http://wiki.vallon.se/wiki/index.php?action=history&feed=atom&title=Engelsberg 2026-06-13T06:28:10Z Versionshistorik för denna sida på wikin MediaWiki 1.19.1 http://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Engelsberg&diff=13626&oldid=prev 2010-05-29T15:48:17Z

<p>Tar bort version 13596 av <a href="/wiki/index.php?title=Special:Bidrag/207.34.161.158" title="Special:Bidrag/207.34.161.158">207.34.161.158</a> (<a href="/wiki/index.php?title=Anv%C3%A4ndardiskussion:207.34.161.158&amp;action=edit&amp;redlink=1" class="new" title="Användardiskussion:207.34.161.158 (sidan existerar inte)">diskussion</a>)</p> <table class='diff diff-contentalign-left'> <col class='diff-marker' /> <col class='diff-content' /> <col class='diff-marker' /> <col class='diff-content' /> <tr valign='top'> <td colspan='2' style="background-color: white; color:black;">← Äldre version</td> <td colspan='2' style="background-color: white; color:black;">Versionen från 29 maj 2010 kl. 15.48</td> </tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 1:</td> <td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 1:</td></tr> <tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="background: #ffa; color:black; font-size: smaller;"><div><del class="diffchange diffchange-inline">2nBPAx&#160; &lt;a href=&quot;http</del>:<del class="diffchange diffchange-inline">//opunddheatlf</del>.<del class="diffchange diffchange-inline">com/&quot;&gt;opunddheatlf&lt;/a&gt;</del>, [<del class="diffchange diffchange-inline">url=http</del>:<del class="diffchange diffchange-inline">//kwxmaycpzfkl</del>.<del class="diffchange diffchange-inline">com/</del>]<del class="diffchange diffchange-inline">kwxmaycpzfkl</del>[<del class="diffchange diffchange-inline">/url</del>], [<del class="diffchange diffchange-inline">link=http://ubbiwnupvhrs</del>.<del class="diffchange diffchange-inline">com/</del>]<del class="diffchange diffchange-inline">ubbiwnupvhrs</del>[<del class="diffchange diffchange-inline">/link</del>]<del class="diffchange diffchange-inline">, http</del>:<del class="diffchange diffchange-inline">//auinuzdulcoo</del>.<del class="diffchange diffchange-inline">com/</del></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">[[Kategori:Bruk]]</ins></div></td></tr> <tr><td colspan="2">&#160;</td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div>&#160;</div></td></tr> <tr><td colspan="2">&#160;</td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">[[Bild</ins>:<ins class="diffchange diffchange-inline">engelsberg_1</ins>.<ins class="diffchange diffchange-inline">jpg|thumb|left|Engelsbergs bruk</ins>, <ins class="diffchange diffchange-inline">hyttan]]</ins></div></td></tr> <tr><td colspan="2">&#160;</td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">[</ins>[<ins class="diffchange diffchange-inline">Bild</ins>:<ins class="diffchange diffchange-inline">engelsberg_2</ins>.<ins class="diffchange diffchange-inline">jpg|thumb|Engelsbergs bruk, smedjan</ins>]<ins class="diffchange diffchange-inline">]</ins></div></td></tr> <tr><td colspan="2">&#160;</td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">Utdrag från Ekomuseum Bergslagen:</ins></div></td></tr> <tr><td colspan="2">&#160;</td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">Engelsbergs bruk räknas som ett av de främsta industriminnena i världen och finns sedan [</ins>[<ins class="diffchange diffchange-inline">1993</ins>]<ins class="diffchange diffchange-inline">] på UNESCO´s lista över världsarven</ins>, <ins class="diffchange diffchange-inline">World Heritage List. </ins></div></td></tr> <tr><td colspan="2">&#160;</td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div>&#160;</div></td></tr> <tr><td colspan="2">&#160;</td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">Engelsberg har fått sitt namn av den tyskättade bergsmannen Englika, som flyttade hit på </ins>[<ins class="diffchange diffchange-inline">[1300-talet]]</ins>. <ins class="diffchange diffchange-inline">Den förste brukspatronen som tog över Engelsberg var Per Larsson, adlad [[Gyllenhöök</ins>]<ins class="diffchange diffchange-inline">]. År [</ins>[<ins class="diffchange diffchange-inline">1728</ins>]<ins class="diffchange diffchange-inline">] förvärvade familjen [[Söderhielm]] större delen av anläggningen och arbetade målmedvetet med förbättringar. År [[1779]] uppfördes den masugn som utgör grunden till den vi ser idag. Familjen [[Timm]] styrde bruket från [[1825]] till [[1916]]. Hyttan moderniserades och byggdes på. Även smedjan byggdes om. Förbättrade kommunikationer underlättade transporterna av malm och färdigt stångjärn.</ins></div></td></tr> <tr><td colspan="2">&#160;</td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div>&#160;</div></td></tr> <tr><td colspan="2">&#160;</td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">[[Avesta Järnverk AB]] köpte bruket [[1916]] men lade ner tillverkningen redan [[1919]]. Utan generalkonsul Axel Ax</ins>:<ins class="diffchange diffchange-inline">son-Johnsons och hans efterkommandes stora intresse, är det knappast troligt att bruket bevarats. Här finns industrianläggningar och trädgårdsanläggningar sida vid sida. I trädgården leder en allé fram till herrgården, som byggdes [[1746]] och ersatte en äldre mangård. Den äldre, östra flygeln inrymde köket. Den västra flygeln byggdes på [[1780-talet]] för [[Söderhielm|Lorentz Peter Söderhielm]]s inalles 19 barn från två äktenskap. De runda tornen är uppförda i slaggsten och har använts som lusthus respektive avträde</ins>.</div></td></tr> </table>

