Jönköpings Gevärsfaktori - Versionshistorik

62.119.39.41: /* En period i av högkonjunktur i Husqvarna Vapenfabriks 350- åriga historia. */

2009-04-14T11:20:56Z

‎En period i av högkonjunktur i Husqvarna Vapenfabriks 350- åriga historia.

90.231.214.90: /* Jönköpingsfaktoriets tidigaste utveckling */

2009-04-03T11:39:41Z

‎Jönköpingsfaktoriets tidigaste utveckling

90.231.214.90: /* Jönköpingsfaktoriets tidigaste utveckling */

2009-04-03T10:33:46Z

‎Jönköpingsfaktoriets tidigaste utveckling

90.231.214.90: /* Jönköpingsfaktoriets tidigaste utveckling */

2009-04-03T10:18:26Z

‎Jönköpingsfaktoriets tidigaste utveckling

90.231.214.90: /* Jönköpingsfaktoriets tidigaste utveckling */

2009-04-03T10:17:54Z

‎Jönköpingsfaktoriets tidigaste utveckling

90.231.214.90: /* Jönköpingsfaktoriets tidigaste utveckling */

2009-04-03T10:13:04Z

‎Jönköpingsfaktoriets tidigaste utveckling

90.231.214.90: /* Jönköpingsfaktoriets tidigaste utveckling */

2009-04-03T09:51:14Z

‎Jönköpingsfaktoriets tidigaste utveckling

90.231.214.90: /* Jönköpingsfaktoriets tidigaste utveckling */

2009-04-03T09:10:53Z

‎Jönköpingsfaktoriets tidigaste utveckling

90.231.214.90: /* Jönköpingsfaktoriets tidigaste utveckling */

2009-04-03T08:57:22Z

‎Jönköpingsfaktoriets tidigaste utveckling

90.231.214.90: /* Jönköpingsfaktoriets tidigaste utveckling */

2009-04-02T23:37:44Z

‎Jönköpingsfaktoriets tidigaste utveckling

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 Anskaffning av vapen och annan krigsmateriel genom faktorierna beskrevs till en början mera i form av upphandling genom entreprenad än såsom av respektive [[faktor]]er direkt ledd tillverkning. Upprepade försök gjordes visserligen att koncentrera verksamheten till de nämnda städerna, men de på landsbygden bosatta hantverkarna kunde endast med svårighet förmås inflytta dit. Först sedan faktorierna genom det [[1634]] inrättade [[Krigskollegiet]] fått en sakkunnig och effektiv verkande överstyrelse började deras verksamhet rationaliseras och bedrivas såsom manufaktur eller "industri". Tillverkningen av värjor koncentrerades från [[1635]] till [[Vira]] bruk i Roslagen och verktyg, stigbyglar, hästskor, söm, spik, bröstkedjor och vagnskedjor med mera från [[1642]] till [[Jäders]] bruk vid [[Arboga]]. Tillverkningen av lavetter, fordon, rid- och anspannspersedlar förlades till fältartilleriets från omkring [[1637]] inrättade tygverkstäder i [[Stockholm]] och [[Jönköping stad|Jönköping]]. De tunga rustningarna, som inte förmått motstå den ökade eldkraften, även om man försökt göra dem "skofria", avlades mot senare delen av [[1600-talet]]. Tillverkningen av dessa upphörde. På slagfälten försökte man i stället skyddet i glesare formeringar och ökad rörlighet.
-På den till faktorierna koncentrerade tillverkningen av eldhandvapen fortgick rationaliseringen av arbetet. Musköt- och pistoltillverkningen uppdelades till en början på två arbetsgrupper: faktorismeder för metallarbetet, [[stockmakare]] för träarbetet och sammansättningen. Faktorismedernas pipframställning underlättades genom i anspråkstagande av vattenkraft i borr- och slipkvarnar för pipornas inre utborrning och yttre slipning. Den ständigt fortgående utvecklingen under krigen och däremellan av vapenkonstruktionerna för uppnående av eldkraftigare, lätthanterligare och ifråga om avfyrning pålitligare vapen framtvang en specialisering av faktorismederna i [[låssme]]er (för mekanismerna), [[pipsmed]]er och [[beslagsmed]]er. Pipsmederna uppdelades i [[vällare]], [[borrare]], [[slipare]], [[beredare]] och slutligen även [[tågare]].
+På den till faktorierna koncentrerade tillverkningen av eldhandvapen fortgick rationaliseringen av arbetet. Musköt- och pistoltillverkningen uppdelades till en början på två arbetsgrupper: faktorismeder för metallarbetet, [[stockmakare]] för träarbetet och sammansättningen. Faktorismedernas pipframställning underlättades genom i anspråkstagande av vattenkraft i borr- och slipkvarnar för pipornas inre utborrning och yttre slipning. Den ständigt fortgående utvecklingen under krigen och däremellan av vapenkonstruktionerna för uppnående av eldkraftigare, lätthanterligare och ifråga om avfyrning pålitligare vapen framtvang en specialisering av faktorismederna i [[låssmed]]er (för mekanismerna), [[pipsmed]]er och [[beslagsmed]]er. Pipsmederna uppdelades i [[vällare]], [[borrare]], [[slipare]], [[beredare]] och slutligen även [[tågare]].
 Hela denna rationalisering och specialisering föranleddes inte enbart av de vapentekniska framstegen utan också av kraven på massframställning för de genom [[1634]] års regeringsform och Carl XI:s indelningsverk alltmer ökade de nationella trupperna samt av önskemålet att snabbt få fram de senaste vapentyperna. Utan vidare inses att en specialhantverkare snabbare vinner färdighet på sitt område än en mångsysslare och att den förre behöver mindre antal verktyg och enklare verkstadsinredning.

