Klerebo - Versionshistorik

80.244.206.6 den 26 november 2009 kl. 10.57

2009-11-26T10:57:52Z

90.231.214.90 den 6 maj 2009 kl. 16.16

2009-05-06T16:16:45Z

90.231.214.90: /* Klerebo Båhrebruk */

2009-05-06T16:12:29Z

‎Klerebo Båhrebruk

90.231.214.90: /* Klerebo Båhrebruk */

2009-05-06T16:11:15Z

‎Klerebo Båhrebruk

90.231.214.90 den 26 mars 2009 kl. 16.24

2009-03-26T16:24:07Z

90.231.214.90 den 25 februari 2009 kl. 20.06

2009-02-25T20:06:54Z

90.231.214.90 den 25 februari 2009 kl. 20.05

2009-02-25T20:05:05Z

90.231.214.90 den 25 februari 2009 kl. 20.02

2009-02-25T20:02:04Z

90.231.214.90 den 25 februari 2009 kl. 20.00

2009-02-25T20:00:57Z

90.231.214.90 den 25 februari 2009 kl. 19.59

2009-02-25T19:59:25Z

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 Klerebo borrbruk under [[Klerebo i Bankeryd|Klerebo]] i [[Bankeryd i F län|Bankeryd]] socken.
-Borrbruket har uppförts senast år [[1679]] av faktoriskrivaren [[Billing|Lars Billing]]. År [[1661]] efterträdde [[Billing|Lars Billing]] den samma år avlidne [[Bursie|Hans Bursie]]. [[Billing]] förordandes då av krigskollegium att var faktor vid [[Jönköpings gevärsfaktori]]. Han var född i Västergötland år [[1628]] och gift med Katarina Persdotter.
+Borrbruket har uppförts senast år [[1679]] av faktoriskrivaren [[Billing|Lars Billing]]. År [[1661]] efterträdde [[Billing|Lars Billing]] den samma år avlidne [[Bursie|Hans Bursie]]. [[Billing]] förordandes då av krigskollegium att var faktor vid [[Jönköpings Gevärsfaktori]]. Han var född i Västergötland år [[1628]] och gift med Katarina Persdotter.
 Borr och slipkvarnen i [[Dunkehalla]], Jönköping, besvärades ofta av vattenbrist och en tilltagande konkurrens om vattnet med de många grannkvarnarna. Faktor [[Billing]] lät då ombygga densamma till hammarsmedja, och borrbruket transporterades omkring år [[1676]]-[[1679]] till [[Billing]]s inköpta frälsehemman [[Klerebo i Bankeryd|Klerebo]] i [[Bankeryd i F län|Bankeryd]], där ett nytt borr och slipverk för muskötpipor byggdes vid Dummeån.