Pjoo http://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Engelsberg&diff=13596&oldid=prev 2010-05-29T13:27:58Z

<p>btnscvoOFNYK</p> <table class='diff diff-contentalign-left'> <col class='diff-marker' /> <col class='diff-content' /> <col class='diff-marker' /> <col class='diff-content' /> <tr valign='top'> <td colspan='2' style="background-color: white; color:black;">← Äldre version</td> <td colspan='2' style="background-color: white; color:black;">Versionen från 29 maj 2010 kl. 13.27</td> </tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 1:</td> <td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 1:</td></tr> <tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="background: #ffa; color:black; font-size: smaller;"><div><del class="diffchange diffchange-inline">[[Kategori:Bruk]]</del></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">2nBPAx&#160; &lt;a href=&quot;http</ins>:<ins class="diffchange diffchange-inline">//opunddheatlf</ins>.<ins class="diffchange diffchange-inline">com/&quot;&gt;opunddheatlf&lt;/a&gt;</ins>, [<ins class="diffchange diffchange-inline">url=http</ins>:<ins class="diffchange diffchange-inline">//kwxmaycpzfkl</ins>.<ins class="diffchange diffchange-inline">com/</ins>]<ins class="diffchange diffchange-inline">kwxmaycpzfkl</ins>[<ins class="diffchange diffchange-inline">/url</ins>], [<ins class="diffchange diffchange-inline">link=http://ubbiwnupvhrs</ins>.<ins class="diffchange diffchange-inline">com/</ins>]<ins class="diffchange diffchange-inline">ubbiwnupvhrs</ins>[<ins class="diffchange diffchange-inline">/link</ins>]<ins class="diffchange diffchange-inline">, http</ins>:<ins class="diffchange diffchange-inline">//auinuzdulcoo</ins>.<ins class="diffchange diffchange-inline">com/</ins></div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="background: #ffa; color:black; font-size: smaller;"><div>&#160;</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div></div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="background: #ffa; color:black; font-size: smaller;"><div><del class="diffchange diffchange-inline">[[Bild</del>:<del class="diffchange diffchange-inline">engelsberg_1</del>.<del class="diffchange diffchange-inline">jpg|thumb|left|Engelsbergs bruk</del>, <del class="diffchange diffchange-inline">hyttan]]</del></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div></div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="background: #ffa; color:black; font-size: smaller;"><div><del class="diffchange diffchange-inline">[</del>[<del class="diffchange diffchange-inline">Bild</del>:<del class="diffchange diffchange-inline">engelsberg_2</del>.<del class="diffchange diffchange-inline">jpg|thumb|Engelsbergs bruk, smedjan</del>]<del class="diffchange diffchange-inline">]</del></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div></div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="background: #ffa; color:black; font-size: smaller;"><div><del class="diffchange diffchange-inline">Utdrag från Ekomuseum Bergslagen:</del></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div></div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="background: #ffa; color:black; font-size: smaller;"><div><del class="diffchange diffchange-inline">Engelsbergs bruk räknas som ett av de främsta industriminnena i världen och finns sedan [</del>[<del class="diffchange diffchange-inline">1993</del>]<del class="diffchange diffchange-inline">] på UNESCO´s lista över världsarven</del>, <del class="diffchange diffchange-inline">World Heritage List. </del></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div></div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="background: #ffa; color:black; font-size: smaller;"><div>&#160;</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div></div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="background: #ffa; color:black; font-size: smaller;"><div><del class="diffchange diffchange-inline">Engelsberg har fått sitt namn av den tyskättade bergsmannen Englika, som flyttade hit på </del>[<del class="diffchange diffchange-inline">[1300-talet]]</del>. <del class="diffchange diffchange-inline">Den förste brukspatronen som tog över Engelsberg var Per Larsson, adlad [[Gyllenhöök</del>]<del class="diffchange diffchange-inline">]. År [</del>[<del class="diffchange diffchange-inline">1728</del>]<del class="diffchange diffchange-inline">] förvärvade familjen [[Söderhielm]] större delen av anläggningen och arbetade målmedvetet med förbättringar. År [[1779]] uppfördes den masugn som utgör grunden till den vi ser idag. Familjen [[Timm]] styrde bruket från [[1825]] till [[1916]]. Hyttan moderniserades och byggdes på. Även smedjan byggdes om. Förbättrade kommunikationer underlättade transporterna av malm och färdigt stångjärn.</del></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div></div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="background: #ffa; color:black; font-size: smaller;"><div>&#160;</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div></div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="background: #ffa; color:black; font-size: smaller;"><div><del class="diffchange diffchange-inline">[[Avesta Järnverk AB]] köpte bruket [[1916]] men lade ner tillverkningen redan [[1919]]. Utan generalkonsul Axel Ax</del>:<del class="diffchange diffchange-inline">son-Johnsons och hans efterkommandes stora intresse, är det knappast troligt att bruket bevarats. Här finns industrianläggningar och trädgårdsanläggningar sida vid sida. I trädgården leder en allé fram till herrgården, som byggdes [[1746]] och ersatte en äldre mangård. Den äldre, östra flygeln inrymde köket. Den västra flygeln byggdes på [[1780-talet]] för [[Söderhielm|Lorentz Peter Söderhielm]]s inalles 19 barn från två äktenskap. De runda tornen är uppförda i slaggsten och har använts som lusthus respektive avträde</del>.</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div></div></td></tr> </table>

207.34.161.158 http://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Engelsberg&diff=6016&oldid=prev 2009-06-15T21:37:58Z