@@ Rad 63: / Rad 63: @@
 Under den pågående rättegången sökte [[landshövding]]en bringa reda i faktoriarbetet. Det uppdagades, att [[Ridderström]] häftade i ansenlig skuld till båda Kronan och faktorihantverkarna. För att inte vapentillverkningen skulle avstanna och reda upp förhållandena förordnade Krigskollegium den [[10 juli]] [[1695]] [[faktor]]n i [[Norrtälje]], '''[[Ehrenpreus|Joachim Ehrenpreus]]''' att interimvis förestå jämväl Jönköpings faktori. Sedan domen fallit över [[Riddarström]], erhöll [[Ehrenpreus]] den [[27 maj]] fullmakte att vara ordinarie faktor i [[Jönköping stad|Jönköping]]. Till faktor i [[Norrtälje]] utnämndes istället samma dag arklimästaren på Nya Älvsborg [[Billing|Peter Billing]], en yngre bror till ovannämnde [[faktor]] [[Billing|Bengt Billing]].
-Jönköpings Geväsfaktori har nu flyttas helt till [[Huskvarna stad|Huskvarna]] och omnäms nu [[Husqvarna Vapenfabrik]].
+Jönköpings Geväsfaktori har nu flyttas helt till [[Huskvarna stad|Huskvarna]] och omnäms nu [[Husqvarna Vapenfaktori]].
 ----
 [[Kategori: Gevärsfaktorier]]

