Bråneryd i Hakarp

Från Wiki
(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök
 
(7 mellanliggande versioner av en användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Bild:braneryd.gif|200px|thumb|right|Brångeryd gård]]
+
[[Bild:braneryd.gif|600px|right|Bråneryd gård]]
Gård i [[Hakarp i F län|Hakarp]]: [http://www.hitta.se/ViewDetailsPlace.aspx?SearchType=4&UCSB%3aWflWhite=1a1b&UCSB%3aWflPink=4a&UCSB%3aTextBoxWho=&UCSB%3aTextBoxWhere=Br%e5neryd+Huskvarna&StreetNumberId=102409100 Karta].
+
Gård i [[Hakarp i F län|Hakarp]] socken i [[Jönköpings län]]: [http://www.hitta.se/ViewDetailsPlace.aspx?SearchType=4&UCSB%3aWflWhite=1a1b&UCSB%3aWflPink=4a&UCSB%3aTextBoxWho=&UCSB%3aTextBoxWhere=Br%e5neryd+Huskvarna&StreetNumberId=102409100 Karta].
  
 
Jönköpings stads tänkebok [[1490]]: Branaryt, jordeboken [[1542]]: Brånarydt, [[1554]]: Brunnered, tiondelängden [[1600]]: Bronarijdt. Förleden är genetiv singularis av substantivet bråne, som betyder svedjeland, svedjad skogsmark.
 
Jönköpings stads tänkebok [[1490]]: Branaryt, jordeboken [[1542]]: Brånarydt, [[1554]]: Brunnered, tiondelängden [[1600]]: Bronarijdt. Förleden är genetiv singularis av substantivet bråne, som betyder svedjeland, svedjad skogsmark.
  
av Axel Forsström i 1990 års Hakarps Krönika.
+
<p align="right">av Axel Forsström i 1990 års Hakarps Krönika.</p>
  
