Huskvarna stad - Versionshistorik

90.231.214.90 den 13 juli 2009 kl. 15.08

2009-07-13T15:08:03Z

90.231.214.90 den 13 juli 2009 kl. 15.07

2009-07-13T15:07:22Z

90.231.214.90 den 13 juli 2009 kl. 15.06

2009-07-13T15:06:37Z

90.231.214.90 den 13 juli 2009 kl. 15.02

2009-07-13T15:02:37Z

90.231.214.90 den 13 juli 2009 kl. 15.02

2009-07-13T15:02:21Z

90.231.214.90: Ny sida: Huskvarna före detta stad, numera sammanväxt med Jönköping stad, Jönköpings kommun, Småland (Jönköping län); 21.555 invånare (2001). Huskvarna ligger vid Europaväg 4 intill ...

2009-07-13T15:02:04Z

Ny sida: Huskvarna före detta stad, numera sammanväxt med Jönköping stad, Jönköpings kommun, Småland (Jönköping län); 21.555 invånare (2001). Huskvarna ligger vid Europaväg 4 intill ...

Ny sida

Huskvarna före detta stad, numera sammanväxt med [[Jönköping stad]], Jönköpings kommun, Småland (Jönköping län); 21.555 invånare (2001). Huskvarna ligger vid Europaväg 4 intill Vätterns sydöstra del. Näringslivet i Huskvarna domineras av Husqvarna AB (motorsågar och gräsklippare) andra stora arbetsgivare är Jönköpings kommun och Saab Training Systems AB.

Bebyggelse: Huskvarnas historia är starkt knuten till Husqvarna Vapenfabriks AB. [[ThamWilhelm Tham]] ([[disponent]] för vapenfabriken [[1877]]-[[1911}}) arrangerade norr om Huskvarnaån det nya samhälle som [[1907]] blev Huskvarna köping och [[1911]] stad. Man upprättade därvid obligatorisk stadsplan, där den breda Esplanaden blev både markant huvudaxel och parkstråk. Då Södra stambanan passerade högt över Huskvarna blev det angeläget för vapenfabriken att få egna spår. Man erhöll [[1894]] bana ner till Rosendala lastbrygga, varifrån båttransport kunde ta vid. År [[1935]] lades järnvägen ned och året efter breddades vapenfabrikens industrispår till normal spårvidd. Huskvarnas centrum har sanerats starkt i postmodernistisk riktning. Huskvarnas stadsmuseum är inrymt i gamla [[kruthuset]], och [[Smedbyn]] innehåller sedan [[1981]] vapenmuseum.

Historia: Huskvarnas industriella historia går tillbaka till [[1689]]. Då flyttade delar av [[Jönköpings gevärsfaktori]] ut från Jönköping till de närbelägna fallen i Huskvarnaån. En ny epok inleddes [[1867]], då det privatägda faktoriet blev aktiebolag. Vattenkraften var en viktig förutsättning för den rätt omfattande industrietablering som under [[1800-talet]]s senare decennier ägde rum runt det gamla faktoriet. En alltmer förtätad bebyggelse växte fram. Vid [[1880-talet]]s mitt uppgick Huskvarnas befolkning till cirka 1.200 personer. Folkmängden hade [[1911]], då Huskvarna blev stad, ökat till närmare 6.000 personer. Huskvarna har varit starkt specialiserat på metall- och verkstadsindustri. Branschens goda konjunkturer har givit orten en relativt hastig tillväxt. Drygt 12.000 personer bodde i staden [[1950]]. Expansionen medförde att Huskvarna bebyggelsemässigt växte ihop med Jönköping och upphörde som egen kommun [[1971]].

