90.231.214.90 den 20 juni 2009 kl. 14.14

2009-06-20T14:14:21Z

90.231.214.90 den 14 juni 2009 kl. 10.59

2009-06-14T10:59:06Z

90.231.214.90 den 29 mars 2009 kl. 14.51

2009-03-29T14:51:51Z

90.231.214.90: Ny sida: Gård i Rogberga socken i Jönköpings län. Kategori: Gårdar i Rogberga

2009-03-29T12:06:38Z

Ny sida: Gård i Rogberga socken i Jönköpings län. Kategori: Gårdar i Rogberga

Ny sida

Gård i [[Rogberga i F län|Rogberga]] socken i [[Jönköpings län]].

[[Kategori: Gårdar i Rogberga]]

@@ Rad 25: / Rad 25: @@
 Tormenås avkastning vid [[1800-talet]]s början beräknades till omkring 150 tunnor säd efter ett utsäde av 5 tunnor vintersäd och 25 tunnor vårsäd. Kreatursstammen utgjordes av 25 nötkreatur, 2 hästar och 12 får. Gården var väl byggd för ståndspersoner. Karaktärsbyggningen var uppförd på så hög stenfot att understa våningen innesläts av densamma. Den var 28 alnar lång, 17 alnar bred och 5 1/2 alnar hög, rödmålad, under tegeltak. Där intill låg en flygelbyggnad, 31 alnar lång, 10 alnar bred och 5 alnar hög, indelad i trenne rum och brygghus. Gården ägs numera av [[patron]] K T Andersson.
-av Ragnar Lindstam i Huskvarna Krönika
+<p align="right">av Ragnar Lindstam i Huskvarna Krönika</p>
 [[Kategori: Gårdar]]

← Äldre version		Versionen från 14 juni 2009 kl. 10.59
Rad 30:		Rad 30:
	----		----

−	[[Kategori: Gårdar ~~i Rogberga~~]]	+	[[Kategori: Gårdar]]

← Äldre version		Versionen från 29 mars 2009 kl. 14.51
Rad 1:		Rad 1:
	Gård i [[Rogberga i F län\|Rogberga]] socken i [[Jönköpings län]].		Gård i [[Rogberga i F län\|Rogberga]] socken i [[Jönköpings län]].

