http://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Galtstr%C3%B6m&feed=atom&action=historyGaltström - Versionshistorik2024-03-28T15:02:24ZVersionshistorik för denna sida på wikinMediaWiki 1.19.1http://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Galtstr%C3%B6m&diff=7784&oldid=prev90.231.214.90 den 28 juni 2009 kl. 11.422009-06-28T11:42:34Z<p></p>
<table class='diff diff-contentalign-left'>
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr valign='top'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black;">← Äldre version</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black;">Versionen från 28 juni 2009 kl. 11.42</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 1:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 1:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="background: #ffa; color:black; font-size: smaller;"><div>'''Galtström''' låg i Njurunda i Västernorrlands län och äldsta kända uppgiften är från 1673. [Harmens register]</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div>'''Galtström''' låg i Njurunda i Västernorrlands län och äldsta kända uppgiften är från <ins class="diffchange diffchange-inline">[[</ins>1673<ins class="diffchange diffchange-inline">]]</ins>. [Harmens register]</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>En vinterdag år 1672, närmare bestämt den 9 februari, möttes en skara män på Dingersjö gästgivaregård. Det var landssekreteraren Magnus Blix, åtföljd av bland annat kyrkoherde Edenius och komminister Bremming som vittnesmän, som träffade 42 företrädare för Njurunda sörsocken. Mötet avsåg Magnus Blix förvärvande av ett område vid Armsjöåns utlopp i södra delen av Njurundakusten för att där upprätta ett järnbruk. Platsen var lämplig eftersom där fanns en lagom stor ström, rikligt med skog, goda transportmöjligheter och flera mils avstånd till närmaste stad, Sundsvall. De båda parterna kom överens och kontrakt skrevs. Betalningen var 22 tunnor salt à 24 daler kopparmynt och 400 daler för ett klockköp till sockenkyrkan. I kontraktet reglerades vilken skog som ansågs tillhöra marken, till vilken bönderna ”ha fritt tillträde att hugga och framföra timmer till brukets behov och därför riktig betalning åtnjuta”.  </div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>En vinterdag år 1672, närmare bestämt den 9 februari, möttes en skara män på Dingersjö gästgivaregård. Det var landssekreteraren Magnus Blix, åtföljd av bland annat kyrkoherde Edenius och komminister Bremming som vittnesmän, som träffade 42 företrädare för Njurunda sörsocken. Mötet avsåg Magnus Blix förvärvande av ett område vid Armsjöåns utlopp i södra delen av Njurundakusten för att där upprätta ett järnbruk. Platsen var lämplig eftersom där fanns en lagom stor ström, rikligt med skog, goda transportmöjligheter och flera mils avstånd till närmaste stad, Sundsvall. De båda parterna kom överens och kontrakt skrevs. Betalningen var 22 tunnor salt à 24 daler kopparmynt och 400 daler för ett klockköp till sockenkyrkan. I kontraktet reglerades vilken skog som ansågs tillhöra marken, till vilken bönderna ”ha fritt tillträde att hugga och framföra timmer till brukets behov och därför riktig betalning åtnjuta”.  </div></td></tr>
</table>90.231.214.90http://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Galtstr%C3%B6m&diff=4932&oldid=prev83.241.147.194 den 14 maj 2009 kl. 17.262009-05-14T17:26:34Z<p></p>
<table class='diff diff-contentalign-left'>
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr valign='top'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black;">← Äldre version</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black;">Versionen från 14 maj 2009 kl. 17.26</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 59:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 59:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>Galtströms bruks hemsida: www.galtstrom.nu</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>Galtströms bruks hemsida: www.galtstrom.nu</div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">[[Kategori: Bruk]]</ins></div></td></tr>
</table>83.241.147.194http://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Galtstr%C3%B6m&diff=2381&oldid=prev90.231.214.90 den 2 mars 2009 kl. 20.442009-03-02T20:44:02Z<p></p>
<table class='diff diff-contentalign-left'>
