Frövi - Versionshistorik

90.231.214.90 den 25 juni 2009 kl. 19.42

2009-06-25T19:42:10Z

78.70.145.155 den 23 maj 2009 kl. 08.36

2009-05-23T08:36:58Z

83.241.147.194 den 27 april 2009 kl. 19.12

2009-04-27T19:12:37Z

62.119.39.41 den 14 april 2009 kl. 11.12

2009-04-14T11:12:34Z

90.231.214.90 den 25 mars 2009 kl. 20.52

2009-03-25T20:52:36Z

90.231.214.90 den 24 februari 2009 kl. 22.40

2009-02-24T22:40:32Z

83.241.147.194: Ny sida: '''Frövi''' låg i Näsby i Småland och bruket nämndes första gången 1719 [Harmens register].

2008-12-16T18:36:09Z

Ny sida: '''Frövi''' låg i Näsby i Småland och bruket nämndes första gången 1719 [Harmens register].

Ny sida

'''Frövi''' låg i Näsby i Småland och bruket nämndes första gången 1719 [Harmens register].

← Äldre version		Versionen från 25 juni 2009 kl. 19.42
Rad 1:		Rad 1:
−	'''Frövi''' låg i [[Näsby i T län\|Näsby]] i [[Örebro län]] i Västmanland. "Fröuij Hamar" omtalas första gången 1558. Frövi by, på vars ägor stångjärnshammaren fanns, ingick då i vad som kallades drottning Margaretas köpegods. Gustav Vasa hade köpt dessa ägor redan 1541. Genom olika köp och arv förekom sedan flera kända adelssläkter som ägare: Leijonhufvud, Lilliehöök, Lewenhaupt, Brahe och De la Gardie. I handlingarna rörande ett arvsskifte 1621 finns under rubriken "Kiägleholms lotten" bland annat en hytta, en hammarsmedja och en "sågkvarn". När bruket nästa gång nämns i källorna, i ett värderingsprotokoll från 1637, finns 2 hammarsmedjor, en sågkvarn och en mjölkvarn, men ingen hytta.	+	'''Frövi''' låg i [[Näsby i T län\|Näsby]] i [[Örebro län]] i Västmanland. "Fröuij Hamar" omtalas första gången [[1558]]. Frövi by, på vars ägor stångjärnshammaren fanns, ingick då i vad som kallades drottning Margaretas köpegods. Gustav Vasa hade köpt dessa ägor redan 1541. Genom olika köp och arv förekom sedan flera kända adelssläkter som ägare: Leijonhufvud, Lilliehöök, Lewenhaupt, Brahe och De la Gardie. I handlingarna rörande ett arvsskifte 1621 finns under rubriken "Kiägleholms lotten" bland annat en hytta, en hammarsmedja och en "sågkvarn". När bruket nästa gång nämns i källorna, i ett värderingsprotokoll från 1637, finns 2 hammarsmedjor, en sågkvarn och en mjölkvarn, men ingen hytta.

	1666 tillverkades 1695 skeppund stångjärn, vilket ökat till 1881 skeppund år 1668. Magnus Gabriel De la Gardie hade ont om pengar och tvingade förpanta ägorna. I 1769 års förpantningskontrakt nämns också en knipphammare på vilken man kunde "smida spik och bultar". Det tycks som om panträttsägarna medvetet höll nere produktionen under de första decennierna av 1700-talet för att minska värdet på egendomen coh kunna lösa in den. Inte förrän i mitten av 1700-talet, efter ett antal ägarbyten, var produktionen uppe i full kapacitet, en kapacitet som dock hade reducerats jämfört med 1600-talet, efter beslut från Bergskollegium. 1839 beviljades en ökning av stångjärnssmidet som gjorde att man först då kom upp i samma produktion som under de goda åren på 1660-talet. I bouppteckningen efter brukspatron Tersmeden 1858 redovisas tre hamrar och tre härdar. Då hade man övergett de äldre framställningsmetoderna och gått över till s.k. franche-comté-smide, en form av lancashiresmide.		1666 tillverkades 1695 skeppund stångjärn, vilket ökat till 1881 skeppund år 1668. Magnus Gabriel De la Gardie hade ont om pengar och tvingade förpanta ägorna. I 1769 års förpantningskontrakt nämns också en knipphammare på vilken man kunde "smida spik och bultar". Det tycks som om panträttsägarna medvetet höll nere produktionen under de första decennierna av 1700-talet för att minska värdet på egendomen coh kunna lösa in den. Inte förrän i mitten av 1700-talet, efter ett antal ägarbyten, var produktionen uppe i full kapacitet, en kapacitet som dock hade reducerats jämfört med 1600-talet, efter beslut från Bergskollegium. 1839 beviljades en ökning av stångjärnssmidet som gjorde att man först då kom upp i samma produktion som under de goda åren på 1660-talet. I bouppteckningen efter brukspatron Tersmeden 1858 redovisas tre hamrar och tre härdar. Då hade man övergett de äldre framställningsmetoderna och gått över till s.k. franche-comté-smide, en form av lancashiresmide.