@@ Rad 51: / Rad 51: @@
 [[Faktor]]n [[Billing|Bengt Larsson Billing]] avled plötsligt den [[28 april]] [[1691]] efter två dagars hetsig sjukdom. Efter hans död uppdagades, att han häftade i ansenlig skuld till Kronon. En stor del härav uttogs hos hans borgensmän. Sedan hans fattiga änka [[Baumgardt|Maria Baumgardt]] avlidit [[1705]], blev balansen avskriven genom kunglig resolution i Pinsk den [[30 april]] [[1706]].
-När [[faktor]] [[Billing]] avled, befann sig i Jönköpings riddarhus- och krigsfiskalen [[Riddermarck|Lars Riddermarck]], son till den förmögne handlaren Peter Håkansson. "På stunden som [[faktor]] [[Billing]] avled" sände [[Riddermarck]] den [[28 april]] [[1691]] ett expressbrev till Krigskollehium med ödmjuk förbön för sin bror [[kapten]]en '''[[Wetterhamn|Haqvin Wetterhamn]]''' att denne framför någon annan måste komma i consideration till succession i faktortjänsten. [[Riddermarck]] framhöll häri främst, att hans salige morfar Jöran Sylvestersson på konung Gustaf Adolfs tid inkommit med alla smeder och hantverkare samt såsom den förste faktorn inrättat faktoriet i Jönköping. Han hade efterträtts av [[Riddermarck]]s "modersysters man [[Bursie|Hans Bursie", vilken ersattes med [[Billing|Lars Bengtsson Billing]], som hade [[Riddermarack]]s "syskonbarn till hustru"". Därefter succederade dennes son, den nu avlidne [[faktor]]n [[Billing|Bengt Billing]] "även i släkten och med mig till dentredje", tillfogade [[Riddermarck]] som sedan omtalade, att hans bror tjänat i senaste krigstid från begynnelsen till änden och därunder blivit [[kapten]] och kommendant på skansen vid [[Karlshamn]]. Brodern hade sedan tjänat i Holland och republiken Vendeig men genom en blessur blivit "obligerat att söka de norrländska kvarteren igen och nu på en tid suttit på våra järnbruk ([[Eckersholm]] i [[Byarum i F län|Byarum]] socken) och dem flitigt drifwit". [[Kapten]] [[Wetterhamn]] hade "lagt sig på kunskap av allehanda gevär" och genom prov påvisat, att Tabergsjärnet var bättre än det från Närke till musköt- och andra pipor, "hafvandes stor lust till slique fabrique".  Vidare var [[Wetterhamn]] kommen härifrån orten och kände folket väl. Han var helt färdig i skrivande och räknande samt mycket kapabel till faktortjänsten och "lär därvid bringa fabriqven högre". [[Riddermarck]] slutade brevet med att till och med begära, att Krigskollegii fullmakt för brodern skulle sändas i retur med bäraren.
+När [[faktor]] [[Billing]] avled, befann sig i Jönköpings riddarhus- och krigsfiskalen [[Riddermarck|Lars Riddermarck]], son till den förmögne handlaren Peter Håkansson. "På stunden som [[faktor]] [[Billing]] avled" sände [[Riddermarck]] den [[28 april]] [[1691]] ett expressbrev till Krigskollehium med ödmjuk förbön för sin bror [[kapten]]en '''[[Wetterhamn|Haqvin Wetterhamn]]''' att denne framför någon annan måste komma i consideration till succession i faktortjänsten. [[Riddermarck]] framhöll häri främst, att hans salige morfar Jöran Sylvestersson på konung Gustaf Adolfs tid inkommit med alla smeder och hantverkare samt såsom den förste faktorn inrättat faktoriet i [[Jönköping stad|Jönköping]]. Han hade efterträtts av [[Riddermarck]]s "modersysters man [[Bursie|Hans Bursie]]", vilken ersattes med [[Billing|Lars Bengtsson Billing]], som hade [[Riddermarack]]s "syskonbarn till hustru"". Därefter succederade dennes son, den nu avlidne [[faktor]]n [[Billing|Bengt Billing]] "även i släkten och med mig till dentredje", tillfogade [[Riddermarck]] som sedan omtalade, att hans bror tjänat i senaste krigstid från begynnelsen till änden och därunder blivit [[kapten]] och kommendant på skansen vid [[Karlshamn]]. Brodern hade sedan tjänat i Holland och republiken Vendeig men genom en blessur blivit "obligerat att söka de norrländska kvarteren igen och nu på en tid suttit på våra järnbruk ([[Eckersholm]] i [[Byarum i F län|Byarum]] socken) och dem flitigt drifwit". [[Kapten]] [[Wetterhamn]] hade "lagt sig på kunskap av allehanda gevär" och genom prov påvisat, att Tabergsjärnet var bättre än det från Närke till musköt- och andra pipor, "hafvandes stor lust till slique fabrique".  Vidare var [[Wetterhamn]] kommen härifrån orten och kände folket väl. Han var helt färdig i skrivande och räknande samt mycket kapabel till faktortjänsten och "lär därvid bringa fabriqven högre". [[Riddermarck]] slutade brevet med att till och med begära, att Krigskollegii fullmakt för brodern skulle sändas i retur med bäraren.
 Två dagar senare föreslog artillerimajoren [[Granatenhielm|Magnus Granatenhielm]] i Jönköping, att faktorplatsen skulle återbesättas med [[Granatenhielm]]s svåger salig rådman Håkan Månssons son [[Ståhle|Magnus Ståhle]]. Krigskollegium remiterade [[2 maj]] förslaget om [[Wetterhamn]] till yttrande av [[Granatenhielm]], vilken tillstrykte densamma den [[6 maj]]. [[Riddermarck|Lars Riddermarck]] insände [[7 maj]] sin caution för [[Wetterhamn|Haqvin Wetterhamn]] och förklarade, att denne, om så fordrades, kunde få hela bergslaget som borgensmän. Han hade umgåtts så väl med hantverkarna, då de konnit för att köpa järn, och undervisat dem, hur de skulle behandla detta, att de hoptals infunnit sig hos honom. Därjämte ville han i möjligaste mån sörja för företrädarens änka och omyndiga barn. Krigskollegium utfärdade den [[20 maj]] [[1691]] fullmakt för [[Wetterhamn|Haqvin Wetterhamn]] att vara [[faktor]] i [[Jönköping stad|Jönköping]] i anseende till hans "gode och redelige förhållande uti dess förre under Kongl Maj:ts milice anförtrodde tjänster och den erfarenhet han sig uti Jernmanufacturer skall förskaffat" samt hans nöjaktiga caution och borgen. I fullmakten angavs hans allmänna arbetsuppgifter. I särskilt skrivelse befalldes han samtidigt förfoga sig till Stockholm för att erhålla muntliga instruktioner, som "Skrifteligen så particulariter intet kan utförars".

