217.208.144.26 den 8 maj 2010 kl. 07.38

2010-05-08T07:38:16Z

217.208.144.26: Ny sida: Kontrakterad den 19 juli 1635 av Louis de Geer som reformert predikant och skollärare vid Finspångs bruk för den vallonska bruksbefolkningen 1500-talet de reforme...

2010-05-07T14:53:54Z

Ny sida: Kontrakterad den 19 juli 1635 av Louis de Geer som reformert predikant och skollärare vid Finspångs bruk för den vallonska bruksbefolkningen 1500-talet de reforme...

Ny sida

Kontrakterad den [[19 juli]] [[1635]] av [[de Geer|Louis de Geer]] som reformert predikant och skollärare vid Finspångs bruk för den vallonska bruksbefolkningen [[1500-talet]] de reformerta. Redan den [[27 september]] [[1445]] finns en bevarad notis om att en Egidius Framerey blev medborgare i Maastricht. Johann von Vremerey från Aachen och hans hustru Engelberta, änka efter Mathias von Kettenis, ägde två hus i Johannisbach [[1465]], som de ärvde efter Agnes van Kettenis, och hyrde ut den [[3 februari]] [[1466]]. Medlemmar av släkten med namnen de Frameries, van Fremery och van Vramerye undertecknade det förbund, som [[1566]] ingicks av den nederländska adeln. Vid hertigens av Alba tillträde till ståthållarskapet över Spanska Nederländerna utvandrade de till Tyskland och i början av [[1600-talet]] därifrån till Holland, där under tiden [[1616]]-[[1635]], en medlem av släkten, Martin, var kyrkskriven "par confession" i vallonska församlingen i staden Leyden. Michael Fremmerey från Aachen blev portförbjuden från staden på grund av sin medverkan i ett uppror [[1611]]. Han begav sig till Nijmegen (Holland), där hans hustru [[Beller|Margarete Beller]] födde sonen Michael den [[1 mars]] [[1618]]. Emond von der Fremery (nämnd [[1565]]-[[1592]]) gifte sig med [[Oesslinger|Johanna]], dotter av [[Oesslinger|Paulus Oesslinger]]. Deras ende son Jacob von Fremerey hade Jordan Peltzer och Heinrich Welter i Aachen som förmyndare. En av allt att döma helt annan Jacob van Fremery är stamfar för en Aachen-baserad släkt de Fremery. Den svenska släktens stamfar Martin omnämnes i staden Leydens kyrkböcker under namnformerna Framerie, de Framerie, de la Framerie, Delaframerie och Fremery. Efter att ha skrivit kontrakt med [[de Geer|Louis de Geer]] [[1635]] flyttade han till Sverige och anställdes som reformert predikant och skollärare för den vallonska bruksbefolkningen vid [[Finspång i E län|Finspång]]. Vid kontraktsunderskriften använde han namnformen Frumerie, vilken för den svenska grenen av släkten alltid ansetts som den riktiga. Merparten av uppgifterna kommer från den forskning [[överstelöjtnant]] Erik Frumerie bedrev i början av seklet och fram emot [[1930-talet]], och har sammanfattat i en bevarad släkttavla han upprättade [[1934]]. Där förefaller släktens agnatiska utbredning (och de cognatiska grenar, där släktnamnet upptagits) fram till nutid i det närmaste helt uttömd. Några enstaka exempel finns dock på familjemedlemmar i det förflutna, som överstelöjtnanten på sin tid inte har påträffat, där det förnämsta är dottern Marie redan i familj 1, som flera vallonforskare, bland andra [[Lindblom|Kjell Lindblom]] och [[Geber|Stig Geber]], har påträffat i aktuella primärkällor. I övrigt handlar det om dottern i tabell 28, påträffad av forskare i Jönköpingsbygdens Genealogiska Förening, vid en indexering av bygdens kyrkoböcker, och utlagd i en databas på Internet, och döttrarna i tabell 34, påträffade i Västerås dkfs födelsebok av [[Pemer|Anders Pemer]], men än så länge inte vidare efterforskade. Källförteckning finns på slutet. Anges ingen källa kommer uppgiften antingen direkt från överstelöjtnant Erik Frumeries forskning, är verifierad i kyrkoböcker eller på annat sätt via folkbokföringen, eller av den aktuelle släktingen (eller hans nära familj) själv. Släkten härstammar från södra Belgien och provinsen Hainaut (Hennegau).