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 Klerebo borrbruk under [[Klerebo i Bankeryd|Klerebo]] i [[Bankeryd i F län|Bankeryd]] socken.
-Borrbruket har uppförts senast år [[1679]] av faktoriskrivaren Lars Billing. År [[1661]] efterträdde Lars Billing den samma år avlidne Hans Bursie. Billing förordandes då av krigskollegium att var faktor vid [[Jönköpings gevärsfaktori]]. Han var född i Västergötland år [[1628]] och gift med Katarina Persdotter.
+Borrbruket har uppförts senast år [[1679]] av faktoriskrivaren [[Billing|Lars Billing]]. År [[1661]] efterträdde [[Billing|Lars Billing]] den samma år avlidne [[Bursie|Hans Bursie]]. [[Billing]] förordandes då av krigskollegium att var faktor vid [[Jönköpings gevärsfaktori]]. Han var född i Västergötland år [[1628]] och gift med Katarina Persdotter.
-Borr och slipkvarnen i [[Dunkehalla]], Jönköping, besvärades ofta av vattenbrist och en tilltagande konkurrens om vattnet med de många grannkvarnarna. Faktor Billing lät då ombygga densamma till hammarsmedja, och borrbruket transporterades omkring år [[1676]]-[[1679]] till Billings inköpta frälsehemman [[Klerebo i Bankeryd|Klerebo]] i [[Bankeryd i F län|Bankeryd]], där ett nytt borr och slipverk för muskötpipor byggdes vid Dummeån.
+Borr och slipkvarnen i [[Dunkehalla]], Jönköping, besvärades ofta av vattenbrist och en tilltagande konkurrens om vattnet med de många grannkvarnarna. Faktor [[Billing]] lät då ombygga densamma till hammarsmedja, och borrbruket transporterades omkring år [[1676]]-[[1679]] till [[Billing]]s inköpta frälsehemman [[Klerebo i Bankeryd|Klerebo]] i [[Bankeryd i F län|Bankeryd]], där ett nytt borr och slipverk för muskötpipor byggdes vid Dummeån.
 Klerebo borrbruk, hade fem borrbänkar. Vid dem kunde fem man borra på en gång. Drevhjul fanns två. Arbetarna var i Klerebo tolv stycken.
-Lars Billing avled efter bara några dagars sjukdom den [[26 maj]] [[1679]]. I äktenskapet fanns tre söner och två döttrar.
+[[Billing|Lars Billing]] avled efter bara några dagars sjukdom den [[26 maj]] [[1679]]. I äktenskapet fanns tre söner och två döttrar.
-En av sönerna, Bengt Larsson Billing, blev sin faders efterträdare som faktor. Han fick dock vänta i två år innan han fick fullmakt på sysslan. Den [[10 mars]] [[1681]] erhöll han kunglig fullmakt att vara faktor. Då hade han tillsammans med modern drivit företaget sedan faderns död. Under hans tid, inträdde [[Jönköpings gevärsfaktori|Jönköpings faktori]] i en ny period, som utmärkets av ett storartat uppsving. År [[1689]] lät Bengt Billing uppföra dammanläggningar och byggde ny ränna med underbyggnad i Klerebo.
+En av sönerna, [[Billing|Bengt Larsson Billing]], blev sin faders efterträdare som faktor. Han fick dock vänta i två år innan han fick fullmakt på sysslan. Den [[10 mars]] [[1681]] erhöll han kunglig fullmakt att vara faktor. Då hade han tillsammans med modern drivit företaget sedan faderns död. Under hans tid, inträdde [[Jönköpings gevärsfaktori|Jönköpings faktori]] i en ny period, som utmärkets av ett storartat uppsving. År [[1689]] lät [[Billing|Bengt Billing]] uppföra dammanläggningar och byggde ny ränna med underbyggnad i Klerebo.
-Det var Bengt Billing, som uppgjorde förslag till byggande av borrebruket i [[Huskvarna i F län|Huskvarna]], och som också fick verkställa förslaget. År [[1691]] den [[28 april]] avled hastigt Bengt Billing. Efter hans död upptäcktes att han häftade i skuld till kronan. Billings skuld uppgick till 3.392 daler 21 2/3 öre silvermynt, samt dessutom rättegångskostnader 736 daler silvermynt. Bengt Billing var gift med Margareta Baumgardt. Hon avled år [[1705]]. Makarna bodde i [[Jönköping stad|Jönköping]], i ett hus ägt av Billing.
+Det var [[Billing|Bengt Billing]], som uppgjorde förslag till byggande av borrebruket i [[Huskvarna i F län|Huskvarna]], och som också fick verkställa förslaget. År [[1691]] den [[28 april]] avled hastigt [[Billing|Bengt Billing]]. Efter hans död upptäcktes att han häftade i skuld till kronan. [[Billing]]s skuld uppgick till 3.392 daler 21 2/3 öre silvermynt, samt dessutom rättegångskostnader 736 daler silvermynt. [[Billing|Bengt Billing]] var gift med [[Baumgardt|Margareta Baumgardt]]. Hon avled år [[1705]]. Makarna bodde i [[Jönköping stad|Jönköping]], i ett hus ägt av [[Billing]].
 Redan år [[1682]] anmälde sig kronan som köpare till bruket. Det kom att dröja ytterligare fem år innan kronan förvärvat anläggningen. Bruket värderades då till 412 daler.