Nationalencyklopedin

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 Huskvarna före detta stad, numera sammanväxt med [[Jönköping stad]], Jönköpings kommun, Småland (Jönköping län); 21.555 invånare (2001). Huskvarna ligger vid Europaväg 4 intill Vätterns sydöstra del. Näringslivet i Huskvarna domineras av Husqvarna AB (motorsågar och gräsklippare) andra stora arbetsgivare är Jönköpings kommun och Saab Training Systems AB.
-Bebyggelse: Huskvarnas historia är starkt knuten till Husqvarna Vapenfabriks AB. [[Tham|Wilhelm Tham]] ([[disponent]] för vapenfabriken [[1877]]-[[1911]]) arrangerade norr om Huskvarnaån det nya samhälle som [[1907]] blev Huskvarna köping och [[1911]] stad. Man upprättade därvid obligatorisk stadsplan, där den breda Esplanaden blev både markant huvudaxel och parkstråk. Då Södra stambanan passerade högt över Huskvarna blev det angeläget för vapenfabriken att få egna spår. Man erhöll [[1894]] bana ner till Rosendala lastbrygga, varifrån båttransport kunde ta vid. År [[1935]] lades järnvägen ned och året efter breddades vapenfabrikens industrispår till normal spårvidd. Huskvarnas centrum har sanerats starkt i postmodernistisk riktning. Huskvarnas stadsmuseum är inrymt i gamla [[kruthuset]], och [[Smedbyn]] innehåller sedan [[1981]] vapenmuseum.
+'''Bebyggelse''': Huskvarnas historia är starkt knuten till Husqvarna Vapenfabriks AB. [[Tham|Wilhelm Tham]] ([[disponent]] för vapenfabriken [[1877]]-[[1911]]) arrangerade norr om Huskvarnaån det nya samhälle som [[1907]] blev Huskvarna köping och [[1911]] stad. Man upprättade därvid obligatorisk stadsplan, där den breda Esplanaden blev både markant huvudaxel och parkstråk. Då Södra stambanan passerade högt över Huskvarna blev det angeläget för vapenfabriken att få egna spår. Man erhöll [[1894]] bana ner till Rosendala lastbrygga, varifrån båttransport kunde ta vid. År [[1935]] lades järnvägen ned och året efter breddades vapenfabrikens industrispår till normal spårvidd. Huskvarnas centrum har sanerats starkt i postmodernistisk riktning. Huskvarnas stadsmuseum är inrymt i gamla [[kruthuset]], och [[Smedbyn]] innehåller sedan [[1981]] vapenmuseum.
-Historia: Huskvarnas industriella historia går tillbaka till [[1689]]. Då flyttade delar av [[Jönköpings Gevärsfaktori|Jönköpings gevärsfaktori]] ut från Jönköping till de närbelägna fallen i Huskvarnaån. En ny epok inleddes [[1867]], då det privatägda faktoriet blev aktiebolag. Vattenkraften var en viktig förutsättning för den rätt omfattande industrietablering som under [[1800-talet]]s senare decennier ägde rum runt det gamla faktoriet. En alltmer förtätad bebyggelse växte fram. Vid [[1880-talet]]s mitt uppgick Huskvarnas befolkning till cirka 1.200 personer. Folkmängden hade [[1911]], då Huskvarna blev stad, ökat till närmare 6.000 personer. Huskvarna har varit starkt specialiserat på metall- och verkstadsindustri. Branschens goda konjunkturer har givit orten en relativt hastig tillväxt. Drygt 12.000 personer bodde i staden [[1950]]. Expansionen medförde att Huskvarna bebyggelsemässigt växte ihop med Jönköping och upphörde som egen kommun [[1971]].
+'''Historia''': Huskvarnas industriella historia går tillbaka till [[1689]]. Då flyttade delar av [[Jönköpings Gevärsfaktori|Jönköpings gevärsfaktori]] ut från Jönköping till de närbelägna fallen i Huskvarnaån. En ny epok inleddes [[1867]], då det privatägda faktoriet blev aktiebolag. Vattenkraften var en viktig förutsättning för den rätt omfattande industrietablering som under [[1800-talet]]s senare decennier ägde rum runt det gamla faktoriet. En alltmer förtätad bebyggelse växte fram. Vid [[1880-talet]]s mitt uppgick Huskvarnas befolkning till cirka 1.200 personer. Folkmängden hade [[1911]], då Huskvarna blev stad, ökat till närmare 6.000 personer. Huskvarna har varit starkt specialiserat på metall- och verkstadsindustri. Branschens goda konjunkturer har givit orten en relativt hastig tillväxt. Drygt 12.000 personer bodde i staden [[1950]]. Expansionen medförde att Huskvarna bebyggelsemässigt växte ihop med Jönköping och upphörde som egen kommun [[1971]].
 Nationalencyklopedin
 [[Kategori: Städer]]