Bråneryd, 1 mantal skatte, beläget söder om Huskvarna, är ett av de äldsta hemmanen i socken. Namnet möter första gången, så vitt känt är, i Jönköpings "tänkebok" [[1490]]. Emellan åren [[1528]] och [[1530]] innehades gården jämte det närbelägna Gruveryd som förläning av borgmästare Germund Svenssons i Jönköping änka, Karin. År [[1542]]-[[1548]] är i jordeboken antecknad: Brynill i Brånaridt. Hemmanet var då kronogods. Från [[1543]] innehades det av borgmästare Gudmund Håkansson. Ett gammalt torp, Stockeryd, synes vid denna tid ha lagts till Bråneryd. I Älvsborgs lösen är torpet upptaget som: "Hallna kyrkiohemman och Stockarydh" till [[fänrik]] Anders Håkansson (jämför ägarna till Brunnstorp). Konfirmationsbrev utfärdat den [[7 juni]] [[1586]] enligt [[1588]] års jordebok. Dennes son, Peter Andersson, som förut bebott Stockeryd, övertog gården efter fadern. År 160 förlänte konungen densamma åt arrendatorn av Tabergs bruk, Meul. Sedan gården något år varit i lagläsaren Erik Larssons händer, bortgavs den [[25 oktober]] [[1625]] till [[Struwe|Peter Struwe]]. Denne var några år faktor för vantmakeriet. Troligen beror en uppgift i Anrep, att Struwe skulle haft något med vapentillverkningen här att göra, på en förväxling med hans verksamhet i nyssnämnda industri. Ur Vejdes beskrivning kan åtskilligt inhämtas om familjen Struwe. Peter Struwe hade tre söner, bland dem [[Struwe|Baltasar]] och [[Struwe|Kasper]], vilkas innehav på Bråneryd stadsfästes genom kungligt brev [[1650]]. Den sistnämnde ingick äktenskap med [[Dubb|Anna Dubb]], dotter till kyrkoherden i Hakarp. De hade barnen [[Struwe|Elisabet]], [[Struwe|Ingeborg]], [[Struwe|Balzar]] (bodde i Bråneryd åren [[1678]]-[[1694]]) och [[Struwe|Melkior]]. Denna familj har en tid varit bosatt på [[Läxarp i Hakarp|Lexarp]]. Balzar var mantalskommisarie och hade i äktenskap med [[Bjugg|Maja Bjugg]] sönerna [[Struwe|Peter]], född [[1691]], [[Struwe|Balzar]], född [[1698]] och [[Struwe|Carl]], född [[1702]]. [[Struwe|Baltazar Struwe]] blev kvar på Bråneryd till sin död [[1694]]. [[Assessor]] i Hovrätten, blev han adlad år [[1674]] med namnet [[Leijonsten]]. Dottern [[Leijonsten|Maria Elisabet]] förvärvade år [[1733]] skatterätten till fädernegården. Genom testamente kom vid fröken Ingeborgs död gården i majorskan [[Fuch|Dorotea Fuch's]], [[Rosenholm|Katarina]] och [[Rosenholm|Dordi Rosenholm]]s ägo. Fru [[Billman|Brita Billman]], som genom testamente kommit i besittning av gården, sålde den [[1784]] till [[assessor]] [[Qveckfeldt|Samuel Qveckfeldt]]. Dennes son, [[Qveckfeldt|Erik G Qveckfeldt]], sålde den åtta år därefter till [[hovrättskanslist]]en [[Wibom|Åke Reinholdsson Wibom]], född [[1750]] och död den [[12 december]] [[1812]], och hans fru, Augusta Elisabet Tobiesson, född [[1763]] och död den [[25 april]] [[1833]]. Han uppförde den nuvarande mangårdsbyggnaden. År [[1833]] kom Bråneryd i [[organist]]ens P Petersson händer och [[1839]] i [[häradshövding]] [[Ribbing|Per A Ribbing]]s. Sedan änkefru Ribbing avlidit, inköptes gården år [[1877]] av nämndemannen Anders Larsson och hans hustru Anna Larsdotter i Edeskvarna. En deras son, Aron Larsson, är sedan [[1912]] ägare till den gamla herrgården.
+
Bråneryd, 1 mantal skatte, beläget söder om Huskvarna, är ett av de äldsta hemmanen i socken. Namnet möter första gången, så vitt känt är, i Jönköpings "tänkebok" [[1490]]. Emellan åren [[1528]] och [[1530]] innehades gården jämte det närbelägna [[Göransberg i Hakarp|Gruveryd]] som förläning av borgmästare Germund Svenssons i Jönköping änka, Karin. År [[1542]]-[[1548]] är i jordeboken antecknad: Brynill i Brånaridt. Hemmanet var då kronogods. Från [[1543]] innehades det av borgmästare Gudmund Håkansson. Ett gammalt torp, Stockeryd, synes vid denna tid ha lagts till Bråneryd. I Älvsborgs lösen är torpet upptaget som: "Hallna kyrkiohemman och Stockarydh" till [[fänrik]] Anders Håkansson (jämför ägarna till [[Brunstorp i Hakarp|Brunnstorp]]). Konfirmationsbrev utfärdat den [[7 juni]] [[1586]] enligt [[1588]] års jordebok. Dennes son, Peter Andersson, som förut bebott Stockeryd, övertog gården efter fadern. År 160 förlänte konungen densamma åt arrendatorn av Tabergs bruk, Meul. Sedan gården något år varit i lagläsaren Erik Larssons händer, bortgavs den [[25 oktober]] [[1625]] till [[Struwe|Peter Struwe]]. Denne var några år faktor för vantmakeriet. Troligen beror en uppgift i Anrep, att Struwe skulle haft något med vapentillverkningen här att göra, på en förväxling med hans verksamhet i nyssnämnda industri. Ur Vejdes beskrivning kan åtskilligt inhämtas om familjen Struwe. Peter Struwe hade tre söner, bland dem [[Struwe|Baltasar]] och [[Struwe|Kasper]], vilkas innehav på Bråneryd stadsfästes genom kungligt brev [[1650]]. Den sistnämnde ingick äktenskap med [[Dubb|Anna Dubb]], dotter till kyrkoherden i Hakarp. De hade barnen [[Struwe|Elisabet]], [[Struwe|Ingeborg]], [[Struwe|Balzar]] (bodde i Bråneryd åren [[1678]]-[[1694]]) och [[Struwe|Melkior]]. Denna familj har en tid varit bosatt på [[Läxarp i Hakarp|Lexarp]]. Balzar var mantalskommisarie och hade i äktenskap med [[Bjugg|Maja Bjugg]] sönerna [[Struwe|Peter]], född [[1691]], [[Struwe|Balzar]], född [[1698]] och [[Struwe|Carl]], född [[1702]]. [[Struwe|Baltazar Struwe]] blev kvar på Bråneryd till sin död [[1694]]. [[Assessor]] i Hovrätten, blev han adlad år [[1674]] med namnet [[Leijonsten]]. Dottern [[Leijonsten|Maria Elisabet]] förvärvade år [[1733]] skatterätten till fädernegården. Genom testamente kom vid fröken Ingeborgs död gården i majorskan [[Fuch|Dorotea Fuch's]], [[Rosenholm|Katarina]] och [[Rosenholm|Dordi Rosenholm]]s ägo. Fru [[Billman|Brita Billman]], som genom testamente kommit i besittning av gården, sålde den [[1784]] till [[assessor]] [[Qveckfeldt|Samuel Qveckfeldt]]. Dennes son, [[Qveckfeldt|Erik G Qveckfeldt]], sålde den åtta år därefter till [[hovrättskanslist]]en [[Wibom|Åke Reinholdsson Wibom]], född [[1750]] och död den [[12 december]] [[1812]], och hans fru, Augusta Elisabet Tobiesson, född [[1763]] och död den [[25 april]] [[1833]]. Han uppförde den nuvarande mangårdsbyggnaden. År [[1833]] kom Bråneryd i [[organist]]ens P Petersson händer och [[1839]] i [[häradshövding]] [[Ribbing|Per A Ribbing]]s. Sedan änkefru Ribbing avlidit, inköptes gården år [[1877]] av nämndemannen Anders Larsson och hans hustru Anna Larsdotter i Edeskvarna. En deras son, Aron Larsson, är sedan [[1912]] ägare till den gamla herrgården.
  