@@ Rad 20: / Rad 20: @@
 ===Klerebo Båhrebruk===
-Strömmen är frälse, tillhörig Hr. Klingenspåren på Attarp å dhen ena och Hr. Borgmäster [[Eckebom]] å dhen södra sijdan.
+Strömmen är frälse, tillhörig Hr. [[Klingspor|Klingenspåren]] på Attarp å dhen ena och Hr. Borgmäster [[Eckebom]] å dhen södra sijdan.
 *Båhrhuset består af 4 knuttar behullit med torf- och näfvertak sampt döör och sine behörgige gångjärn och lås. Taket något otät, till thes reparation finnes i förrådt een klåfwa näver.
@@ Rad 60: / Rad 60: @@
 Hur länge Klerebo borrbruk drivits är okänt. Före [[1700-talet]]s mitt upphörde i varje fall all tillverkning på borrebruket. Ur en förteckning över personalen vid Jönköpings gevärsfaktori år [[1720]] kan man läsa följande: 1 [[Byggmästare|byggmästare]], 17 [[Låssmed|låssmeder]], 2 småpipsmeder, 1 [[Vällare|vällare]], 3 [[Borrare|borrare]]-[[Slippare|slipare]], 3 [[Beredare|beredare]], 9 [[Beslagssmed|beslagssmeder]], 9 [[Klinsmed|klingsmeder]] samt 2 [[Vagnmakare|vagnmakare]].
-Klerebo borrbruk var beläget i Dummeån. Den norra hälften låg på [[Attarp i Bankeryd|Attarp]]s mark, vars ägare var löjtnanten Christian Ludwig Klingspor, och den södra på borgmästare [[Ekebom|Endreas Ekebom]]s mark. [[Ekebom]] var omgift med [[Billing|Lars Billing]]s änka.
+Klerebo borrbruk var beläget i Dummeån. Den norra hälften låg på [[Attarp i Bankeryd|Attarp]]s mark, vars ägare var löjtnanten Christian [[Klingspor|Ludwig Klingspor]], och den södra på borgmästare [[Ekebom|Endreas Ekebom]]s mark. [[Ekebom]] var omgift med [[Billing|Lars Billing]]s änka.
 Genom studier i Dummeån har den exakta platsen där Klerebo borrbruk varit beläget, troligen kunnat fastställas. Det låg i ån där gränserna mötas mellan [[Klerebo i Bankeryd|Klerebo]] och [[Horstorp i Bankeryd|Horstorp]]s nuvarande ägor, omedelbart nedom förre detta Klerefors Spinneri & Schoddyfabrik.