		+	I det föregående har omtalats, hur "Törmenåsz" gård, som i katolsk tid hörde till [[Sanda i F län\|Sanda]] socken, genom Gustaf Vasas brev av den [[30 november]] [[1556]], jämte "[[Öxnehaga i Rogberga\|Yxnehaga]] och [[Vissmålen i Rogberga\|Hwismålen]]" överfördes till [[Rogberga i F län\|Rogberga]] socken.
		+
		+	Hemmanet är upptaget i Vadstena klosters jordebok år [[1500]] såsom ett till klostret tillhörigt gods och är ännu i jordeboken får år [[1543]] (i Kammararkivet) antecknat såsom sådant. Enligt anteckningar i Norra Smålands fornminnesförenings handlingar skall en viss [[Galle\|Erland Galle]], gift med en dotter till hustru Kirstin i Skällingsö (Dannäs socken, år [[1601]] den [[9 maj]] ha frånsålt en jordlott i gården till en borgare i Jönköping.
		+
		+	Ur domböckerna kan följande inhämtas om gården från mitten av [[1600-talet]]:
		+	[[Löjtnant]] [[Qvast\|Jöns Jonsson Qvast]] och hans hustru, Ingeborg Svensdotter, hade år [[1631]] köpt 1/2 mantal Tormenås från krono till skatte. [[1638]] skulle han ut i kriget och sålde då skatterättigheten till 1/2 mantal därstädes till en borgare i [[Jönköping stad\|Jönköping]], Anders Håkansson, [[grytestöpare]]. När [[löjtnant]]en kom tillbaka önskade han, att köpte skulle återgå. Han sade sig "ha mycket påkostat gården" och hava gammal bördsrätt till den samma. I rusttjänsten hade han mist en son och en broder. Även hans släkting, [[kornett]]en [[Stuuth\|Jöns Andersson Stuuth]] i [[Öxnehaga i Rogberga\|Öxnehaga]], hade anmält sig vara hågad att inbörda hemmanet, om Qvast inte gjorde sina anspråk gällande. Vi rättegången förde [[grytestöpare]]n Swen Bengtsson talan för arvingarna efter förutnämnde köparen. Därvid gick det hett till. "En stund efter", heter det i protokollet, "fölle the i ifrigt samtaal": Jöns Jonsson i Tormenås sa: "Jag haffuer intet, Sven, sett tig på tåg eller i Colberg. Tu haffuer varit hemma och trampat titt leer". Sven svarade: "Jag haffuer gjort tjänst som jag kan". Köpet kom emellertid att stå fast, och så blev från [[23 september]] [[1654]] [[grytestöpare]] S. Bengtsson (död [[1667]]) och hans hustru Märit (Anders Håkanssons dotter) "ägare till 1/2 mantal emot förut erlagda 20 riksdaler" och ett tillägg av "try pund ny grytekoppar och sju marker".
		+
		+	Familjen Qvasts härkomst är okänd. Ganska troligt är, att den härstammar från den ovan nämnde [[Galle\|Erland Galle]] i Tormenås. Jag grundar detta antagande dels på familjens bördsrättsanspråk på gården, dels på, att namnet Erland förekommer i släkten. En som till [[Qvast\|Erland Qvast]] (som möjligen var Erlans Galles son) gifte sig omkring [[1630]]. Hans Qvast föddes den [[14 februari]] [[1631]] och blev [[kapten]] [[1678]], var en tapper soldat och deltog i slagen vid Warschau och Landskrona, blev direktör för Kronans krutbruk Torsebro i Skåne [[1686]], adlad [[1689]] [[Liljegranat]], död och begraven i Göteryd [[1700]]. En dotter, Beata, blev gift med [[krutbruksinspektor]] [[Hallonqvist]] och omgift med dennes efterträdare [[Bremer\|P. Bremer]] i [[Huskvarna stad\|Huskvarna]]; en dotter Maria, var gift med [[kapten]] Bruce; en son, Jacob, blev gift med [[Hilletan\|Elsa Margareta Hilletan]] (syster till [[överdirektör]] [[Ehrenpreus\|J. Ehrenpreus]] första fru?).
		+
		+	[[Kapten]] [[Qvast\|Jöns Qvast]] dör troligen [[1657]] och efterlämnade flera barn, av vilka åtminstone två döttrar var gifta, då anteckning gjorts om att kaptensänkan Ingeborg Svensdotter och hennes syskon, Kerstin Svensdotter och Mikael Svensson, ägde en gårdspart. (Se vidare under Yxenhaga, där familjen även ägde en hemmansdel).
		+