<p></p> <table class='diff diff-contentalign-left'> <col class='diff-marker' /> <col class='diff-content' /> <col class='diff-marker' /> <col class='diff-content' /> <tr valign='top'> <td colspan='2' style="background-color: white; color:black;">← Äldre version</td> <td colspan='2' style="background-color: white; color:black;">Versionen från 15 juni 2009 kl. 21.37</td> </tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 4:</td> <td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 4:</td></tr> <tr><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>[[Bild:engelsberg_2.jpg|thumb|Engelsbergs bruk, smedjan]]</div></td><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>[[Bild:engelsberg_2.jpg|thumb|Engelsbergs bruk, smedjan]]</div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>Utdrag från Ekomuseum Bergslagen:</div></td><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>Utdrag från Ekomuseum Bergslagen:</div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="background: #ffa; color:black; font-size: smaller;"><div>Engelsbergs bruk räknas som ett av de främsta industriminnena i världen och finns sedan 1993 på UNESCO´s lista över världsarven, World Heritage List. &#160;</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div>Engelsbergs bruk räknas som ett av de främsta industriminnena i världen och finns sedan <ins class="diffchange diffchange-inline">[[</ins>1993<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>på UNESCO´s lista över världsarven, World Heritage List. &#160;</div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="background: #ffa; color:black; font-size: smaller;"><div>Engelsberg har fått sitt namn av den tyskättade bergsmannen Englika, som flyttade hit på 1300-talet. Den förste brukspatronen som tog över Engelsberg var Per Larsson, adlad Gyllenhöök. År 1728 förvärvade familjen Söderhielm större delen av anläggningen och arbetade målmedvetet med förbättringar. År 1779 uppfördes den masugn som utgör grunden till den vi ser idag. Familjen Timm styrde bruket från 1825 till 1916. Hyttan moderniserades och byggdes på. Även smedjan byggdes om. Förbättrade kommunikationer underlättade transporterna av malm och färdigt stångjärn.</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div>Engelsberg har fått sitt namn av den tyskättade bergsmannen Englika, som flyttade hit på <ins class="diffchange diffchange-inline">[[</ins>1300-talet<ins class="diffchange diffchange-inline">]]</ins>. Den förste brukspatronen som tog över Engelsberg var Per Larsson, adlad <ins class="diffchange diffchange-inline">[[</ins>Gyllenhöök<ins class="diffchange diffchange-inline">]]</ins>. År <ins class="diffchange diffchange-inline">[[</ins>1728<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>förvärvade familjen <ins class="diffchange diffchange-inline">[[</ins>Söderhielm<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>större delen av anläggningen och arbetade målmedvetet med förbättringar. År <ins class="diffchange diffchange-inline">[[</ins>1779<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>uppfördes den masugn som utgör grunden till den vi ser idag. Familjen <ins class="diffchange diffchange-inline">[[</ins>Timm<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>styrde bruket från <ins class="diffchange diffchange-inline">[[</ins>1825<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>till <ins class="diffchange diffchange-inline">[[</ins>1916<ins class="diffchange diffchange-inline">]]</ins>. Hyttan moderniserades och byggdes på. Även smedjan byggdes om. Förbättrade kommunikationer underlättade transporterna av malm och färdigt stångjärn.</div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="background: #ffa; color:black; font-size: smaller;"><div>Avesta Järnverk AB köpte bruket 1916 men lade ner tillverkningen redan 1919. Utan generalkonsul Axel Ax:son-Johnsons och hans efterkommandes stora intresse, är det knappast troligt att bruket bevarats. Här finns industrianläggningar och trädgårdsanläggningar sida vid sida. I trädgården leder en allé fram till herrgården, som byggdes 1746 och ersatte en äldre mangård. Den äldre, östra flygeln inrymde köket. Den västra flygeln byggdes på 1780-talet för Lorentz Peter <del class="diffchange diffchange-inline">Söderhielms </del>inalles 19 barn från två äktenskap. De runda tornen är uppförda i slaggsten och har använts som lusthus respektive avträde.</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">[[</ins>Avesta Järnverk AB<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>köpte bruket <ins class="diffchange diffchange-inline">[[</ins>1916<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>men lade ner tillverkningen redan <ins class="diffchange diffchange-inline">[[</ins>1919<ins class="diffchange diffchange-inline">]]</ins>. Utan generalkonsul Axel Ax:son-Johnsons och hans efterkommandes stora intresse, är det knappast troligt att bruket bevarats. Här finns industrianläggningar och trädgårdsanläggningar sida vid sida. I trädgården leder en allé fram till herrgården, som byggdes <ins class="diffchange diffchange-inline">[[</ins>1746<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>och ersatte en äldre mangård. Den äldre, östra flygeln inrymde köket. Den västra flygeln byggdes på <ins class="diffchange diffchange-inline">[[</ins>1780-talet<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>för <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Söderhielm|</ins>Lorentz Peter <ins class="diffchange diffchange-inline">Söderhielm]]s </ins>inalles 19 barn från två äktenskap. De runda tornen är uppförda i slaggsten och har använts som lusthus respektive avträde.</div></td></tr> </table>