@@ Rad 15: / Rad 15: @@
 {| align="right" border="1"
-|+ '''Faktorer vid Jönköpings Gevärsfaktori'''
+|+ '''Faktorer vid <br>Jönköpings Gevärsfaktori'''
 ! Namn || mellan åren
 |-

@@ Rad 62: / Rad 62: @@
 Under den pågående rättegången sökte [[landshövding]]en bringa reda i faktoriarbetet. Det uppdagades, att [[Ridderström]] häftade i ansenlig skuld till båda Kronan och faktorihantverkarna. För att inte vapentillverkningen skulle avstanna och reda upp förhållandena förordnade Krigskollegium den [[10 juli]] [[1695]] [[faktor]]n i [[Norrtälje]], '''[[Ehrenpreus|Joachim Ehrenpreus]]''' att interimvis förestå jämväl Jönköpings faktori. Sedan domen fallit över [[Riddarström]], erhöll [[Ehrenpreus]] den [[27 maj]] fullmakte att vara ordinarie faktor i [[Jönköping stad|Jönköping]]. Till faktor i [[Norrtälje]] utnämndes istället samma dag arklimästaren på Nya Älvsborg [[Billing|Peter Billing]], en yngre bror till ovannämnde [[faktor]] [[Billing|Bengt Billing]].
 ----
 [[Kategori: Gevärsfaktorier]]

