Iggesund - Versionshistorik

Pjoo den 17 augusti 2009 kl. 19.37

2009-08-17T19:37:59Z

Pjoo den 17 augusti 2009 kl. 19.36

2009-08-17T19:36:41Z

90.231.214.90 den 28 juni 2009 kl. 11.51

2009-06-28T11:51:06Z

83.241.147.194 den 14 maj 2009 kl. 17.34

2009-05-14T17:34:37Z

62.119.39.41 den 15 april 2009 kl. 08.46

2009-04-15T08:46:47Z

62.119.39.41 den 15 april 2009 kl. 08.39

2009-04-15T08:39:37Z

62.119.39.41 den 15 april 2009 kl. 08.29

2009-04-15T08:29:08Z

83.241.147.194 den 19 december 2008 kl. 20.10

2008-12-19T20:10:21Z

83.241.147.194: Ny sida: Iggesund låg i Njutånger i Gävleborgs län och bruket nämndes första gången 1662 [Harmens register].

2008-12-19T20:10:03Z

Ny sida: Iggesund låg i Njutånger i Gävleborgs län och bruket nämndes första gången 1662 [Harmens register].

Ny sida

Iggesund låg i Njutånger i Gävleborgs län och bruket nämndes första gången 1662 [Harmens register].

← Äldre version		Versionen från 17 augusti 2009 kl. 19.37
Rad 1:		Rad 1:
−	'''Iggesund''' ligger i Njutånger i Gävleborgs län och bruket nämndes första gången [[1662]] [Harmens register].	+	'''Iggesund''' ligger i [[Njutånger i X län\|Njutånger]] i Gävleborgs län och bruket nämndes första gången [[1662]] [Harmens register].

	Den [[18 september]] [[1685]] fick [[handelsman]]nen [[Breant\|Isak Breant]] i Stockholm privilegium för ett [[järnverk]] med [[masugn]] och [[hammare]]. Platsen var de två nedre fallen i ån som rinner från Iggsjön. Vid det övre fallet fanns sedan [[1665]] [[Östanå]] [[pappersbruk]]. Det påverkades inte av den kommande järnhanteringen och fanns kvar till [[1842]] då det brann ner.		Den [[18 september]] [[1685]] fick [[handelsman]]nen [[Breant\|Isak Breant]] i Stockholm privilegium för ett [[järnverk]] med [[masugn]] och [[hammare]]. Platsen var de två nedre fallen i ån som rinner från Iggsjön. Vid det övre fallet fanns sedan [[1665]] [[Östanå]] [[pappersbruk]]. Det påverkades inte av den kommande järnhanteringen och fanns kvar till [[1842]] då det brann ner.

