Wolffenfors - Versionshistorik

90.231.214.90 den 27 juni 2009 kl. 08.47

2009-06-27T08:47:28Z

83.241.147.194 den 8 maj 2009 kl. 20.41

2009-05-08T20:41:59Z

90.231.214.90 den 2 mars 2009 kl. 19.14

2009-03-02T19:14:01Z

195.198.246.137: Ny sida: Wolffenfors bruk Bland alla de järnbruk som funnits i Sverige finns ett antal små och relativt kortlivade som därför är ganska okända. Ett av dessa är Wolffenfors bruk i Sandhults s...

2009-01-24T18:43:41Z

Ny sida: Wolffenfors bruk Bland alla de järnbruk som funnits i Sverige finns ett antal små och relativt kortlivade som därför är ganska okända. Ett av dessa är Wolffenfors bruk i Sandhults s...

Ny sida

Wolffenfors bruk

Bland alla de järnbruk som funnits i Sverige finns ett antal små och relativt kortlivade som därför är ganska okända. Ett av dessa är Wolffenfors bruk i Sandhults socken nära Borås. Privilegiebrevet från Bergskollegium är utfärdat 2 september 1783 och gav tillstånd till ett jernmanufaktur werk, af en plåthammare med glödugn samt tvenne knipp- och tvenne spikhamrar, att därstädes förädla stångjern uti hvarjehanda gröfre manufactur smide. Bruket uppfördes på Hällereds säteri och verksamheten startade i november 1784.

Ägare till bruket var Mårten Fredrik Kjerrulf von Wolffen. Denne var son till kyrkoherde Nils Kjerrulf i Vessige i Halland. Mårten Fredrik gjorde militär karriär, adlades Kjerrulf von Wolffen 1772 och blev slutligen riddare och överstelöjtnant. 1761 köpte han Hällereds säteri i Sandhult. Säteriet hade stora skogstillgångar. I privilegiebrevet konstateras: Till kolfång har majoren upgivit dess egna under säteriet Helleröd och tillydande hemman belägna skogar, hvilka enligt undersökningen funnits mer än tilräckeliga för den tillverkning som wid den ansökte inrättning åstadkommas kan.

Familjen Kjerrulf von Wolffens innehav av bruket blev kortvarigt. Mårten Fredrik dog redan 1785 och sonen Isak, som ärvt Hällered, sålde gården inklusive bruket 1788. Den nye ägaren lagmannen Johan Rogberg lade ner plåthammaren 1796 och ersatte den med en kopparhammare med två härdar till förädlande av 100 skeppund koppar varje år. Johan Rogberg avled 1804 och när hans änka tre år senare gifte om sig såldes egendomen återigen. Den nye ägaren majoren Jacob Carl Ridderborg von Block bodde på sitt fideikommiss Broxvik i Östergötland. Intresset för bruket var nog därför inte så stort. Han fick visserligen privilegium för att utöka verksamheten med en ämneshammare, men ansökte sedan flera gånger om anstånd med byggandet av den.

Enligt en anteckning i Sandhults kyrkbok brann Hällereds mangårdsbyggnad ner natten till den 20 september 1825. Året därpå avled Jacob Carl Ridderborg von Block. Eftersom han var ogift ärvdes egendomen av hans yngre syskon, som efter några år sålde den.

De täta ägarbytena i kombination med vad det verkar oengagerade ägare är troligen orsaken till att verksamheten vid Wolffenfors bruk aldrig blev speciellt omfattande och 1840 lades bruket ner. I Bergskollegiums utslag från 2 november detta år står att läsa: Uti en till Kongl. Collegii den 31 sistl. ingifven ansökning har ägaren af ofvanberörde bruk, Brukspatron C Wikström anmält sig vilja samma bruk nedlägga; och som sådant icke kan sökanden förmenas, altså kommer Wolffenfors bruk med dervid priviligierade en härd och hammare för tre hundrade skeppund stångjärns smide att från och med detta smidesår ur Kronans räkenskaper uteslutas och utskylderne derföre at uphöra. Åliggande det Bergsfogden i orten att efterse at werkstäderne äro utrifne, hvarom bevis bör till Bergmästaren aflemnas för att derefter till Kongl. Collegii insändas...