		+	Från år [[1668]] meddelas att 1/2 mantal Tormenås tingsköttes till Peter Petersson, [[fällberedare]], och hans hustru Ingeborg Danielsdotter i [[Jönköping stad\|Jönköping]].
		+
		+	Efter ett par decennier befanns Tormenås ha kommit i andra händer. Änkan efter den vid den stora eldsvådan i [[Jönköping stad\|Jönköping]] [[26 februari]] [[1691]] omkomne [[hovrättsassessor]]n [[Roke\|Johan Roke]], fru [[Roke\|Brita Eriksdotter Roke]], hade enligt köpebrev av den [[2 augusti]] [[1692]] förvärvat 1/2 mantal skatte i gården av Jöns Persson, [[fällberedare]], [[Röding\|Johan Jönsson Röding]], [[Hattmakare]], [[Röding\|Jöns Zackrisson Röding]], Sara Jönsdotter och [[Annilia\|Helena Annilia]] för 200 daler silvermynt. Dessa var ovanskrivne P Peterssons arvingar.
		+
		+	[[Trädgårdsmästare]]n Måns Månsson och hans hustru Märit Andersdotter (vigda [[1670]]) ägde [[1690]] den andra hälften i Tormenås, vilken tillhört Märits föräldrar. Denna hemmansdel köpte assessorskan [[Roke]] den [[10 maj]] [[1691]] för 170 daler silvermynt och blev sålunda småningom innehavare av hela hemmanet. Hennes barn: dottern, Anna Magdalena, sonen Baltasar och dottern Christina Maria ärvde gården när fru [[Roke]] den [[13 augusti]] [[1695]] avled.
		+
		+	Den [[18 maj]] [[1702]] hade 4/5-delar av Tormenås förvärvats av assessor Stjernklo, en svåger till [[Rosdahl\|Hans Rosdahl]], och två år därefter lyckades denna man tack vare skuldfordran lägga under sig även den återstående femtedelen.
		+
		+	Tormenås under gevärsfaktoriet
		+	Öster om Jönköping, mellan landsvägen och Vättern, utbreder sig en äng, sedan [[1600-talet]]s början känd under namnet Höga gärdet eller Höggärdet. Den tillhörde kronan. Mot [[1750-talet]] är ängen tillagd gevärsfaktoriet mot villkor bland annat att där skulle hållas ett schäferi. [[Ehrenpreus\|Fredrik Ehrenpreus]] hade där omkring 60-90 får. År [[1786]] avskildes 65 tunnland av Höggärdet och uppläts under skattemannarätt till hovrättsrådet, [[friherre]] [[Posse\|Gustaf M Posse]]. Baronen nedlade därefter mycken kostnad på detta områdes uppodlande. Ytterligare 54 tunnland av ängen kom år [[1795]] i hans ägo. Inte långt därefter överenskom [[kapten]] [[Ehrenpreus]] och [[baron]]en om ett byte mellan de återstående 119 tunnlanden och krono-augmentshemmanet Tormeås, 1 mantal, som utgjorde 183 tunnland 11 1/4 kappland. Sedan Kungliga Maj:t låtit göra en undersökning av Vätterns inkräktningar på ängen och därvid funnit, att ängen sedan [[1710]] blivit av sjöns utskärningar förminskad med 20 1/2 tunnland, gavs den [[5 maj]] [[1802]] nådigt bifall till detta byte, dock under det villkor, att ett stamschäferi av 60-70 får, som vid ängens inlösande till skatte år [[1770]] blivit förskrivet, skulle bibehållas.
		+
		+	Tormenås avkastning vid [[1800-talet]]s början beräknades till omkring 150 tunnor säd efter ett utsäde av 5 tunnor vintersäd och 25 tunnor vårsäd. Kreatursstammen utgjordes av 25 nötkreatur, 2 hästar och 12 får. Gården var väl byggd för ståndspersoner. Karaktärsbyggningen var uppförd på så hög stenfot att understa våningen innesläts av densamma. Den var 28 alnar lång, 17 alnar bred och 5 1/2 alnar hög, rödmålad, under tegeltak. Där intill låg en flygelbyggnad, 31 alnar lång, 10 alnar bred och 5 alnar hög, indelad i trenne rum och brygghus. Gården ägs numera av [[patron]] K T Andersson.
		+
		+	av Ragnar Lindstam i Huskvarna Krönika
		+
		+
		+	----

	[[Kategori: Gårdar i Rogberga]]		[[Kategori: Gårdar i Rogberga]]

Tormenås i Rogberga - Versionshistorik

90.231.214.90 den 20 juni 2009 kl. 14.14

90.231.214.90 den 14 juni 2009 kl. 10.59

90.231.214.90 den 29 mars 2009 kl. 14.51

90.231.214.90: Ny sida: Gård i Rogberga socken i Jönköpings län. Kategori: Gårdar i Rogberga