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr valign='top'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black;">← Äldre version</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black;">Versionen från 2 mars 2009 kl. 20.44</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 3:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 3:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>En vinterdag år 1672, närmare bestämt den 9 februari, möttes en skara män på Dingersjö gästgivaregård. Det var landssekreteraren Magnus Blix, åtföljd av bland annat kyrkoherde Edenius och komminister Bremming som vittnesmän, som träffade 42 företrädare för Njurunda sörsocken. Mötet avsåg Magnus Blix förvärvande av ett område vid Armsjöåns utlopp i södra delen av Njurundakusten för att där upprätta ett järnbruk. Platsen var lämplig eftersom där fanns en lagom stor ström, rikligt med skog, goda transportmöjligheter och flera mils avstånd till närmaste stad, Sundsvall. De båda parterna kom överens och kontrakt skrevs. Betalningen var 22 tunnor salt à 24 daler kopparmynt och 400 daler för ett klockköp till sockenkyrkan. I kontraktet reglerades vilken skog som ansågs tillhöra marken, till vilken bönderna ”ha fritt tillträde att hugga och framföra timmer till brukets behov och därför riktig betalning åtnjuta”.  </div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>En vinterdag år 1672, närmare bestämt den 9 februari, möttes en skara män på Dingersjö gästgivaregård. Det var landssekreteraren Magnus Blix, åtföljd av bland annat kyrkoherde Edenius och komminister Bremming som vittnesmän, som träffade 42 företrädare för Njurunda sörsocken. Mötet avsåg Magnus Blix förvärvande av ett område vid Armsjöåns utlopp i södra delen av Njurundakusten för att där upprätta ett järnbruk. Platsen var lämplig eftersom där fanns en lagom stor ström, rikligt med skog, goda transportmöjligheter och flera mils avstånd till närmaste stad, Sundsvall. De båda parterna kom överens och kontrakt skrevs. Betalningen var 22 tunnor salt à 24 daler kopparmynt och 400 daler för ett klockköp till sockenkyrkan. I kontraktet reglerades vilken skog som ansågs tillhöra marken, till vilken bönderna ”ha fritt tillträde att hugga och framföra timmer till brukets behov och därför riktig betalning åtnjuta”.  </div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="background: #ffa; color:black; font-size: smaller;"><div>Året därpå, 1673 erhöll Magnus Blixt tillsammans med bergmästaren Claes Depken (sedermera adlad Anckarström) och bankkommisarien Johan Gerdes privilegium för att anlägga en masugn och en hammare vid Galtström, och uppbyggnaden påbörjades. Under den två kommande åren förvärvades även en äng av bönderna och ett torp av Knut Persson Finne. Den senare marken hade Knut Persson fått utbruten ur allmänningen 1652, men bönderna ansåg sig som dess rätte ägare genom en landstingsdom från 1650.</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div>Året därpå, 1673 erhöll <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Blixt|</ins>Magnus Blixt<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>tillsammans med bergmästaren <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Depken|</ins>Claes Depken<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>(sedermera adlad <ins class="diffchange diffchange-inline">[[</ins>Anckarström<ins class="diffchange diffchange-inline">]]</ins>) och bankkommisarien <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Gerdes|</ins>Johan Gerdes<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>privilegium för att anlägga en masugn och en hammare vid Galtström, och uppbyggnaden påbörjades. Under den två kommande åren förvärvades även en äng av bönderna och ett torp av <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Finne|</ins>Knut Persson Finne<ins class="diffchange diffchange-inline">]]</ins>. Den senare marken hade Knut Persson fått utbruten ur allmänningen 1652, men bönderna ansåg sig som dess rätte ägare genom en landstingsdom från 1650.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>Men varför anlades ett bruk i Norrland? Galtström var visserligen Medelpads första bruk, men absolut inte det enda under 1600- och 1700-talen. Järnet var under denna tid en oerhört viktig och framgångsrik exportvara för Sverige. Malm fanns det i stora mängder. Järnframställning krävde dock även stora mängder kol samt vattenkraft. Som exempel kan nämnas att det i mitten av 1700-talet gick åt 30 m3 kol för att framställa en ton järn! Och det var behov av råmaterial till kol, det vill säga behov av skog, som gjorde att man började se sig om efter nya etableringsområden. Man hade nämligen i slutet av 1600-talet börjat befara att bergslagsskogarna skulle skövlas helt. År 1673 utfärdade regeringen ett särskilt förmånligt privilegium för den företagare som kunde anlägga bruk i nya landsändar, då det ansågs mer rationellt att transortera malmen till de områden där det fanns god tillgång på skog att förädla till träkol, än att transportera träkolen till malmdistrikten.