@@ Rad 28: / Rad 28: @@
 | [[Billing|Bengt Larsson Billing]] || 1681-1691
 |-
-| [[Wetterhamn|Haqvin Wetterhamn]] || 1691-
+| [[Wetterhamn|Haqvin Wetterhamn]] || 1691-1695
 |}
@@ Rad 51: / Rad 53: @@
 När [[faktor]] [[Billing]] avled, befann sig i Jönköpings riddarhus- och krigsfiskalen [[Riddermarck|Lars Riddermarck]], son till den förmögne handlaren Peter Håkansson. "På stunden som [[faktor]] [[Billing]] avled" sände [[Riddermarck]] den [[28 april]] [[1691]] ett expressbrev till Krigskollehium med ödmjuk förbön för sin bror [[kapten]]en '''[[Wetterhamn|Haqvin Wetterhamn]]''' att denne framför någon annan måste komma i consideration till succession i faktortjänsten. [[Riddermarck]] framhöll häri främst, att hans salige morfar Jöran Sylvestersson på konung Gustaf Adolfs tid inkommit med alla smeder och hantverkare samt såsom den förste faktorn inrättat faktoriet i Jönköping. Han hade efterträtts av [[Riddermarck]]s "modersysters man [[Bursie|Hans Bursie", vilken ersattes med [[Billing|Lars Bengtsson Billing]], som hade [[Riddermarack]]s "syskonbarn till hustru"". Därefter succederade dennes son, den nu avlidne [[faktor]]n [[Billing|Bengt Billing]] "även i släkten och med mig till dentredje", tillfogade [[Riddermarck]] som sedan omtalade, att hans bror tjänat i senaste krigstid från begynnelsen till änden och därunder blivit [[kapten]] och kommendant på skansen vid [[Karlshamn]]. Brodern hade sedan tjänat i Holland och republiken Vendeig men genom en blessur blivit "obligerat att söka de norrländska kvarteren igen och nu på en tid suttit på våra järnbruk ([[Eckersholm]] i [[Byarum i F län|Byarum]] socken) och dem flitigt drifwit". [[Kapten]] [[Wetterhamn]] hade "lagt sig på kunskap av allehanda gevär" och genom prov påvisat, att Tabergsjärnet var bättre än det från Närke till musköt- och andra pipor, "hafvandes stor lust till slique fabrique".  Vidare var [[Wetterhamn]] kommen härifrån orten och kände folket väl. Han var helt färdig i skrivande och räknande samt mycket kapabel till faktortjänsten och "lär därvid bringa fabriqven högre". [[Riddermarck]] slutade brevet med att till och med begära, att Krigskollegii fullmakt för brodern skulle sändas i retur med bäraren.
-Två dagar senare föreslog artillerimajoren [[Granatenhielm|Magnus Granatenhielm]] i Jönköping, att faktorplatsen skulle återbesättas med [[Granatenhielm]]s svåger salig rådman Håkan Månssons son [[Ståhle|Magnus Ståhle]]. Krigskollegium remiterade [[2 maj]] förslaget om [[Wetterhamn]] till yttrande av [[Granatenhielm]], vilken tillstrykte densamma den [[6 maj]]. [[Riddermarck|Lars Riddermarck]] insände {{7 maj]] sin caution för [[Wetterhamn|Haqvin Wetterhamn]] och förklarade, att denne, om så fordrades, kunde få hela bergslaget som borgensmän. Han hade umgåtts så väl med hantverkarna, då de konnit för att köpa järn, och undervisat dem, hur de skulle behandla detta, att de hoptals infunnit sig hos honom. Därjämte ville han i möjligaste mån sörja för företrädarens änka och omyndiga barn. Krigskollegium utfärdade den [[20 maj]] [[1691]] fullmakt för [[Wetterhamn|Haqvin Wetterhamn]] att vara [[faktor]] i [[Jönköping stad|Jönköping]] i anseende till hans "gode och redelige förhållande uti dess förre under Kongl Maj:ts milice anförtrodde tjänster och den erfarenhet han sig uti Jernmanufacturer skall förskaffat" samt hans nöjaktiga caution och borgen. I fullmakten angavs hans allmänna arbetsuppgifter. I särskilt skrivelse befalldes han samtidigt förfoga sig till Stockholm för att erhålla muntliga instruktioner, som "Skrifteligen så particulariter intet kan utförars".