av Ragnar Lindstam i Huskvarna Krönika.
+
<p align="right">av Ragnar Lindstam i Huskvarna Krönika.</p>
  
 
----
 
----

Nuvarande version från 20 juli 2009 kl. 15.11

Bråneryd gård

Gård i Hakarp socken i Jönköpings län: Karta.

Jönköpings stads tänkebok 1490: Branaryt, jordeboken 1542: Brånarydt, 1554: Brunnered, tiondelängden 1600: Bronarijdt. Förleden är genetiv singularis av substantivet bråne, som betyder svedjeland, svedjad skogsmark.

av Axel Forsström i 1990 års Hakarps Krönika.

Bråneryd, 1 mantal skatte, beläget söder om Huskvarna, är ett av de äldsta hemmanen i socken. Namnet möter första gången, så vitt känt är, i Jönköpings "tänkebok" 1490. Emellan åren 1528 och 1530 innehades gården jämte det närbelägna Gruveryd som förläning av borgmästare Germund Svenssons i Jönköping änka, Karin. År 1542-1548 är i jordeboken antecknad: Brynill i Brånaridt. Hemmanet var då kronogods. Från 1543 innehades det av borgmästare Gudmund Håkansson. Ett gammalt torp, Stockeryd, synes vid denna tid ha lagts till Bråneryd. I Älvsborgs lösen är torpet upptaget som: "Hallna kyrkiohemman och Stockarydh" till fänrik Anders Håkansson (jämför ägarna till Brunnstorp). Konfirmationsbrev utfärdat den 7 juni 1586 enligt 1588 års jordebok. Dennes son, Peter Andersson, som förut bebott Stockeryd, övertog gården efter fadern. År 160 förlänte konungen densamma åt arrendatorn av Tabergs bruk, Meul. Sedan gården något år varit i lagläsaren Erik Larssons händer, bortgavs den 25 oktober 1625 till Peter Struwe. Denne var några år faktor för vantmakeriet. Troligen beror en uppgift i Anrep, att Struwe skulle haft något med vapentillverkningen här att göra, på en förväxling med hans verksamhet i nyssnämnda industri. Ur Vejdes beskrivning kan åtskilligt inhämtas om familjen Struwe. Peter Struwe hade tre söner, bland dem Baltasar och Kasper, vilkas innehav på Bråneryd stadsfästes genom kungligt brev 1650. Den sistnämnde ingick äktenskap med Anna Dubb, dotter till kyrkoherden i Hakarp. De hade barnen Elisabet, Ingeborg, Balzar (bodde i Bråneryd åren 1678-1694) och Melkior. Denna familj har en tid varit bosatt på Lexarp. Balzar var mantalskommisarie och hade i äktenskap med Maja Bjugg sönerna Peter, född 1691, Balzar, född 1698 och Carl, född 1702. Baltazar Struwe blev kvar på Bråneryd till sin död 1694. Assessor i Hovrätten, blev han adlad år 1674 med namnet Leijonsten. Dottern Maria Elisabet förvärvade år 1733 skatterätten till fädernegården. Genom testamente kom vid fröken Ingeborgs död gården i majorskan Dorotea Fuch's, Katarina och Dordi Rosenholms ägo. Fru Brita Billman, som genom testamente kommit i besittning av gården, sålde den 1784 till assessor Samuel Qveckfeldt. Dennes son, Erik G Qveckfeldt, sålde den åtta år därefter till hovrättskanslisten Åke Reinholdsson Wibom, född 1750 och död den 12 december 1812, och hans fru, Augusta Elisabet Tobiesson, född 1763 och död den 25 april 1833. Han uppförde den nuvarande mangårdsbyggnaden. År 1833 kom Bråneryd i organistens P Petersson händer och 1839 i häradshövding Per A Ribbings. Sedan änkefru Ribbing avlidit, inköptes gården år 1877 av nämndemannen Anders Larsson och hans hustru Anna Larsdotter i Edeskvarna. En deras son, Aron Larsson, är sedan 1912 ägare till den gamla herrgården.

av Ragnar Lindstam i Huskvarna Krönika.


[redigera] Backstugor

[redigera] Torp

[redigera] Andra byggnader på gården

Personliga verktyg