90.231.214.90 http://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Engelsberg&diff=6005&oldid=prev 2009-06-15T21:27:50Z

<p></p> <table class='diff diff-contentalign-left'> <col class='diff-marker' /> <col class='diff-content' /> <col class='diff-marker' /> <col class='diff-content' /> <tr valign='top'> <td colspan='2' style="background-color: white; color:black;">← Äldre version</td> <td colspan='2' style="background-color: white; color:black;">Versionen från 15 juni 2009 kl. 21.27</td> </tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 1:</td> <td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 1:</td></tr> <tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="background: #ffa; color:black; font-size: smaller;"><div>[[Kategori:<del class="diffchange diffchange-inline">Bruksorter</del>]]</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div>[[Kategori:<ins class="diffchange diffchange-inline">Bruk</ins>]]</div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>[[Bild:engelsberg_1.jpg|thumb|left|Engelsbergs bruk, hyttan]]</div></td><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>[[Bild:engelsberg_1.jpg|thumb|left|Engelsbergs bruk, hyttan]]</div></td></tr> </table>

213.64.144.63 http://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Engelsberg&diff=145&oldid=prev 2008-10-16T21:10:47Z

<p></p> <table class='diff diff-contentalign-left'> <col class='diff-marker' /> <col class='diff-content' /> <col class='diff-marker' /> <col class='diff-content' /> <tr valign='top'> <td colspan='2' style="background-color: white; color:black;">← Äldre version</td> <td colspan='2' style="background-color: white; color:black;">Versionen från 16 oktober 2008 kl. 21.10</td> </tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 1:</td> <td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 1:</td></tr> <tr><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>[[Kategori:Bruksorter]]</div></td><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>[[Kategori:Bruksorter]]</div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="background: #ffa; color:black; font-size: smaller;"><div><del style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">Utdrag från Ekomuseum Bergslagen:</del></div></td><td colspan="2">&#160;</td></tr> <tr><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>[[Bild:engelsberg_1.jpg|thumb|left|Engelsbergs bruk, hyttan]]</div></td><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>[[Bild:engelsberg_1.jpg|thumb|left|Engelsbergs bruk, hyttan]]</div></td></tr> <tr><td colspan="2">&#160;</td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">[[Bild:engelsberg_2.jpg|thumb|Engelsbergs bruk, smedjan]]</ins></div></td></tr> <tr><td colspan="2">&#160;</td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">Utdrag från Ekomuseum Bergslagen:</ins></div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>Engelsbergs bruk räknas som ett av de främsta industriminnena i världen och finns sedan 1993 på UNESCO´s lista över världsarven, World Heritage List. &#160;</div></td><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>Engelsbergs bruk räknas som ett av de främsta industriminnena i världen och finns sedan 1993 på UNESCO´s lista över världsarven, World