[[Kategori: Släkter]]
[[Kategori: Vallonsläkter]]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 Kontrakterad den [[19 juli]] [[1635]] av [[de Geer|Louis de Geer]] som reformert predikant och skollärare vid Finspångs bruk för den vallonska bruksbefolkningen [[1500-talet]] de reformerta. Redan den [[27 september]] [[1445]] finns en bevarad notis om att en Egidius Framerey blev medborgare i Maastricht. Johann von Vremerey från Aachen och hans hustru Engelberta, änka efter Mathias von Kettenis, ägde två hus i Johannisbach [[1465]], som de ärvde efter Agnes van Kettenis, och hyrde ut den [[3 februari]] [[1466]]. Medlemmar av släkten med namnen de Frameries, van Fremery och van Vramerye undertecknade det förbund, som [[1566]] ingicks av den nederländska adeln. Vid hertigens av Alba tillträde till ståthållarskapet över Spanska Nederländerna utvandrade de till Tyskland och i början av [[1600-talet]] därifrån till Holland, där under tiden [[1616]]-[[1635]], en medlem av släkten, Martin, var kyrkskriven "par confession" i vallonska församlingen i staden Leyden. Michael Fremmerey från Aachen blev portförbjuden från staden på grund av sin medverkan i ett uppror [[1611]]. Han begav sig till Nijmegen (Holland), där hans hustru [[Beller|Margarete Beller]] födde sonen Michael den [[1 mars]] [[1618]]. Emond von der Fremery (nämnd [[1565]]-[[1592]]) gifte sig med [[Oesslinger|Johanna]], dotter av [[Oesslinger|Paulus Oesslinger]]. Deras ende son Jacob von Fremerey hade Jordan Peltzer och Heinrich Welter i Aachen som förmyndare. En av allt att döma helt annan Jacob van Fremery är stamfar för en Aachen-baserad släkt de Fremery. Den svenska släktens stamfar Martin omnämnes i staden Leydens kyrkböcker under namnformerna Framerie, de Framerie, de la Framerie, Delaframerie och Fremery. Efter att ha skrivit kontrakt med [[de Geer|Louis de Geer]] [[1635]] flyttade han till Sverige och anställdes som reformert predikant och skollärare för den vallonska bruksbefolkningen vid [[Finspång i E län|Finspång]]. Vid kontraktsunderskriften använde han namnformen Frumerie, vilken för den svenska grenen av släkten alltid ansetts som den riktiga. Merparten av uppgifterna kommer från den forskning [[överstelöjtnant]] Erik Frumerie bedrev i början av seklet och fram emot [[1930-talet]], och har sammanfattat i en bevarad släkttavla han upprättade [[1934]]. Där förefaller släktens agnatiska utbredning (och de cognatiska grenar, där släktnamnet upptagits) fram till nutid i det närmaste helt uttömd. Några enstaka exempel finns dock på familjemedlemmar i det förflutna, som överstelöjtnanten på sin tid inte har påträffat, där det förnämsta är dottern Marie redan i familj 1, som flera vallonforskare, bland andra [[Lindblom|Kjell Lindblom]] och [[Geber|Stig Geber]], har påträffat i aktuella primärkällor. I övrigt handlar det om dottern i tabell 28, påträffad av forskare i Jönköpingsbygdens Genealogiska Förening, vid en indexering av bygdens kyrkoböcker, och utlagd i en databas på Internet, och döttrarna i tabell 34, påträffade i Västerås dkfs födelsebok av [[Pemer|Anders Pemer]], men än så länge inte vidare efterforskade. Källförteckning finns på slutet. Anges ingen källa kommer uppgiften antingen direkt från överstelöjtnant Erik Frumeries forskning, är verifierad i kyrkoböcker eller på annat sätt via folkbokföringen, eller av den aktuelle släktingen (eller hans nära familj) själv. Släkten härstammar från södra Belgien och provinsen Hainaut (Hennegau).
 [[Kategori: Släkter]]
 [[Kategori: Vallonsläkter]]

Frumerie - Versionshistorik

217.208.144.26 den 8 maj 2010 kl. 07.38

217.208.144.26: Ny sida: Kontrakterad den 19 juli 1635 av Louis de Geer som reformert predikant och skollärare vid Finspångs bruk för den vallonska bruksbefolkningen 1500-talet de reforme...