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>Men varför anlades ett bruk i Norrland? Galtström var visserligen Medelpads första bruk, men absolut inte det enda under 1600- och 1700-talen. Järnet var under denna tid en oerhört viktig och framgångsrik exportvara för Sverige. Malm fanns det i stora mängder. Järnframställning krävde dock även stora mängder kol samt vattenkraft. Som exempel kan nämnas att det i mitten av 1700-talet gick åt 30 m3 kol för att framställa en ton järn! Och det var behov av råmaterial till kol, det vill säga behov av skog, som gjorde att man började se sig om efter nya etableringsområden. Man hade nämligen i slutet av 1600-talet börjat befara att bergslagsskogarna skulle skövlas helt. År 1673 utfärdade regeringen ett särskilt förmånligt privilegium för den företagare som kunde anlägga bruk i nya landsändar, då det ansågs mer rationellt att transortera malmen till de områden där det fanns god tillgång på skog att förädla till träkol, än att transportera träkolen till malmdistrikten.</div></td></tr>
<tr><td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 9:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 9:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>Först ett par år efter att privilegiet för Galtström hade erhållits, 1674/1675, togs masugn och hammare i drift. Redan ett par år senare, 1678, var man i färd med att bygga till en hammare och en damm.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>Först ett par år efter att privilegiet för Galtström hade erhållits, 1674/1675, togs masugn och hammare i drift. Redan ett par år senare, 1678, var man i färd med att bygga till en hammare och en damm.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="background: #ffa; color:black; font-size: smaller;"><div>Bruket drevs inte av dess grundare, utan av arrendatorer. Vem som var den förste arrendatorn, Johan Berg eller Jacob Mornie, är otydligt i den litteratur som används som källor till denna artikel. Den första arrendatorn att göra avtryck i historien var dock Jacob Mornie som tillträde under den andra halvan av 1670-talet. Jacob Mornie kom närmast från Åkerby bruk där han tjänstgjort som bokhållare, eventuellt med en kort mellantid i Stockholm innan han kom till Galtström.</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div>Bruket drevs inte av dess grundare, utan av arrendatorer. Vem som var den förste arrendatorn, <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Berg|</ins>Johan Berg<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>eller <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Mornie|</ins>Jacob Mornie<ins class="diffchange diffchange-inline">]]</ins>, är otydligt i den litteratur som används som källor till denna artikel. Den första arrendatorn att göra avtryck i historien var dock <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Mornie|</ins>Jacob Mornie<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>som tillträde under den andra halvan av 1670-talet. <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Mornie|</ins>Jacob Mornie<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>kom närmast från <ins class="diffchange diffchange-inline">[[</ins>Åkerby<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>bruk där han tjänstgjort som bokhållare, eventuellt med en kort mellantid i Stockholm innan han kom till Galtström.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="background: #ffa; color:black; font-size: smaller;"><div>Förutom att diverse byggnader anlades av bruksägarna, så anlades det även odlingar och betesmarker som behövdes för brukets och bruksfolkets hästar och kreatur. Dessa odlingar och betesmarker menade bönderna medförde intrång på deras gamla fäbodställen. Dessutom menade man att <del class="diffchange diffchange-inline">knut </del>Persson Finne felaktigt hade sålt en del av socknens mulbete till bruket. Därför stämde bönderna bruksarrendatorn Jacob Mornie till vårtinget 1679 för brukets åverkan. Mornie lämnade som svar in en skrivelse i vilken han menade att den berörda skogen var kronans allmänning, och inte socknens.  Häradsrätten gav dock bönderna rätt. Under det kommande året ålade landshövdingen flera förelägganden på Mornie, som dock inte ledde till något resultat. Bönderna vände sig även till kungen, men denne remitterade bara ärendet till landshövdingen.</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div>Förutom att diverse byggnader anlades av bruksägarna, så anlades det även odlingar och betesmarker som behövdes för brukets och bruksfolkets hästar och kreatur. Dessa odlingar och betesmarker menade bönderna medförde intrång på deras gamla fäbodställen. Dessutom menade man att <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Finne|Knut </ins>Persson Finne<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>felaktigt hade sålt en del av socknens mulbete till bruket. Därför stämde bönderna bruksarrendatorn <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Mornie|</ins>Jacob Mornie<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>till vårtinget 1679 för brukets åverkan. <ins class="diffchange diffchange-inline">[[</ins>Mornie<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>lämnade som svar in en skrivelse i vilken han menade att den berörda skogen var kronans allmänning, och inte socknens.  