera I 12/Fo17, Norra Smålands regemente. Göta ingenjörregemente, Ing 2, har eget kasernområde och använder bland annat  husarernas exercished, Ränneslätt, som övningsområde.