@@ Rad 20: / Rad 20: @@
 ===Klerebo Båhrebruk===
-Strömmen är frälse, tillhörig Hr. Klingenspåren på Attarp å dhen ena och Hr. Borgmäster Eckebom å dhen södra sijdan.
+Strömmen är frälse, tillhörig Hr. Klingenspåren på Attarp å dhen ena och Hr. Borgmäster [[Eckebom]] å dhen södra sijdan.
 *Båhrhuset består af 4 knuttar behullit med torf- och näfvertak sampt döör och sine behörgige gångjärn och lås. Taket något otät, till thes reparation finnes i förrådt een klåfwa näver.
-*Dammen och rännan med sin underbyggnad är behållet, bestående af 6 träens längdh och femb band eller tvingar upbygdt för 2:ne åhr sedan af sahlige faktor Billing.
+*Dammen och rännan med sin underbyggnad är behållet, bestående af 6 träens längdh och femb band eller tvingar upbygdt för 2:ne åhr sedan af sahlige faktor [[Billing]].
 *Tvenne styck öwferfalsshjul med thes underbyggnad till en tijd brukelige och behöfwa någon reparation.
@@ Rad 51: / Rad 51: @@
-Mag. Granatenhielm, H. Ridderström, Anders Christoffersson notarie
+Mag. [[Granatenhielm]], H. [[Ridderström]], Anders Christoffersson notarie
-På Cronans Bef:s Wägnar Lars Palander, Margareta Baumgardt en högt bedröwadt encjia.
+På Cronans Bef:s Wägnar [[Palander|Lars Palander]], [[Baumgardt|Margareta Baumgardt]] en högt bedröwadt encjia.
-En stor beställning av harnesk, gjordes den [[16 oktober]] [[1680]]. Då fick Klerebo beställning på 1.000 harnesk för Smålands kavalleriregemente. Beställare var överste Per Stålhammar. De tillverkades av [[Ålderman|åldermannen]] Per Lustig, samt [[Harneskmakare|harneskmakaren]] Arvid Hamb, Daniel Olsson, Ruuth och Sven Lindh till ett pris av 7 daler kopparmynt per styck, men befunnos vid leveransen [[1682]] vara varken skottsäkra eller modelleniga, varför faktoriet av K.M:t ålades göra nya. Inför faktorn sade harneskmakarna sig ha gjort harnesken modellenliga, ehuru enligt anvisningarna något lättare. Plåtarna hade levererats av [[Hammarsmed|hammarsmeden]] Per Andersson från [[Hellstorp hammare i Banarp|Hellstorps hammare]] i [[Barnarp i F län|Barnarp]]. Han hade utslagit 19 stycken på skeppundet. Plåtarna hade blivit för lätta för att harnesken skulle kunna vara skottsäkra. Harneskmakarna synes ha påtagit sig nytillverkningen för en merkostnad av 1 1/2 daler kopparmynt per styck. Åren [[1683]]-[[1685]] provbesköts i Jönköping ett stort antal harnesk för Västgöta och [[Smålands kavalleri regemente]]n.
+En stor beställning av harnesk, gjordes den [[16 oktober]] [[1680]]. Då fick Klerebo beställning på 1.000 harnesk för Smålands kavalleriregemente. Beställare var överste Per Stålhammar. De tillverkades av [[Ålderman|åldermannen]] Per Lustig, samt [[Harneskmakare|harneskmakaren]] [[Hamb|Arvid Hamb]], Daniel Olsson, [[Ruuth]] och [[Lindh|Sven Lindh]] till ett pris av 7 daler kopparmynt per styck, men befunnos vid leveransen [[1682]] vara varken skottsäkra eller modelleniga, varför faktoriet av K.M:t ålades göra nya. Inför faktorn sade harneskmakarna sig ha gjort harnesken modellenliga, ehuru enligt anvisningarna något lättare. Plåtarna hade levererats av [[Hammarsmed|hammarsmeden]] Per Andersson från [[Hellstorp hammare i Banarp|Hellstorps hammare]] i [[Barnarp i F län|Barnarp]]. Han hade utslagit 19 stycken på skeppundet. Plåtarna hade blivit för lätta för att harnesken skulle kunna vara skottsäkra. Harneskmakarna synes ha påtagit sig nytillverkningen för en merkostnad av 1 1/2 daler kopparmynt per styck. Åren [[1683]]-[[1685]] provbesköts i Jönköping ett stort antal harnesk för Västgöta och [[Smålands kavalleri regemente]]n.
 Hur länge Klerebo borrbruk drivits är okänt. Före [[1700-talet]]s mitt upphörde i varje fall all tillverkning på borrebruket. Ur en förteckning över personalen vid Jönköpings gevärsfaktori år [[1720]] kan man läsa följande: 1 [[Byggmästare|byggmästare]], 17 [[Låssmed|låssmeder]], 2 småpipsmeder, 1 [[Vällare|vällare]], 3 [[Borrare|borrare]]-[[Slippare|slipare]], 3 [[Beredare|beredare]], 9 [[Beslagssmed|beslagssmeder]], 9 [[Klinsmed|klingsmeder]] samt 2 [[Vagnmakare|vagnmakare]].
-Klerebo borrbruk var beläget i Dummeån. Den norra hälften låg på [[Attarp i Bankeryd|Attarp]]s mark, vars ägare var löjtnanten Christian Ludwig Klingspor, och den södra på borgmästare Endreas Ekeboms mark. Ekebom var omgift med Lars Billings änka.
+Klerebo borrbruk var beläget i Dummeån. Den norra hälften låg på [[Attarp i Bankeryd|Attarp]]s mark, vars ägare var löjtnanten Christian Ludwig Klingspor, och den södra på borgmästare [[Ekebom|Endreas Ekebom]]s mark. [[Ekebom]] var omgift med [[Billing|Lars Billing]]s änka.
 Genom studier i Dummeån har den exakta platsen där Klerebo borrbruk varit beläget, troligen kunnat fastställas. Det låg i ån där gränserna mötas mellan [[Klerebo i Bankeryd|Klerebo]] och [[Horstorp i Bankeryd|Horstorp]]s nuvarande ägor, omedelbart nedom förre detta Klerefors Spinneri & Schoddyfabrik.