De första smederna vid bruket var spiksmederna Daniel Fahlberg och Anders Bjugg. Daniel Fahlberg stannade endast ett drygt år och flyttade sedan till Önafors bruk i Vassända-Naglums sn, även det ett mindre bruk. En dotter föddes vid Wolffenfors, men hon dog endast en månad gammal. Anders Bjugg stannade ända till 1799, då han flyttade med familjen till Kind. Tre barn föddes vid Wolffenfors bruk.

Daniel Fahlberg efterträddes av Lars Eriksson Berg. Denne vigdes 1788 28/12 i Sandhult med Agneta Andersdotter Göthberg, en av endast fyra smedvigslar som noterats i Sandhult. Lars stannade till 1796. Därefter var Carl Hellström verksam en kort period. Han kom närmast från Kvillinge och flyttade snart tillbaka till Östergötland.

Längst tid stannade mästersmed Erik Ros, som avled vid bruket 1820. Han var född vid Forsviks bruk i Undenäs men kom närmast från Lagerfors bruk i Bällefors. Brodern Peter var också en kort period anställd vid Wolffenfors.

Andra smeder som nämns i kyrkböckerna är Abraham Bergman, Petter Forsman, Sven Kruse och Anders Hellman.

Örjan Hedenberg

Tack:
En stor del av underlaget till denna artikel är hämtat från en sammanställning inför Sandhults hembygdsförenings årsmöte 1994, skriven av Örjan Hill.

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 Wolffenfors bruk
-Bland alla de järnbruk som funnits i Sverige finns ett antal små och relativt kortlivade som därför är ganska okända. Ett av dessa är Wolffenfors bruk i Sandhults socken nära Borås. Privilegiebrevet från Bergskollegium är utfärdat 2 september 1783 och gav tillstånd till ett jernmanufaktur werk, af en plåthammare med glödugn samt tvenne knipp- och tvenne spikhamrar, att därstädes förädla stångjern uti hvarjehanda gröfre manufactur smide. Bruket uppfördes på Hällereds säteri och verksamheten startade i november 1784.
+Bland alla de järnbruk som funnits i Sverige finns ett antal små och relativt kortlivade som därför är ganska okända. Ett av dessa är Wolffenfors bruk i [[Sandhult i P län|Sandhult]]s socken nära Borås. Privilegiebrevet från Bergskollegium är utfärdat [[2 september]] [[1783]] och gav tillstånd till ett jernmanufaktur werk, af en plåthammare med glödugn samt tvenne knipp- och tvenne spikhamrar, att därstädes förädla stångjern uti hvarjehanda gröfre manufactur smide. Bruket uppfördes på Hällereds säteri och verksamheten startade i november [[1784]].
 Ägare till bruket var [[Kjerrulf von Wolffen|Mårten Fredrik Kjerrulf von Wolffen]]. Denne var son till kyrkoherde [[Kjerrulf|Nils Kjerrulf]] i Vessige i Halland. Mårten Fredrik gjorde militär karriär, adlades [[Kjerrulf von Wolffen]] 1772 och blev slutligen riddare och överstelöjtnant. 1761 köpte han Hällereds säteri i Sandhult. Säteriet hade stora skogstillgångar. I privilegiebrevet konstateras: Till kolfång har majoren upgivit dess egna under säteriet Helleröd och tillydande hemman belägna skogar, hvilka enligt undersökningen funnits mer än tilräckeliga för den tillverkning som wid den ansökte inrättning åstadkommas kan.

← Äldre version		Versionen från 8 maj 2009 kl. 20.41
Rad 23:		Rad 23:
	Tack:		Tack:
	En stor del av underlaget till denna artikel är hämtat från en sammanställning inför Sandhults hembygdsförenings årsmöte 1994, skriven av Örjan Hill.		En stor del av underlaget till denna artikel är hämtat från en sammanställning inför Sandhults hembygdsförenings årsmöte 1994, skriven av Örjan Hill.
		+	[[Kategori: Bruk]]