Häradsrätten gav dock bönderna rätt. Under det kommande året ålade landshövdingen flera förelägganden på <ins class="diffchange diffchange-inline">[[</ins>Mornie<ins class="diffchange diffchange-inline">]]</ins>, som dock inte ledde till något resultat. Bönderna vände sig även till kungen, men denne remitterade bara ärendet till landshövdingen.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="background: #ffa; color:black; font-size: smaller;"><div>Tvisten kulminerade i och med att Jacob Mornie inhägnade en skogsmyr med en 585 famnars gärdsgård, men vilken bönderna, med stöd av häradsdomen, helt sonika högg ned i maj 1681. Och nu började det äntligen hända något. Redan den 4 maj bestämdes det att en specialdomstol skulle upprättas för att avgöra tvisten. En extra ordinarie kommissarialrätt under ledning av underlagmannen i Hälsingland, Erik Nerbelius, sammanträdde i Galtström den 22 juni 1681. Bergmästaren Erich Ehrencrona (måg till Claes Anckarström) förde brukets talan, och Nils Johansson i Häljum, Per Johansson i Berge och Olof Nilsson i Bunsta förde böndernas talan. Under den kommande veckan hölls flera förhör och rätten besökte den aktuella skogen. Skogsbesiktningen ledde även till ett dödsfall. Det var en av förrättningsmännen, Jon Persson i Elfsta, som i föll ned död i skogen under förrättningen.</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div>Tvisten kulminerade i och med att <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Mornie|</ins>Jacob Mornie<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>inhägnade en skogsmyr med en 585 famnars gärdsgård, men vilken bönderna, med stöd av häradsdomen, helt sonika högg ned i maj 1681. Och nu började det äntligen hända något. Redan den 4 maj bestämdes det att en specialdomstol skulle upprättas för att avgöra tvisten. En extra ordinarie kommissarialrätt under ledning av underlagmannen i Hälsingland, <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Nerbelius|</ins>Erik Nerbelius<ins class="diffchange diffchange-inline">]]</ins>, sammanträdde i Galtström den 22 juni 1681. <ins class="diffchange diffchange-inline">[[</ins>Bergmästaren<ins class="diffchange diffchange-inline">]] [[Ehrencrona|</ins>Erich Ehrencrona<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>(måg till <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Anckarström|</ins>Claes Anckarström<ins class="diffchange diffchange-inline">]]</ins>) förde brukets talan, och Nils Johansson i Häljum, Per Johansson i Berge och Olof Nilsson i Bunsta förde böndernas talan. Under den kommande veckan hölls flera förhör och rätten besökte den aktuella skogen. Skogsbesiktningen ledde även till ett dödsfall. Det var en av förrättningsmännen, Jon Persson i Elfsta, som i föll ned död i skogen under förrättningen.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>Efter en dryg vecka, så föll domen. Eftersom bönderna inte hade nyttjat den berörda skogen tidigare samt ansågs vara väl försedda med annan skog, så var den nu aktuella skogen att ses som kronans. Brukets intressenter gavs med andra ord rätt, något som säkert var ett snöpligt slut för bönderna som sålt kronans mark, i tron att det var socknens allmänning och där de sedan urminnes tider haft fäbodar och fiskerätt samt för detta erlagt skatt till kronan.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>Efter en dryg vecka, så föll domen. Eftersom bönderna inte hade nyttjat den berörda skogen tidigare samt ansågs vara väl försedda med annan skog, så var den nu aktuella skogen att ses som kronans. Brukets intressenter gavs med andra ord rätt, något som säkert var ett snöpligt slut för bönderna som sålt kronans mark, i tron att det var socknens allmänning och där de sedan urminnes tider haft fäbodar och fiskerätt samt för detta erlagt skatt till kronan.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="background: #ffa; color:black; font-size: smaller;"><div>Under Jacob <del class="diffchange diffchange-inline">Mornies </del>år som arrendator, byggde bruket en egen kyrka och bildade en egen kyrkoförsamling. Den 26 mars 1680 lades grunden till kyrkan, och därefter timrades väggarna upp. Kyrkan försågs med tak och den allra nödvändigaste inredningen i snabbt tempo. Redan efter två månader, den 30 maj, hölls den första gudstjänsten. Kyrkan stod helt färdig i mars följande år, 1681. Kyrkan invigdes dock först 1696 av superintendenten Micrander i Härnösand.