Heritage List. &#160;</div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="background: #ffa; color:black; font-size: smaller;"><div><del style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">Engelsberg har fått sitt namn av den tyskättade bergsmannen Englika, som flyttade hit på 1300-talet. Den förste brukspatronen som tog över Engelsberg var Per Larsson, adlad Gyllenhöök. År 1728 förvärvade familjen Söderhielm större delen av anläggningen och arbetade målmedvetet med förbättringar. År 1779 uppfördes den masugn som utgör grunden till den vi ser idag. Familjen Timm styrde bruket från 1825 till 1916. Hyttan moderniserades och byggdes på. Även smedjan byggdes om. Förbättrade kommunikationer underlättade transporterna av malm och färdigt stångjärn.</del></div></td><td colspan="2">&#160;</td></tr> <tr><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="background: #ffa; color:black; font-size: smaller;"><div><del class="diffchange diffchange-inline">[[Bild:engelsberg_2</del>.<del class="diffchange diffchange-inline">jpg|thumb|left|Engelsbergs bruk</del>, smedjan<del class="diffchange diffchange-inline">]]</del></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">Engelsberg har fått sitt namn av den tyskättade bergsmannen Englika, som flyttade hit på 1300-talet</ins>. <ins class="diffchange diffchange-inline">Den förste brukspatronen som tog över Engelsberg var Per Larsson</ins>, <ins class="diffchange diffchange-inline">adlad Gyllenhöök. År 1728 förvärvade familjen Söderhielm större delen av anläggningen och arbetade målmedvetet med förbättringar. År 1779 uppfördes den masugn som utgör grunden till den vi ser idag. Familjen Timm styrde bruket från 1825 till 1916. Hyttan moderniserades och byggdes på. Även </ins>smedjan <ins class="diffchange diffchange-inline">byggdes om. Förbättrade kommunikationer underlättade transporterna av malm och färdigt stångjärn.</ins></div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>Avesta Järnverk AB köpte bruket 1916 men lade ner tillverkningen redan 1919. Utan generalkonsul Axel Ax:son-Johnsons och hans efterkommandes stora intresse, är det knappast troligt att bruket bevarats. Här finns industrianläggningar och trädgårdsanläggningar sida vid sida. I trädgården leder en allé fram till herrgården, som byggdes 1746 och ersatte en äldre mangård. Den äldre, östra flygeln inrymde köket. Den västra flygeln byggdes på 1780-talet för Lorentz Peter Söderhielms inalles 19 barn från två äktenskap. De runda tornen är uppförda i slaggsten och har använts som lusthus respektive avträde.</div></td><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>Avesta Järnverk AB köpte bruket 1916 men lade ner tillverkningen redan 1919. Utan generalkonsul Axel Ax:son-Johnsons och hans efterkommandes stora intresse, är det knappast troligt att bruket bevarats. Här finns industrianläggningar och trädgårdsanläggningar sida vid sida. I trädgården leder en allé fram till herrgården, som byggdes 1746 och ersatte en äldre mangård. Den äldre, östra flygeln inrymde köket. Den västra flygeln byggdes på 1780-talet för Lorentz Peter Söderhielms inalles 19 barn från två äktenskap. De runda tornen är uppförda i slaggsten och har använts som lusthus respektive avträde.</div></td></tr> </table>