← Äldre version		Versionen från 23 maj 2009 kl. 08.36
Rad 1:		Rad 1:
−	'''Frövi''' låg i [[Näsby i T län\|Näsby]] i [[Örebro län]] i Västmanland och bruket ~~nämndes~~ första ~~gången [[1719]] [Harmens register]~~.	+	'''Frövi''' låg i [[Näsby i T län\|Näsby]] i [[Örebro län]] i Västmanland. "Fröuij Hamar" omtalas första gången 1558. Frövi by, på vars ägor stångjärnshammaren fanns, ingick då i vad som kallades drottning Margaretas köpegods. Gustav Vasa hade köpt dessa ägor redan 1541. Genom olika köp och arv förekom sedan flera kända adelssläkter som ägare: Leijonhufvud, Lilliehöök, Lewenhaupt, Brahe och De la Gardie. I handlingarna rörande ett arvsskifte 1621 finns under rubriken "Kiägleholms lotten" bland annat en hytta, en hammarsmedja och en "sågkvarn". När bruket nästa gång nämns i källorna, i ett värderingsprotokoll från 1637, finns 2 hammarsmedjor, en sågkvarn och en mjölkvarn, men ingen hytta.
		+
		+	1666 tillverkades 1695 skeppund stångjärn, vilket ökat till 1881 skeppund år 1668. Magnus Gabriel De la Gardie hade ont om pengar och tvingade förpanta ägorna. I 1769 års förpantningskontrakt nämns också en knipphammare på vilken man kunde "smida spik och bultar". Det tycks som om panträttsägarna medvetet höll nere produktionen under de första decennierna av 1700-talet för att minska värdet på egendomen coh kunna lösa in den. Inte förrän i mitten av 1700-talet, efter ett antal ägarbyten, var produktionen uppe i full kapacitet, en kapacitet som dock hade reducerats jämfört med 1600-talet, efter beslut från Bergskollegium. 1839 beviljades en ökning av stångjärnssmidet som gjorde att man först då kom upp i samma produktion som under de goda åren på 1660-talet. I bouppteckningen efter brukspatron Tersmeden 1858 redovisas tre hamrar och tre härdar. Då hade man övergett de äldre framställningsmetoderna och gått över till s.k. franche-comté-smide, en form av lancashiresmide.
		+
		+	Utöver hamrarna fanns ett manufaktur-, skär- och valsverk, anlagt 1781 under namnet Frövifors. Där tillverkades platt- och bandjärn samt spik. Enligt privilegiet var bränsleförsörjningen baserad på torv, men ganska snart började även kol blandas i.
		+
		+	Vid Frövi stångjärnsbruk fanns i regel endast två mästersmeder som förestod var sin hammare. Till sin hjälp hade de ett antal mästersvenner och kolpojkar, vilket gjorde att det normalt arbetade 6-8 man i varje smedja. Senare tillkom folk även till manufakturverket. Bland kända smedsläkter som varit verksamma vid Frövi märks Gevert, Sverkströ, Hammarström, Gadde, Maxe, Kropp och Werme.
		+
		+	Källa:
		+	Bertil Waldén: Frövifors bruk och dess föregångare Frövi bruk. Stockholm 1951.
		+
	[[Kategori: Bruk]]		[[Kategori: Bruk]]

← Äldre version		Versionen från 27 april 2009 kl. 19.12
Rad 1:		Rad 1:
	'''Frövi''' låg i [[Näsby i T län\|Näsby]] i [[Örebro län]] i Västmanland och bruket nämndes första gången [[1719]] [Harmens register].		'''Frövi''' låg i [[Näsby i T län\|Näsby]] i [[Örebro län]] i Västmanland och bruket nämndes första gången [[1719]] [Harmens register].
		+	[[Kategori: Bruk]]

← Äldre version		Versionen från 14 april 2009 kl. 11.12
Rad 1:		Rad 1:
−	'''Frövi''' låg i [[Näsby i F län\|Näsby]] i [[~~Jönköpings~~ län]] i ~~Småland~~ och bruket nämndes första gången [[1719]] [Harmens register].	+	'''Frövi''' låg i [[Näsby i T län\|Näsby]] i [[Örebro län]] i Västmanland och bruket nämndes första gången [[1719]] [Harmens register].

← Äldre version		Versionen från 25 mars 2009 kl. 20.52
Rad 1:		Rad 1:
−	'''Frövi''' låg i [[Näsby i F län\|Näsby]] i Småland och bruket nämndes första gången [[1719]] [Harmens register].	+	'''Frövi''' låg i [[Näsby i F län\|Näsby]] i [[Jönköpings län]] i Småland och bruket nämndes första gången [[1719]] [Harmens register].

← Äldre version		Versionen från 24 februari 2009 kl. 22.40
Rad 1:		Rad 1:
−	'''Frövi''' låg i Näsby i Småland och bruket nämndes första gången 1719 [Harmens register].	+	'''Frövi''' låg i [[Näsby i F län\|Näsby]] i Småland och bruket nämndes första gången [[1719]] [Harmens register].