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 '''Iggesund''' ligger i Njutånger i Gävleborgs län och bruket nämndes första gången [[1662]] [Harmens register].
-Malmen till Iggesunds bruk togs ända från början från Utö och Dannemora. Först i mitten av 1700-talet tillkom andra gruvor som leverantörer, spm Singö, Bispberg och Ramhäll.
+Den [[18 september]] [[1685]] fick [[handelsman]]nen [[Breant|Isak Breant]] i Stockholm privilegium för ett [[järnverk]] med [[masugn]] och [[hammare]]. Platsen var de två nedre fallen i ån som rinner från Iggsjön. Vid det övre fallet fanns sedan [[1665]] [[Östanå]] [[pappersbruk]]. Det påverkades inte av den kommande järnhanteringen och fanns kvar till [[1842]] då det brann ner.
-Tillsammans med Galtströms bruk var Iggesund vid sin tillkomst det enda vallonbruket i Norrland. Därför rekryterades personalen från de äldre vallonbruken i Uppland. På 1690-talet kom också nio skuldsatta smeder som rymt från Söderfors bruk. En långdragen process följde där brukspatronen på Söderfors krävde att Isak Breant skulle återföra rymlingarna och betala deras skulder. Skulderna avskrevs inte förrän Grill övertog bruket.
+Malmen till Iggesunds bruk togs ända från början från Utö och Dannemora. Först i mitten av [[1700-talet]] tillkom andra gruvor som leverantörer, som Singö, Bispberg och Ramhäll.
-maj 1721 brändes bruket ner av ryssarna under deras härjningar av den svenska kusten. För att återuppbygga det behövdes kapital, vilket Breants sterbhus saknade. Man tvingades sälja till handelshuset Grill, som omgående startade återuppbyggnaden. För att underlätta återuppbyggnad beviljade staten åtta års skattebefrielse för bruket. Bland de nya byggnaderna fanns bruksherrgården som stod klar 1724. Den finns fortfarande kvar under namnet Grillska gården och används för representation av nuvarande Iggesunds bruk.
+Tillsammans med [[Galtström]]s bruk var Iggesund vid sin tillkomst det enda [[vallonbruk]]et i Norrland. Därför rekryterades personalen från de äldre vallonbruken i Uppland. På [[1690-talet]] kom också nio skuldsatta smeder som rymt från [[Söderfors]] bruk. En långdragen process följde där [[brukspatron]]en på [[Söderfors]] krävde att [[Breant|Isak Breant]] skulle återföra rymlingarna och betala deras skulder. Skulderna avskrevs inte förrän [[Grill]] övertog bruket.
-Alla smeder och övriga bruksarbetare bodde i brukets hus. Dessa finns noga redovisade i en inventering från 1767. Från år 1790 finns en förteckning över bruksarbetarnas jordlotter. Förteckningen upptar 17 bruksarbetare: smältarmästaren Jacob Hybbinette, räckarmästaren Anders Lögdström, räckardrängarna Jacob Gauffin och Olof Olsson Iggbom, smältardrängarna Olof Palm och Erik Berg, valsmästaren Bengt Colling, valsdrängarna Jan Persson, Bengt Colling j:r och Clas Hybbinette, klensmeden Clas Pira, masmästaren Anders Larsson, hyttdrängen Per Mickelsson, uppsättarna Per Persson och Per Dalin samt bokarna Lars Örnberg och Per Thomsson. Utöver dessa hade 25 andra arbetare (byggmästare, mjölnare, skogvaktare och dagkarlar) jord.
+Den [[23 maj]] [[1721]] brändes bruket ner av ryssarna under deras härjningar av den svenska kusten. För att återuppbygga det behövdes kapital, vilket [[Breant]]s sterbhus saknade. Man tvingades sälja till [[handelshus]]et [[Grill]], som omgående startade återuppbyggnaden. För att underlätta återuppbyggnad beviljade staten åtta års skattebefrielse för bruket. Bland de nya byggnaderna fanns bruksherrgården som stod klar [[1724]]. Den finns fortfarande kvar under namnet Grillska gården och används för representation av nuvarande [[Iggesund]]s bruk.
 På sommaren stoppade smidet vid bruken när det blev slåtterdags. Det berättas, att smeden av liehantering och hässjning fick "frökenhänder". När smidesarbetet sedan började igen efter slåttern, blev händerna såriga, innan valkarna kommit. Smederna brukade då för osakkunniga besökare gärna visa upp sina blodiga händer för att framhäva hur hårt smedarbetet var.
-Från år 1800 bytte bruket ägare flera gånger och hörde från 1869 till familjen Tamm. 1876 bildades aktiebolaget Iggesunds bruk som även omfattade Strömbacka och Hedvigsfors. Flera nyinvesteringar gjordes med bl.a. bessemerverk, valsverk och gjuteri. Huvudinriktningen hade hittills varit järn, men successivt kom verksamheten att omfatta även sågverk och pappersmassa. Järnframställningen började avvecklas under 1940-talet och upphörde definitivt 1953. Idag är Iggesund ett rent skogsindustriföretag som hör till Holmen-koncernen och tillverkar kartong och sågade trävaror.
+Från år [[1800]] bytte bruket ägare flera gånger och hörde från [[1869]] till familjen [[Tamm]]. [[1876]] bildades aktiebolaget Iggesunds bruk som även omfattade [[Strömbacka]] och [[Hedvigsfors]]. Flera nyinvesteringar gjordes med bland annat [[bessemerverk]], [[valsverk]] och [[gjuteri]]. Huvudinriktningen hade hittills varit järn, men successivt kom verksamheten att omfatta även [[sågverk]] och [[pappersmassa]]. Järnframställningen började avvecklas under [[1940-talet]] och upphörde definitivt [[1953]]. Idag är Iggesund ett rent skogsindustriföretag som hör till Holmen-koncernen och tillverkar kartong och sågade trävaror.