← Äldre version		Versionen från 26 mars 2009 kl. 16.24
Rad 63:		Rad 63:

	Genom studier i Dummeån har den exakta platsen där Klerebo borrbruk varit beläget, troligen kunnat fastställas. Det låg i ån där gränserna mötas mellan [[Klerebo i Bankeryd\|Klerebo]] och [[Horstorp i Bankeryd\|Horstorp]]s nuvarande ägor, omedelbart nedom förre detta Klerefors Spinneri & Schoddyfabrik.		Genom studier i Dummeån har den exakta platsen där Klerebo borrbruk varit beläget, troligen kunnat fastställas. Det låg i ån där gränserna mötas mellan [[Klerebo i Bankeryd\|Klerebo]] och [[Horstorp i Bankeryd\|Horstorp]]s nuvarande ägor, omedelbart nedom förre detta Klerefors Spinneri & Schoddyfabrik.
		+
		+
		+	[[Kategori: Bruk]]

← Äldre version		Versionen från 25 februari 2009 kl. 20.06
Rad 62:		Rad 62:
	Klerebo borrbruk var beläget i Dummeån. Den norra hälften låg på [[Attarp i Bankeryd\|Attarp]]s mark, vars ägare var löjtnanten Christian Ludwig Klingspor, och den södra på borgmästare Endreas Ekeboms mark. Ekebom var omgift med Lars Billings änka.		Klerebo borrbruk var beläget i Dummeån. Den norra hälften låg på [[Attarp i Bankeryd\|Attarp]]s mark, vars ägare var löjtnanten Christian Ludwig Klingspor, och den södra på borgmästare Endreas Ekeboms mark. Ekebom var omgift med Lars Billings änka.

−	Genom studier i Dummeån har den exakta platsen där Klerebo borrbruk varit beläget, troligen kunnat fastställas. Det låg i ån där gränserna mötas mellan Klerebo och [[Horstorp i Bankeryd\|Horstorp]]s nuvarande ägor, omedelbart nedom förre detta Klerefors Spinneri & Schoddyfabrik.	+	Genom studier i Dummeån har den exakta platsen där Klerebo borrbruk varit beläget, troligen kunnat fastställas. Det låg i ån där gränserna mötas mellan [[Klerebo i Bankeryd\|Klerebo]] och [[Horstorp i Bankeryd\|Horstorp]]s nuvarande ägor, omedelbart nedom förre detta Klerefors Spinneri & Schoddyfabrik.

← Äldre version		Versionen från 25 februari 2009 kl. 20.00
Rad 1:		Rad 1:
−	Klerebo borrbruk under [[Klerebo i ~~Banakeryd~~\|Klerebo]].	+	Klerebo borrbruk under [[Klerebo i Bankeryd\|Klerebo]] i [[Bankeryd i F län\|Bankeryd]] socken.

	Borrbruket har uppförts senast år [[1679]] av faktoriskrivaren Lars Billing. År [[1661]] efterträdde Lars Billing den samma år avlidne Hans Bursie. Billing förordandes då av krigskollegium att var faktor vid [[Jönköpings gevärsfaktori]]. Han var född i Västergötland år [[1628]] och gift med Katarina Persdotter.		Borrbruket har uppförts senast år [[1679]] av faktoriskrivaren Lars Billing. År [[1661]] efterträdde Lars Billing den samma år avlidne Hans Bursie. Billing förordandes då av krigskollegium att var faktor vid [[Jönköpings gevärsfaktori]]. Han var född i Västergötland år [[1628]] och gift med Katarina Persdotter.