+Två dagar senare föreslog artillerimajoren [[Granatenhielm|Magnus Granatenhielm]] i Jönköping, att faktorplatsen skulle återbesättas med [[Granatenhielm]]s svåger salig rådman Håkan Månssons son [[Ståhle|Magnus Ståhle]]. Krigskollegium remiterade [[2 maj]] förslaget om [[Wetterhamn]] till yttrande av [[Granatenhielm]], vilken tillstrykte densamma den [[6 maj]]. [[Riddermarck|Lars Riddermarck]] insände [[7 maj]] sin caution för [[Wetterhamn|Haqvin Wetterhamn]] och förklarade, att denne, om så fordrades, kunde få hela bergslaget som borgensmän. Han hade umgåtts så väl med hantverkarna, då de konnit för att köpa järn, och undervisat dem, hur de skulle behandla detta, att de hoptals infunnit sig hos honom. Därjämte ville han i möjligaste mån sörja för företrädarens änka och omyndiga barn. Krigskollegium utfärdade den [[20 maj]] [[1691]] fullmakt för [[Wetterhamn|Haqvin Wetterhamn]] att vara [[faktor]] i [[Jönköping stad|Jönköping]] i anseende till hans "gode och redelige förhållande uti dess förre under Kongl Maj:ts milice anförtrodde tjänster och den erfarenhet han sig uti Jernmanufacturer skall förskaffat" samt hans nöjaktiga caution och borgen. I fullmakten angavs hans allmänna arbetsuppgifter. I särskilt skrivelse befalldes han samtidigt förfoga sig till Stockholm för att erhålla muntliga instruktioner, som "Skrifteligen så particulariter intet kan utförars".
 Den nye [[faktor]]n började med all kraft sin nya verksamhet genom att redaa upp eftersläpningarna från företrädarens tid. Han upphöjdes den [[28 augusti]] [[1691]] i adligt stånd med namnet [[Ridderström]]. Även [[1692]] synes han med energi ha pådrivit faktoriarbetet men fann det betungande att inordna detsamma i det statliga förvaltningssystemet. Han ville ha större rörelsefrihet att driva arbetet och snabbare likvid för leveranser. I en självmedveten, men friskt affärsmässig ton skrev han den [[16 november]] detta år till Krigskollegium härom och framhöll, att hans cautionister var goda för minst 12.000 daler silvermynt, och att det i hela landet inte torde finnas en så solvent [[faktor]] som han själv var. Han sade sig ligga ute med 2.000 dalar i förskott av egna medel. Krigskollegium lät dock inte rubba sig ur den stadgade ordningen.
-Följande år
+Följande år började han visa sig försumlig ifråga om faktorileveransernas fullgörande i rätt tid och även beträffande kontrollen av vapentillverkningen, särskilt av de i låsen ingående fjädrarna. Inte heller ägnade han tillräcklig omsorg om förvaltningen av de 1.000 daler silvermynt, som Kongl Maj:ts i början av året anslagit för uppförande av till en början 30 hantverkarhus för faktorismederna i [[Huskvarna stad|Huskvarna]].
 ----
 [[Kategori: Gevärsfaktorier]]