Wikiadmin http://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Engelsberg&diff=143&oldid=prev 2008-10-16T21:08:03Z

<p></p> <table class='diff diff-contentalign-left'> <col class='diff-marker' /> <col class='diff-content' /> <col class='diff-marker' /> <col class='diff-content' /> <tr valign='top'> <td colspan='2' style="background-color: white; color:black;">← Äldre version</td> <td colspan='2' style="background-color: white; color:black;">Versionen från 16 oktober 2008 kl. 21.08</td> </tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 5:</td> <td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 5:</td></tr> <tr><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>Engelsbergs bruk räknas som ett av de främsta industriminnena i världen och finns sedan 1993 på UNESCO´s lista över världsarven, World Heritage List. &#160;</div></td><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>Engelsbergs bruk räknas som ett av de främsta industriminnena i världen och finns sedan 1993 på UNESCO´s lista över världsarven, World Heritage List. &#160;</div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>Engelsberg har fått sitt namn av den tyskättade bergsmannen Englika, som flyttade hit på 1300-talet. Den förste brukspatronen som tog över Engelsberg var Per Larsson, adlad Gyllenhöök. År 1728 förvärvade familjen Söderhielm större delen av anläggningen och arbetade målmedvetet med förbättringar. År 1779 uppfördes den masugn som utgör grunden till den vi ser idag. Familjen Timm styrde bruket från 1825 till 1916. Hyttan moderniserades och byggdes på. Även smedjan byggdes om. Förbättrade kommunikationer underlättade transporterna av malm och färdigt stångjärn.</div></td><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>Engelsberg har fått sitt namn av den tyskättade bergsmannen Englika, som flyttade hit på 1300-talet. Den förste brukspatronen som tog över Engelsberg var Per Larsson, adlad Gyllenhöök. År 1728 förvärvade familjen Söderhielm större delen av anläggningen och arbetade målmedvetet med förbättringar. År 1779 uppfördes den masugn som utgör grunden till den vi ser idag. Familjen Timm styrde bruket från 1825 till 1916. Hyttan moderniserades och byggdes på. Även smedjan byggdes om. Förbättrade kommunikationer underlättade transporterna av malm och färdigt stångjärn.</div></td></tr> <tr><td colspan="2">&#160;</td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr> <tr><td colspan="2">&#160;</td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">[[Bild:engelsberg_2.jpg|thumb|left|Engelsbergs bruk, smedjan]]</ins></div></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td></tr> <tr><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>Avesta Järnverk AB köpte bruket 1916 men lade ner tillverkningen redan 1919. Utan generalkonsul Axel Ax:son-Johnsons och hans efterkommandes stora intresse, är det knappast troligt att bruket bevarats. Här finns industrianläggningar och trädgårdsanläggningar sida vid sida. I trädgården leder en allé fram till herrgården, som byggdes 1746 och ersatte en äldre mangård. Den äldre, östra flygeln inrymde köket. Den västra flygeln byggdes på 1780-talet för Lorentz Peter Söderhielms inalles 19 barn från två äktenskap. De runda tornen är uppförda i slaggsten och har använts som lusthus respektive avträde.</div></td><td class='diff-marker'>&#160;</td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>Avesta Järnverk AB köpte bruket 1916 men lade ner tillverkningen redan 1919. Utan generalkonsul Axel Ax:son-Johnsons och hans efterkommandes stora intresse, är det knappast troligt att bruket bevarats. Här finns industrianläggningar och trädgårdsanläggningar sida vid sida. I trädgården leder en allé fram till herrgården, som byggdes 1746 och ersatte en äldre mangård. Den äldre, östra flygeln inrymde köket. Den västra flygeln byggdes på 1780-talet för Lorentz Peter Söderhielms inalles 19 barn från två äktenskap. De runda tornen är uppförda i slaggsten och har använts som lusthus respektive avträde.</div></td></tr> </table>

