Hult - Versionshistorik

JerkerT den 29 oktober 2010 kl. 09.41

2010-10-29T09:41:11Z

JerkerT den 29 oktober 2010 kl. 09.39

2010-10-29T09:39:36Z

JerkerT den 29 oktober 2010 kl. 09.36

2010-10-29T09:36:42Z

90.231.214.90 den 20 juni 2009 kl. 17.14

2009-06-20T17:14:46Z

83.241.147.194 den 29 april 2009 kl. 19.33

2009-04-29T19:33:51Z

83.241.147.194: Ny sida: '''Hult''' låg i Kvillinge i Östergötland och bruket nämndes första gången 1697 [Harmens register].

2008-12-18T18:45:05Z

Ny sida: '''Hult''' låg i Kvillinge i Östergötland och bruket nämndes första gången 1697 [Harmens register].

Ny sida

'''Hult''' låg i Kvillinge i Östergötland och bruket nämndes första gången 1697 [Harmens register].

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 '''Hult''' ligger vid Ågelsjön i [[Kvillinge i E län|Kvillinge]] församling i Norrköpings kommun, nordöstra Östergötland strax väster om Åby. Ågelsjön ligger 67,2 meter över havet, i en dalsänka omgiven av Kolmården och Kvillingeförkastningen och vid sjöns sydöstra ände ligger Hults Bruk. Bruket nämndes första gången [[1697]] [Harmens register].
-År 1697 fick Jakob Reenstierna privilegium att starta tillverkningen av skeppsspik i Hult. Vid Hult fanns det då några övergivna sågkvarnar vid Hultån.
+År 1697 fick Jakob Reenstierna privilegium att starta tillverkningen av skeppsspik i Hult. Vid Hult fanns det då några övergivna sågkvarnar vid Hultån. Utöver skeppsspik har det tillverkats en mängd produkter. I gjuteriet gjordes bland annat  hjuldelar, spottkoppar, stängsel, järnspisar, krokar, urnor och köttkvarnar. Under en period tillverkades också ankarkätting.
-Jakob Reenstierna anställde smeder och det bedrevs tysksmide på bruket. Utöver skeppsspik har det tillverkats en mängd produkter. I gjuteriet gjordes bland annat agnar, hjuldelar, spottkoppar, stängsel, järnspisar, krokar, urnor och köttkvarnar. Under en period tillverkades också ankarkätting.
+Under 1870-talet gjorde dåvarande brukspatronen resor till Amerika för att se hur man tillverkade yxor och under 1880-talet börjades bruket tillverka yxor. Industrialismen infördes i Hults bruk med rationalisering och effektivisering av tillverkningsprocessen. Agdoryxan blev känd över hela världen. Koncentrationen på yxtillverkning blev brukets överlevnad när många andra bruk gick i graven. Hultafors AB driver idag verksamheten i yxfabriken.
-−
-Det har funnits tillverkning i Hults bruk i över 300 år. Under 1870-talet gjorde dåvarande brukspatron resor till Amerika för att se hur man tillverkade yxor och under 1880-talet börjades bruket tillverka yxor. Industrialismen infördes i Hults bruk med rationalisering och effektivisering av tillverkningsprocessen. Agdoryxan blev känd över hela världen. Koncentrationen på yxtillverkning blev brukets överlevnad när många andra bruk gick i graven. Hultafors AB driver idag verksamheten i yxfabriken.
 Den mest dominerande byggnaden på bruket är Herrgården. Den är ritad av arkitekt I.G. Claesson som också ritat bland annat Nordiska museet och Norrköpings rådhus. Längs Bruksgatan ligger röda smedstugor. Här levde brukets smeder.
 [[Kategori: Bruk]]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-'''Hult''' låg i [[Kvillinge i E län|Kvillinge]] i Östergötland och bruket nämndes första gången [[1697]] [Harmens register].
+'''Hult''' ligger vid Ågelsjön i [[Kvillinge i E län|Kvillinge]] församling i Norrköpings kommun, nordöstra Östergötland strax väster om Åby. Ågelsjön ligger 67,2 meter över havet, i en dalsänka omgiven av Kolmården och Kvillingeförkastningen och vid sjöns sydöstra ände ligger Hults Bruk. Bruket nämndes första gången [[1697]] [Harmens register].
-[[Kategori: Bruk]]
-−
-Hults bruk ligger vid Ågelsjön i [[Kvillinge i E län|Kvillinge]] församling i Norrköpings kommun, nordöstra Östergötland strax väster om Åby. Ågelsjön ligger 67,2 meter över havet, i en dalsänka omgiven av Kolmården och Kvillingeförkastningen och vid sjöns sydöstra ände ligger Hults Bruk.
 År 1697 fick Jakob Reenstierna privilegium att starta tillverkningen av skeppsspik i Hult. Vid Hult fanns det då några övergivna sågkvarnar vid Hultån.
@@ Rad 11: / Rad 8: @@
 Den mest dominerande byggnaden på bruket är Herrgården. Den är ritad av arkitekt I.G. Claesson som också ritat bland annat Nordiska museet och Norrköpings rådhus. Längs Bruksgatan ligger röda smedstugor. Här levde brukets smeder.