← Äldre version		Versionen från 28 juni 2009 kl. 11.51
Rad 1:		Rad 1:
−	'''Iggesund''' ligger i Njutånger i Gävleborgs län och bruket nämndes första gången 1662 [Harmens register].	+	'''Iggesund''' ligger i Njutånger i Gävleborgs län och bruket nämndes första gången [[1662]] [Harmens register].
	18/9 1685 fick handelsmannen Isak Breant i Stockholm privilegium för ett järnverk med masugn och hammare. Platsen var de två nedre fallen i ån som rinner från Iggsjön. Vid det övre fallet fanns sedan 1665 Östanå pappersbruk. Det påverkades inte av den kommande järnhanteringen och fanns kvar till 1842 då det brann ner.		18/9 1685 fick handelsmannen Isak Breant i Stockholm privilegium för ett järnverk med masugn och hammare. Platsen var de två nedre fallen i ån som rinner från Iggsjön. Vid det övre fallet fanns sedan 1665 Östanå pappersbruk. Det påverkades inte av den kommande järnhanteringen och fanns kvar till 1842 då det brann ner.

← Äldre version		Versionen från 14 maj 2009 kl. 17.34
Rad 18:		Rad 18:
	Utterström et al.: Iggesunds Bruks historia 1685-1985. ISBN 91-7810-285-5		Utterström et al.: Iggesunds Bruks historia 1685-1985. ISBN 91-7810-285-5
	Nationalencyklopedien		Nationalencyklopedien
		+	[[Kategori: Bruk]]

← Äldre version		Versionen från 15 april 2009 kl. 08.46
Rad 12:		Rad 12:
	På sommaren stoppade smidet vid bruken när det blev slåtterdags. Det berättas, att smeden av liehantering och hässjning fick "frökenhänder". När smidesarbetet sedan började igen efter slåttern, blev händerna såriga, innan valkarna kommit. Smederna brukade då för osakkunniga besökare gärna visa upp sina blodiga händer för att framhäva hur hårt smedarbetet var.		På sommaren stoppade smidet vid bruken när det blev slåtterdags. Det berättas, att smeden av liehantering och hässjning fick "frökenhänder". När smidesarbetet sedan började igen efter slåttern, blev händerna såriga, innan valkarna kommit. Smederna brukade då för osakkunniga besökare gärna visa upp sina blodiga händer för att framhäva hur hårt smedarbetet var.

−	1876 bildades aktiebolaget Iggesunds bruk som även omfattade Strömbacka och Hedvigsfors. Huvudinriktningen ~~var fortfarande~~ järn, men successivt kom verksamheten att omfatta även sågverk och pappersmassa. Idag är Iggesund ett rent skogsindustriföretag som hör till Holmen-koncernen och ~~tillverkat~~ kartong och sågade trävaror.	+	Från år 1800 bytte bruket ägare flera gånger och hörde från 1869 till familjen Tamm. 1876 bildades aktiebolaget Iggesunds bruk som även omfattade Strömbacka och Hedvigsfors. Flera nyinvesteringar gjordes med bl.a. bessemerverk, valsverk och gjuteri. Huvudinriktningen hade hittills varit järn, men successivt kom verksamheten att omfatta även sågverk och pappersmassa. Järnframställningen började avvecklas under 1940-talet och upphörde definitivt 1953. Idag är Iggesund ett rent skogsindustriföretag som hör till Holmen-koncernen och tillverkar kartong och sågade trävaror.

← Äldre version		Versionen från 15 april 2009 kl. 08.39
Rad 11:		Rad 11:

	På sommaren stoppade smidet vid bruken när det blev slåtterdags. Det berättas, att smeden av liehantering och hässjning fick "frökenhänder". När smidesarbetet sedan började igen efter slåttern, blev händerna såriga, innan valkarna kommit. Smederna brukade då för osakkunniga besökare gärna visa upp sina blodiga händer för att framhäva hur hårt smedarbetet var.		På sommaren stoppade smidet vid bruken när det blev slåtterdags. Det berättas, att smeden av liehantering och hässjning fick "frökenhänder". När smidesarbetet sedan började igen efter slåttern, blev händerna såriga, innan valkarna kommit. Smederna brukade då för osakkunniga besökare gärna visa upp sina blodiga händer för att framhäva hur hårt smedarbetet var.
		+
		+	1876 bildades aktiebolaget Iggesunds bruk som även omfattade Strömbacka och Hedvigsfors. Huvudinriktningen var fortfarande järn, men successivt kom verksamheten att omfatta även sågverk och pappersmassa. Idag är Iggesund ett rent skogsindustriföretag som hör till Holmen-koncernen och tillverkat kartong och sågade trävaror.
		+
		+
		+	Källor:
		+	Utterström et al.: Iggesunds Bruks historia 1685-1985. ISBN 91-7810-285-5
		+	Nationalencyklopedien