Wikiadmin http://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Engelsberg&diff=141&oldid=prev 2008-10-16T21:06:03Z

<p>Ny sida: <a href="/wiki/index.php?title=Kategori:Bruksorter" title="Kategori:Bruksorter">Kategori:Bruksorter</a> Utdrag från Ekomuseum Bergslagen: <a href="/wiki/index.php?title=Fil:Engelsberg_1.jpg" title="Fil:Engelsberg 1.jpg">Engelsbergs bruk, hyttan</a> Engelsbergs bruk räknas som ett av de främsta industriminnena i v...</p> <p><b>Ny sida</b></p><div>[[Kategori:Bruksorter]]<br /> <br /> Utdrag från Ekomuseum Bergslagen:<br /> [[Bild:engelsberg_1.jpg|thumb|left|Engelsbergs bruk, hyttan]]<br /> Engelsbergs bruk räknas som ett av de främsta industriminnena i världen och finns sedan 1993 på UNESCO´s lista över världsarven, World Heritage List. <br /> Engelsberg har fått sitt namn av den tyskättade bergsmannen Englika, som flyttade hit på 1300-talet. Den förste brukspatronen som tog över Engelsberg var Per Larsson, adlad Gyllenhöök. År 1728 förvärvade familjen Söderhielm större delen av anläggningen och arbetade målmedvetet med förbättringar. År 1779 uppfördes den masugn som utgör grunden till den vi ser idag. Familjen Timm styrde bruket från 1825 till 1916. Hyttan moderniserades och byggdes på. Även smedjan byggdes om. Förbättrade kommunikationer underlättade transporterna av malm och färdigt stångjärn.<br /> <br /> Avesta Järnverk AB köpte bruket 1916 men lade ner tillverkningen redan 1919. Utan generalkonsul Axel Ax:son-Johnsons och hans efterkommandes stora intresse, är det knappast troligt att bruket bevarats. Här finns industrianläggningar och trädgårdsanläggningar sida vid sida. I trädgården leder en allé fram till herrgården, som byggdes 1746 och ersatte en äldre mangård. Den äldre, östra flygeln inrymde köket. Den västra flygeln byggdes på 1780-talet för Lorentz Peter Söderhielms inalles 19 barn från två äktenskap. De runda tornen är uppförda i slaggsten och har använts som lusthus respektive avträde.</div>

Wikiadmin