@@ Rad 39: / Rad 39: @@
 Faktoriräkenskaperna sköttes på [[Bursie]]s tid av '''[[Billing|Lars Bengtsson Billing]]''', som [[1654]] erhöll Krigskollegii fullmakt att vara artollerie- och faktoriskrivare i [[Jönköping stad|Jönköping]]. Han tillvällade sig därefter alltmer den verkliga faktoriledningen, särskilt sedan han genom sitt gifte [[1656]] anknutit till den Silvesteronska faktoridynastin. Hustruns moder var nämligen dotter till förste [[fator]]n [[Silvestersson|Göran Silvestersson]] och svägerska till [[faktor]] [[Bursie|Hans Bursie]]. [[Billing|Lars Billing]] erhöll den [[26 juli]] [[1661]] Krigskollegii fullmakt att vara [[faktor]] i [[Jönköping stad|Jönköping]], medan han förestått faktoriskrivaretjänsten "med särdeles flit och trohet och på det faktoriarbetet på den orten med så mycket större eftertryck här efter måste kunna drivas". Billing visade sig också i hög grad motsvara de förväntningar som ställdes på honom. Redan såsom faktoriskrivare synes han ha medverkat till vattenkraftens ökade utnyttjande genom utvidgning av [[Odensjö]] [[borrbruk]] i [[Barnarp i F län|Barnarp]] socken. Fatoritillverkningen uppdrevs under krigsåren [[1675]]-[[1678]] till i medeltal på år: 800 luntmusköter á 2 1/2 - 3 daler silvermynt, 75 snappmusköter á 3 1/4 daler, 300 dragonmusköter á 3 daler, 40 hjullåskarbiner á 6 daler, 50 par pistoler med järnkappor á 7 1/3 - 8 daler per par, 150 pikar á 12 öre, 700 patrontaskor med remmar á 1 daler, 30 hölster á 2 daler och 45 trummor á 2 daler med mera. Tillverkningens värde uppgick [[1678]] till 8.290 daler silvermynt, varpå [[faktor]] [[Billing]] i provision erhöll "hvar femtonde penning" = 550 daler. Borr- och slipkvarnen i [[Dunkehalla]] besvärades ofta av vattenbrist och en tilltagande konkurrens om vattnet med de många grannkvarnarna. [[Faktor]] Billing lät [[1676]] ombygga densamma till hammarsmedja och påbörjade ungefär samtidigt på sitt inköpta frälsehemman [[Klerebo i Bankeryd|Klerebo]] i [[Bankeryd i F län|Bankeryd]] socken byggandet av ett nytt borr- och slipverk för muskötpipor i Dummeån. År [[1679]] gick den allmänt aktade [[faktor]]n [[Billing|Lars Billing]] hädan och gravsattes själva midsommardagen i egen murad grav i [[Jönköping stad|Jönköpings]] nyuppförda stadskyrka.
-Jönköpingsfaktoriet drevs närmaste tiden med krigskollegii tillstånd av [[Billing]]s änka '''[[Billing|Catharina Persdotter]]''' med hjälp av äldste sonen '''[[Billing|Bengt Larsson Billing]]''', vilken den [[10 mars]] [[1681]] erhöll Kunglig fullmakt på sysslan. Han anmälde sig som köpare, när den "var omistandes för Jönköpings factorie". Det kom dock att dröja ytterligare 5 år, innan Kronan förvärvat anläggningen. Bruket värderades [[1685]] till 412 daler. Den nye faktorn insåg betydelsen av att försöka intensifiera vapentillverkningen. Fälttågen på [[1670-talet]] och den stående här, som Carl XI genom indelningsverkets genomförande skapade på [[1680-talet]], aktualiserade det ökande vapenbehovet. [[1683]] hade [[krutkvarnen]] vid Huskvarnaån på artillerimajoren [[Granatenhielm|Magnus Granatenhielms]] initiativ utbyggts till 56 krutstampar och [[1687]] kommit upp i en produktion av 22.000 skålpund krut. [[Faktor]] Billing kastade sina blickar på den vattenrika Huskvarnafallen och anmälde, då artilleriöversten [[Sjöblad|Johan Sjöblad]] hösten [[1688]] mönstrade Jönköpingsartilleriet, krutbruket och faktoriet, att han i Huskvarnaströmmen rekognoscerat en lämplig plats, där man skulle kunna bygga ett nytt borr- och slipverk för 450 daler silvermynt. [[Överste]]n förde förslaget vidare i ett underdånigt memorial, men konungen resolverade den [[30 december]] [[1688]] "Differerar till lägliger tydher".