← Äldre version		Versionen från 25 februari 2009 kl. 19.59
Rad 56:		Rad 56:


−	En stor beställning av harnesk, gjordes den [[16 oktober]] [[1680]]. Då fick Klerebo beställning på 1.000 harnesk för Smålands kavalleriregemente. Beställare var överste Per Stålhammar. De tillverkades av åldermannen Per Lustig, samt harneskmakaren Arvid Hamb, Daniel Olsson, Ruuth och Sven Lindh till ett pris av 7 daler kopparmynt per styck, men befunnos vid leveransen [[1682]] vara varken skottsäkra eller modelleniga, varför faktoriet av K.M:t ålades göra nya. Inför faktorn sade harneskmakarna sig ha gjort harnesken ~~medllenliga~~, ehuru enligt anvisningarna något lättare. Plåtarna hade levererats av hammarsmeden Per Andersson från Hellstorps hammare i [[Barnarp i F län\|Barnarp]]. Han hade utslagit 19 stycken på skeppundet. Plåtarna hade blivit för lätta för att harnesken skulle kunna vara skottsäkra. Harneskmakarna synes ha påtagit sig nytillverkningen för en merkostnad av 1 1/2 daler kopparmynt per styck. Åren [[1683]]-[[1685]] provbesköts i Jönköping ett stort antal harnesk för Västgöta och Smålands kavalleri ~~regementen~~.	+	En stor beställning av harnesk, gjordes den [[16 oktober]] [[1680]]. Då fick Klerebo beställning på 1.000 harnesk för Smålands kavalleriregemente. Beställare var överste Per Stålhammar. De tillverkades av [[Ålderman\|åldermannen]] Per Lustig, samt [[Harneskmakare\|harneskmakaren]] Arvid Hamb, Daniel Olsson, Ruuth och Sven Lindh till ett pris av 7 daler kopparmynt per styck, men befunnos vid leveransen [[1682]] vara varken skottsäkra eller modelleniga, varför faktoriet av K.M:t ålades göra nya. Inför faktorn sade harneskmakarna sig ha gjort harnesken modellenliga, ehuru enligt anvisningarna något lättare. Plåtarna hade levererats av [[Hammarsmed\|hammarsmeden]] Per Andersson från [[Hellstorp hammare i Banarp\|Hellstorps hammare]] i [[Barnarp i F län\|Barnarp]]. Han hade utslagit 19 stycken på skeppundet. Plåtarna hade blivit för lätta för att harnesken skulle kunna vara skottsäkra. Harneskmakarna synes ha påtagit sig nytillverkningen för en merkostnad av 1 1/2 daler kopparmynt per styck. Åren [[1683]]-[[1685]] provbesköts i Jönköping ett stort antal harnesk för Västgöta och [[Smålands kavalleri regemente]]n.

	Hur länge Klerebo borrbruk drivits är okänt. Före [[1700-talet]]s mitt upphörde i varje fall all tillverkning på borrebruket. Ur en förteckning över personalen vid Jönköpings gevärsfaktori år [[1720]] kan man läsa följande: 1 byggmästare, 17 låssmeder, 2 småpipsmeder, 1 vällare, 3 borrare-slipare, 3 beredare, 9 beslagssmeder, 9 klingsmeder samt 2 vagnmakare.		Hur länge Klerebo borrbruk drivits är okänt. Före [[1700-talet]]s mitt upphörde i varje fall all tillverkning på borrebruket. Ur en förteckning över personalen vid Jönköpings gevärsfaktori år [[1720]] kan man läsa följande: 1 byggmästare, 17 låssmeder, 2 småpipsmeder, 1 vällare, 3 borrare-slipare, 3 beredare, 9 beslagssmeder, 9 klingsmeder samt 2 vagnmakare.