← Äldre version		Versionen från 15 april 2009 kl. 08.29
Rad 1:		Rad 1:
	'''Iggesund''' ligger i Njutånger i Gävleborgs län och bruket nämndes första gången 1662 [Harmens register].		'''Iggesund''' ligger i Njutånger i Gävleborgs län och bruket nämndes första gången 1662 [Harmens register].
		+	18/9 1685 fick handelsmannen Isak Breant i Stockholm privilegium för ett järnverk med masugn och hammare. Platsen var de två nedre fallen i ån som rinner från Iggsjön. Vid det övre fallet fanns sedan 1665 Östanå pappersbruk. Det påverkades inte av den kommande järnhanteringen och fanns kvar till 1842 då det brann ner.
		+
		+	Malmen till Iggesunds bruk togs ända från början från Utö och Dannemora. Först i mitten av 1700-talet tillkom andra gruvor som leverantörer, spm Singö, Bispberg och Ramhäll.
		+
		+	Tillsammans med Galtströms bruk var Iggesund vid sin tillkomst det enda vallonbruket i Norrland. Därför rekryterades personalen från de äldre vallonbruken i Uppland. På 1690-talet kom också nio skuldsatta smeder som rymt från Söderfors bruk. En långdragen process följde där brukspatronen på Söderfors krävde att Isak Breant skulle återföra rymlingarna och betala deras skulder. Skulderna avskrevs inte förrän Grill övertog bruket.
		+
		+	23 maj 1721 brändes bruket ner av ryssarna under deras härjningar av den svenska kusten. För att återuppbygga det behövdes kapital, vilket Breants sterbhus saknade. Man tvingades sälja till handelshuset Grill, som omgående startade återuppbyggnaden. För att underlätta återuppbyggnad beviljade staten åtta års skattebefrielse för bruket. Bland de nya byggnaderna fanns bruksherrgården som stod klar 1724. Den finns fortfarande kvar under namnet Grillska gården och används för representation av nuvarande Iggesunds bruk.
		+
		+	Alla smeder och övriga bruksarbetare bodde i brukets hus. Dessa finns noga redovisade i en inventering från 1767. Från år 1790 finns en förteckning över bruksarbetarnas jordlotter. Förteckningen upptar 17 bruksarbetare: smältarmästaren Jacob Hybbinette, räckarmästaren Anders Lögdström, räckardrängarna Jacob Gauffin och Olof Olsson Iggbom, smältardrängarna Olof Palm och Erik Berg, valsmästaren Bengt Colling, valsdrängarna Jan Persson, Bengt Colling j:r och Clas Hybbinette, klensmeden Clas Pira, masmästaren Anders Larsson, hyttdrängen Per Mickelsson, uppsättarna Per Persson och Per Dalin samt bokarna Lars Örnberg och Per Thomsson. Utöver dessa hade 25 andra arbetare (byggmästare, mjölnare, skogvaktare och dagkarlar) jord.
		+
		+	På sommaren stoppade smidet vid bruken när det blev slåtterdags. Det berättas, att smeden av liehantering och hässjning fick "frökenhänder". När smidesarbetet sedan började igen efter slåttern, blev händerna såriga, innan valkarna kommit. Smederna brukade då för osakkunniga besökare gärna visa upp sina blodiga händer för att framhäva hur hårt smedarbetet var.

← Äldre version		Versionen från 19 december 2008 kl. 20.10
Rad 1:		Rad 1:
−	Iggesund ~~låg~~ i Njutånger i Gävleborgs län och bruket nämndes första gången 1662 [Harmens register].	+	'''Iggesund''' ligger i Njutånger i Gävleborgs län och bruket nämndes första gången 1662 [Harmens register].