</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div>Under <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Mornie|</ins>Jacob <ins class="diffchange diffchange-inline">Mornie]]s </ins>år som arrendator, byggde bruket en egen kyrka och bildade en egen kyrkoförsamling. Den 26 mars 1680 lades grunden till kyrkan, och därefter timrades väggarna upp. Kyrkan försågs med tak och den allra nödvändigaste inredningen i snabbt tempo. Redan efter två månader, den 30 maj, hölls den första gudstjänsten. Kyrkan stod helt färdig i mars följande år, 1681. Kyrkan invigdes dock först 1696 av superintendenten <ins class="diffchange diffchange-inline">[[</ins>Micrander<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>i Härnösand.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="background: #ffa; color:black; font-size: smaller;"><div>De första barnen som föddes i den nya församlingen var flickan Sara, dotter till hammarsmeden Per Persson (Wahl) och Sara Persdotter samt flickan Maria, dotter till kolaren Mats Andersson. Båda var födda (alternativt döpta) den 24 augusti 1679. Ett drygt år senare skedde även den första vigseln i den nybildade församlingen. Det var hammarsmeden Jonas Pärsson som gifte sig med pigan Maria Jacobsdotter Parment.</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div>De första barnen som föddes i den nya församlingen var flickan Sara, dotter till hammarsmeden <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Wahl|</ins>Per Persson (Wahl)<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>och Sara Persdotter samt flickan Maria, dotter till kolaren Mats Andersson. Båda var födda (alternativt döpta) den 24 augusti 1679. Ett drygt år senare skedde även den första vigseln i den nybildade församlingen. Det var hammarsmeden Jonas Pärsson som gifte sig med pigan Maria Jacobsdotter Parment.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="background: #ffa; color:black; font-size: smaller;"><div>Vallonnamnen vid Galtströms bruk var många genom åren, till exempel verkade här personer med namn som Parment, Le Brun, Bovin och Garneij. Men här fanns även hammarsmeder med vanliga patronymikon, till exempel fanns hammarsmederna Erik Alexandersson, Klas Andersson och Anders Andersson vid bruket under de första åren.</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div>Vallonnamnen vid Galtströms bruk var många genom åren, till exempel verkade här personer med namn som <ins class="diffchange diffchange-inline">[[</ins>Parment<ins class="diffchange diffchange-inline">]]</ins>, <ins class="diffchange diffchange-inline">[[</ins>Le Brun<ins class="diffchange diffchange-inline">]]</ins>, <ins class="diffchange diffchange-inline">[[</ins>Bovin<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>och <ins class="diffchange diffchange-inline">[[</ins>Garneij<ins class="diffchange diffchange-inline">]]</ins>. Men här fanns även hammarsmeder med vanliga patronymikon, till exempel fanns hammarsmederna Erik Alexandersson, Klas Andersson och Anders Andersson vid bruket under de första åren.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="background: #ffa; color:black; font-size: smaller;"><div>Efter Jacob Mornie som arrendator följde N. Gerdes 1687-1689 och Jonas Anton Parment 1689-1703. Den senare var kusin till Jacob Mornie.</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div>Efter <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Mornie|</ins>Jacob Mornie<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>som arrendator följde <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Gerdes|</ins>N. Gerdes<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>1687-1689 och <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Parment|</ins>Jonas Anton Parment<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>1689-1703. Den senare var kusin till <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Mornie|</ins>Jacob Mornie<ins class="diffchange diffchange-inline">]]</ins>.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="background: #ffa; color:black; font-size: smaller;"><div>Bruksägarna Magnus Blix, Claes Anckarström och Johan Gerdes sålde bruket 1703 till köpmannen Lorentz Hammar. Efter hans död 1718 tillträdde Mauritz Lenberg som brukspatron. Under den nya brukspatronen gjorde sig Europas politik intåg i brukarbetarnas vardag.