@@ Rad 3: / Rad 3: @@
 Bebyggelse: Huskvarnas historia är starkt knuten till Husqvarna Vapenfabriks AB. [[Tham|Wilhelm Tham]] ([[disponent]] för vapenfabriken [[1877]]-[[1911]]) arrangerade norr om Huskvarnaån det nya samhälle som [[1907]] blev Huskvarna köping och [[1911]] stad. Man upprättade därvid obligatorisk stadsplan, där den breda Esplanaden blev både markant huvudaxel och parkstråk. Då Södra stambanan passerade högt över Huskvarna blev det angeläget för vapenfabriken att få egna spår. Man erhöll [[1894]] bana ner till Rosendala lastbrygga, varifrån båttransport kunde ta vid. År [[1935]] lades järnvägen ned och året efter breddades vapenfabrikens industrispår till normal spårvidd. Huskvarnas centrum har sanerats starkt i postmodernistisk riktning. Huskvarnas stadsmuseum är inrymt i gamla [[kruthuset]], och [[Smedbyn]] innehåller sedan [[1981]] vapenmuseum.
-Historia: Huskvarnas industriella historia går tillbaka till [[1689]]. Då flyttade delar av [[Jönköpings gevärsfaktori]] ut från Jönköping till de närbelägna fallen i Huskvarnaån. En ny epok inleddes [[1867]], då det privatägda faktoriet blev aktiebolag. Vattenkraften var en viktig förutsättning för den rätt omfattande industrietablering som under [[1800-talet]]s senare decennier ägde rum runt det gamla faktoriet. En alltmer förtätad bebyggelse växte fram. Vid [[1880-talet]]s mitt uppgick Huskvarnas befolkning till cirka 1.200 personer. Folkmängden hade [[1911]], då Huskvarna blev stad, ökat till närmare 6.000 personer. Huskvarna har varit starkt specialiserat på metall- och verkstadsindustri. Branschens goda konjunkturer har givit orten en relativt hastig tillväxt. Drygt 12.000 personer bodde i staden [[1950]]. Expansionen medförde att Huskvarna bebyggelsemässigt växte ihop med Jönköping och upphörde som egen kommun [[1971]].
+Historia: Huskvarnas industriella historia går tillbaka till [[1689]]. Då flyttade delar av [[Jönköpings Gevärsfaktori|Jönköpings gevärsfaktori]] ut från Jönköping till de närbelägna fallen i Huskvarnaån. En ny epok inleddes [[1867]], då det privatägda faktoriet blev aktiebolag. Vattenkraften var en viktig förutsättning för den rätt omfattande industrietablering som under [[1800-talet]]s senare decennier ägde rum runt det gamla faktoriet. En alltmer förtätad bebyggelse växte fram. Vid [[1880-talet]]s mitt uppgick Huskvarnas befolkning till cirka 1.200 personer. Folkmängden hade [[1911]], då Huskvarna blev stad, ökat till närmare 6.000 personer. Huskvarna har varit starkt specialiserat på metall- och verkstadsindustri. Branschens goda konjunkturer har givit orten en relativt hastig tillväxt. Drygt 12.000 personer bodde i staden [[1950]]. Expansionen medförde att Huskvarna bebyggelsemässigt växte ihop med Jönköping och upphörde som egen kommun [[1971]].
 Nationalencyklopedin
 [[Kategori: Städer]]

← Äldre version		Versionen från 13 juli 2009 kl. 15.06
Rad 6:		Rad 6:

	Nationalencyklopedin		Nationalencyklopedin
		+
		+	[[Kategori: Städer]]