+Jönköpingsfaktoriet drevs närmaste tiden med krigskollegii tillstånd av [[Billing]]s änka '''[[Billing|Catharina Persdotter]]''' med hjälp av äldste sonen '''[[Billing|Bengt Larsson Billing]]''', vilken den [[10 mars]] [[1681]] erhöll Kunglig fullmakt på sysslan. Han anmälde sig som köpare, när den "var omistandes för Jönköpings factorie". Det kom dock att dröja ytterligare 5 år, innan Kronan förvärvat anläggningen. Bruket värderades [[1685]] till 412 daler. Den nye faktorn insåg betydelsen av att försöka intensifiera vapentillverkningen. Fälttågen på [[1670-talet]] och den stående här, som Carl XI genom indelningsverkets genomförande skapade på [[1680-talet]], aktualiserade det ökande vapenbehovet. [[1683]] hade [[krutkvarnen]] vid Huskvarnaån på artillerimajoren [[Granatenhielm|Magnus Granatenhielms]] initiativ utbyggts till 56 krutstampar och [[1687]] kommit upp i en produktion av 22.000 skålpund krut. [[Faktor]] [[Billing]] kastade sina blickar på det vattenrika Huskvarnafallen och anmälde, då artilleriöversten [[Sjöblad|Johan Sjöblad]] hösten [[1688]] mönstrade Jönköpingsartilleriet, krutbruket och faktoriet, att han i Huskvarnaströmmen rekognoscerat en lämplig plats, där man skulle kunna bygga ett nytt borr- och slipverk för 450 daler silvermynt. [[Överste]]n förde förslaget vidare i ett underdånigt memorial, men konungen resolverade den [[30 december]] [[1688]] "Differerar till lägliger tydher".
 Det skärpta utrikespolitiska läget och den därav föranledda allmänna mobiliseringen av hären påföljande år, samt ökade rustningskrav föranledde [[faktor]] [[Billing]] att hos landshövding [[Erik Dahlbergh]] beklaga sig över att borrvinnarna i [[Dunkehalla]] och vid Dummeån stod stilla året runt på grund av vattenbrist. Han påpekatde, att de i strömmen vid Huskvarna krutbruk fanns två lediga fall, varav det ena lämpade sig för en ny krutkvarn, det andra för en borrvinn. Landshövdingen förde ärendet vidare till konungen och fick den [[27 april]] [[1689]] dennes befallning att inkomma med närmare förslag. Utan att avvakta resultatet av detta satte [[Billing]] igång på försommaren byggandet av den nya borrkvarnen på kronohemmanet [[Huskvarna Norrgård i Hakarp|Huskvarna Norrgård]] i [[Hakarp i F län|Hakarp]] socken ägor. Det bedrevs med sådan fart, att anläggningen redan samma höst togs i bruk. Landshövdingen rapporterade den [[2 oktober]], att han inspekterat den nya anläggningen. Den hade tre vattenhjul, sex slipstenar och åtta borrbänkar. [[Billing]] beräknade, att musköttillverkningen skulle kunna ökas från 1.500 till 12.480 pipor årligen. Landshövdingen meddelade, att ytterligare ett fall skulle kunna Användas för fatoriet. Härför erfodrades emellertid inköp av fräslehemmanet [[Huskvarna Södergård i Hakarp|Huskvarna Södergård]]. Konungen uttryckte den [[23 oktober]] sitt välbehag över "att ett så vackert värk är af factor Billing uppå ödeplatsen vid Husqwarna ström uppbyggt". Förhanlingarna om förvärvet av nyssnämnda Södergård påbörjades föjande sommar.