@@ Rad 3: / Rad 3: @@
 Bland alla de järnbruk som funnits i Sverige finns ett antal små och relativt kortlivade som därför är ganska okända. Ett av dessa är Wolffenfors bruk i Sandhults socken nära Borås. Privilegiebrevet från Bergskollegium är utfärdat 2 september 1783 och gav tillstånd till ett jernmanufaktur werk, af en plåthammare med glödugn samt tvenne knipp- och tvenne spikhamrar, att därstädes förädla stångjern uti hvarjehanda gröfre manufactur smide. Bruket uppfördes på Hällereds säteri och verksamheten startade i november 1784.
-Ägare till bruket var Mårten Fredrik Kjerrulf von Wolffen. Denne var son till kyrkoherde Nils Kjerrulf i Vessige i Halland. Mårten Fredrik gjorde militär karriär, adlades Kjerrulf von Wolffen 1772 och blev slutligen riddare och överstelöjtnant. 1761 köpte han Hällereds säteri i Sandhult. Säteriet hade stora skogstillgångar. I privilegiebrevet konstateras: Till kolfång har majoren upgivit dess egna under säteriet Helleröd och tillydande hemman belägna skogar, hvilka enligt undersökningen funnits mer än tilräckeliga för den tillverkning som wid den ansökte inrättning åstadkommas kan.
+Ägare till bruket var [[Kjerrulf von Wolffen|Mårten Fredrik Kjerrulf von Wolffen]]. Denne var son till kyrkoherde [[Kjerrulf|Nils Kjerrulf]] i Vessige i Halland. Mårten Fredrik gjorde militär karriär, adlades [[Kjerrulf von Wolffen]] 1772 och blev slutligen riddare och överstelöjtnant. 1761 köpte han Hällereds säteri i Sandhult. Säteriet hade stora skogstillgångar. I privilegiebrevet konstateras: Till kolfång har majoren upgivit dess egna under säteriet Helleröd och tillydande hemman belägna skogar, hvilka enligt undersökningen funnits mer än tilräckeliga för den tillverkning som wid den ansökte inrättning åstadkommas kan.
-Familjen Kjerrulf von Wolffens innehav av bruket blev kortvarigt. Mårten Fredrik dog redan 1785 och sonen Isak, som ärvt Hällered, sålde gården inklusive bruket 1788. Den nye ägaren lagmannen Johan Rogberg lade ner plåthammaren 1796 och ersatte den med en kopparhammare med två härdar till förädlande av 100 skeppund koppar varje år. Johan Rogberg avled 1804 och när hans änka tre år senare gifte om sig såldes egendomen återigen. Den nye ägaren majoren Jacob Carl Ridderborg von Block bodde på sitt fideikommiss Broxvik i Östergötland. Intresset för bruket var nog därför inte så stort. Han fick visserligen privilegium för att utöka verksamheten med en ämneshammare, men ansökte sedan flera gånger om anstånd med byggandet av den.
+Familjen [[Kjerrulf von Wolffen]]s innehav av bruket blev kortvarigt. Mårten Fredrik dog redan 1785 och sonen Isak, som ärvt Hällered, sålde gården inklusive bruket 1788. Den nye ägaren lagmannen [[Rogberg|Johan Rogberg]] lade ner plåthammaren 1796 och ersatte den med en kopparhammare med två härdar till förädlande av 100 skeppund koppar varje år. [[Rogberg|Johan Rogberg]] avled 1804 och när hans änka tre år senare gifte om sig såldes egendomen återigen. Den nye ägaren majoren [[Ridderborg von Block|Jacob Carl Ridderborg von Block]] bodde på sitt fideikommiss Broxvik i Östergötland. Intresset för bruket var nog därför inte så stort. Han fick visserligen privilegium för att utöka verksamheten med en ämneshammare, men ansökte sedan flera gånger om anstånd med byggandet av den.
-Enligt en anteckning i Sandhults kyrkbok brann Hällereds mangårdsbyggnad ner natten till den 20 september 1825. Året därpå avled Jacob Carl Ridderborg von Block. Eftersom han var ogift ärvdes egendomen av hans yngre syskon, som efter några år sålde den.
+Enligt en anteckning i Sandhults kyrkbok brann Hällereds mangårdsbyggnad ner natten till den 20 september 1825. Året därpå avled [[Ridderborg von Block|Jacob Carl Ridderborg von Block]]. Eftersom han var ogift ärvdes egendomen av hans yngre syskon, som efter några år sålde den.