← Äldre version		Versionen från 29 oktober 2010 kl. 09.36
Rad 1:		Rad 1:
	'''Hult''' låg i [[Kvillinge i E län\|Kvillinge]] i Östergötland och bruket nämndes första gången [[1697]] [Harmens register].		'''Hult''' låg i [[Kvillinge i E län\|Kvillinge]] i Östergötland och bruket nämndes första gången [[1697]] [Harmens register].
	[[Kategori: Bruk]]		[[Kategori: Bruk]]
		+
		+	Hults bruk ligger vid Ågelsjön i [[Kvillinge i E län\|Kvillinge]] församling i Norrköpings kommun, nordöstra Östergötland strax väster om Åby. Ågelsjön ligger 67,2 meter över havet, i en dalsänka omgiven av Kolmården och Kvillingeförkastningen och vid sjöns sydöstra ände ligger Hults Bruk.
		+
		+	År 1697 fick Jakob Reenstierna privilegium att starta tillverkningen av skeppsspik i Hult. Vid Hult fanns det då några övergivna sågkvarnar vid Hultån.
		+
		+	Jakob Reenstierna anställde smeder och det bedrevs tysksmide på bruket. Utöver skeppsspik har det tillverkats en mängd produkter. I gjuteriet gjordes bland annat agnar, hjuldelar, spottkoppar, stängsel, järnspisar, krokar, urnor och köttkvarnar. Under en period tillverkades också ankarkätting.
		+
		+	Det har funnits tillverkning i Hults bruk i över 300 år. Under 1870-talet gjorde dåvarande brukspatron resor till Amerika för att se hur man tillverkade yxor och under 1880-talet börjades bruket tillverka yxor. Industrialismen infördes i Hults bruk med rationalisering och effektivisering av tillverkningsprocessen. Agdoryxan blev känd över hela världen. Koncentrationen på yxtillverkning blev brukets överlevnad när många andra bruk gick i graven. Hultafors AB driver idag verksamheten i yxfabriken.
		+
		+	Den mest dominerande byggnaden på bruket är Herrgården. Den är ritad av arkitekt I.G. Claesson som också ritat bland annat Nordiska museet och Norrköpings rådhus. Längs Bruksgatan ligger röda smedstugor. Här levde brukets smeder.

← Äldre version		Versionen från 20 juni 2009 kl. 17.14
Rad 1:		Rad 1:
−	'''Hult''' låg i Kvillinge i Östergötland och bruket nämndes första gången 1697 [Harmens register].	+	'''Hult''' låg i [[Kvillinge i E län\|Kvillinge]] i Östergötland och bruket nämndes första gången [[1697]] [Harmens register].
	[[Kategori: Bruk]]		[[Kategori: Bruk]]

← Äldre version		Versionen från 29 april 2009 kl. 19.33
Rad 1:		Rad 1:
	'''Hult''' låg i Kvillinge i Östergötland och bruket nämndes första gången 1697 [Harmens register].		'''Hult''' låg i Kvillinge i Östergötland och bruket nämndes första gången 1697 [Harmens register].
		+	[[Kategori: Bruk]]