-De täta ägarbytena i kombination med vad det verkar oengagerade ägare är troligen orsaken till att verksamheten vid Wolffenfors bruk aldrig blev speciellt omfattande och 1840 lades bruket ner. I Bergskollegiums utslag från 2 november detta år står att läsa: Uti en till Kongl. Collegii den 31 sistl. ingifven ansökning har ägaren af ofvanberörde bruk, Brukspatron C Wikström anmält sig vilja samma bruk nedlägga; och som sådant icke kan sökanden förmenas, altså kommer Wolffenfors bruk med dervid priviligierade en härd och hammare för tre hundrade skeppund stångjärns smide att från och med detta smidesår ur Kronans räkenskaper uteslutas och utskylderne derföre at uphöra. Åliggande det Bergsfogden i orten att efterse at werkstäderne äro utrifne, hvarom bevis bör till Bergmästaren aflemnas för att derefter till Kongl. Collegii insändas...
+De täta ägarbytena i kombination med vad det verkar oengagerade ägare är troligen orsaken till att verksamheten vid Wolffenfors bruk aldrig blev speciellt omfattande och 1840 lades bruket ner. I Bergskollegiums utslag från 2 november detta år står att läsa: Uti en till Kongl. Collegii den 31 sistl. ingifven ansökning har ägaren af ofvanberörde bruk, Brukspatron [[Wikström|C Wikström]] anmält sig vilja samma bruk nedlägga; och som sådant icke kan sökanden förmenas, altså kommer Wolffenfors bruk med dervid priviligierade en härd och hammare för tre hundrade skeppund stångjärns smide att från och med detta smidesår ur Kronans räkenskaper uteslutas och utskylderne derföre at uphöra. Åliggande det Bergsfogden i orten att efterse at werkstäderne äro utrifne, hvarom bevis bör till Bergmästaren aflemnas för att derefter till Kongl. Collegii insändas...
-De första smederna vid bruket var spiksmederna Daniel Fahlberg och Anders Bjugg. Daniel Fahlberg stannade endast ett drygt år och flyttade sedan till Önafors bruk i Vassända-Naglums sn, även det ett mindre bruk. En dotter föddes vid Wolffenfors, men hon dog endast en månad gammal. Anders Bjugg stannade ända till 1799, då han flyttade med familjen till Kind. Tre barn föddes vid Wolffenfors bruk.
+De första smederna vid bruket var spiksmederna [[Fahlberg|Daniel Fahlberg]] och [[Bjugg|Anders Bjugg]]. [[Fahlberg|Daniel Fahlberg]] stannade endast ett drygt år och flyttade sedan till [[Önafors]] bruk i Vassända-Naglums sn, även det ett mindre bruk. En dotter föddes vid Wolffenfors, men hon dog endast en månad gammal. [[Bjugg|Anders Bjugg]] stannade ända till 1799, då han flyttade med familjen till Kind. Tre barn föddes vid Wolffenfors bruk.
-Daniel Fahlberg efterträddes av Lars Eriksson Berg. Denne vigdes 1788 28/12 i Sandhult med Agneta Andersdotter Göthberg, en av endast fyra smedvigslar som noterats i Sandhult. Lars stannade till 1796. Därefter var Carl Hellström verksam en kort period. Han kom närmast från Kvillinge och flyttade snart tillbaka till Östergötland.
+[[Fahlberg|Daniel Fahlberg]] efterträddes av [[Berg|Lars Eriksson Berg]]. Denne vigdes 1788 28/12 i Sandhult med [[Göthberg|Agneta Andersdotter Göthberg]], en av endast fyra smedvigslar som noterats i Sandhult. Lars stannade till 1796. Därefter var [[Hellström|Carl Hellström]] verksam en kort period. Han kom närmast från Kvillinge och flyttade snart tillbaka till Östergötland.
-Längst tid stannade mästersmed Erik Ros, som avled vid bruket 1820. Han var född vid Forsviks bruk i Undenäs men kom närmast från Lagerfors bruk i Bällefors. Brodern Peter var också en kort period anställd vid Wolffenfors.
+Längst tid stannade mästersmed [[Ros|Erik Ros]], som avled vid bruket 1820. Han var född vid [[Forsvik]]s bruk i Undenäs men kom närmast från [[Lagerfors]] bruk i Bällefors. Brodern Peter var också en kort period anställd vid Wolffenfors.
-Andra smeder som nämns i kyrkböckerna är Abraham Bergman, Petter Forsman, Sven Kruse och Anders Hellman.
+Andra smeder som nämns i kyrkböckerna är [[Bergman|Abraham Bergman]], [[Forsman|Petter Forsman]], [[Kruse|Sven Kruse]] och [[Hellman|Anders Hellman]].
 Örjan Hedenberg