</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div>Bruksägarna <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Blix|</ins>Magnus Blix<ins class="diffchange diffchange-inline">]]</ins>, <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Anckarström|</ins>Claes Anckarström<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>och <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Gerdes|</ins>Johan Gerdes<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>sålde bruket 1703 till köpmannen <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Hammar|</ins>Lorentz Hammar<ins class="diffchange diffchange-inline">]]</ins>. Efter hans död 1718 tillträdde <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Lenberg|</ins>Mauritz Lenberg<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>som brukspatron. Under den nya brukspatronen gjorde sig Europas politik intåg i brukarbetarnas vardag.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>Galtströms bruks första årtionden sammanföll med Sveriges stormaktstid, en tid som nu började lida mot sitt slut. Slutlig punkt sattes den 30 november 1718 när kung Karl XII stupade i Norge. Under det kommande året påbörjades fredsförhandlingarna, vilka hölls på flera fronter. Fred slöts med Hannover i november 1719, med Preussen i januari 1720 och med Danmark i juni 1720, samtliga med stora landavträden från svensk sida. Fredsförhandlingarna med Ryssland drog dock ut på tiden. I maj 1721 lät den ryske tsaren sina galärer rycka fram emot den svenska kusten. På en månad brändes det mesta ned mellan Gävle och Piteå, däribland nio bruk. Söderhamn, Hudiksvall, Sundsvall, Härnösand och Piteå härjades. I augusti skrevs slutligen fredsavtalet med Ryssland under.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>Galtströms bruks första årtionden sammanföll med Sveriges stormaktstid, en tid som nu började lida mot sitt slut. Slutlig punkt sattes den 30 november 1718 när kung Karl XII stupade i Norge. Under det kommande året påbörjades fredsförhandlingarna, vilka hölls på flera fronter. Fred slöts med Hannover i november 1719, med Preussen i januari 1720 och med Danmark i juni 1720, samtliga med stora landavträden från svensk sida. Fredsförhandlingarna med Ryssland drog dock ut på tiden. I maj 1721 lät den ryske tsaren sina galärer rycka fram emot den svenska kusten. På en månad brändes det mesta ned mellan Gävle och Piteå, däribland nio bruk. Söderhamn, Hudiksvall, Sundsvall, Härnösand och Piteå härjades. I augusti skrevs slutligen fredsavtalet med Ryssland under.</div></td></tr>
<tr><td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 33:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 33:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>Under kommande ägare, alla enskilda privatpersoner, utvecklades bruket vidare. Vid mitten av 1700- talet byggdes båda hamrarna om, liksom vattensågen. År 1768 tog man ned masugnen och murade upp den igen. År 1780 erhölls privilegium för att anlägga ett manufakturverk. Ett stort kolhus byggdes vid hammaren.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>Under kommande ägare, alla enskilda privatpersoner, utvecklades bruket vidare. Vid mitten av 1700- talet byggdes båda hamrarna om, liksom vattensågen. År 1768 tog man ned masugnen och murade upp den igen. År 1780 erhölls privilegium för att anlägga ett manufakturverk. Ett stort kolhus byggdes vid hammaren.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="background: #ffa; color:black; font-size: smaller;"><div>En av ägarna, kommersrådet J. Chr. Müller, som ägde bruket vid 1800-talets inledning, var bosatt i Stockholm och skötte per korrespondens brukets angelägenheter utom några få dagar under sommaren då han vistades på Galtström. På plats i Galtström fanns en inspektor som skötte det dagliga arbetet. Vallis Nyberg återger delar av Müllers promemorior, och här följer ett stycke där brukspatron i Stockholm år 1808 framförde åsikter om brukspersonalen:  </div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div>En av ägarna, kommersrådet <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Müller|</ins>J. Chr. Müller<ins class="diffchange diffchange-inline">]]</ins>, som ägde bruket vid 1800-talets inledning, var bosatt i Stockholm och skötte per korrespondens brukets angelägenheter utom några få dagar under sommaren då han vistades på Galtström. På plats i Galtström fanns en inspektor som skötte det dagliga arbetet. <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Nyberg|</ins>Vallis Nyberg<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>återger delar av Müllers promemorior, och här följer ett stycke där brukspatron i Stockholm år 1808 framförde åsikter om brukspersonalen:  </div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="background: #ffa; color:black; font-size: smaller;"><div>”Då mästersvennen Jöns Ersson vid övre hammaren, med vilken jag var nöjd, mot förmodan den 1 mars uppsagts och flyttar till Lögdö bruk, så önskar jag veta orsaken till missnöjet med honom. Vid övre hammaren, där smidet de senaste åren drives med en hammare och en härd, är Joh. Pet. Debeau mästare och brodern And. Debeau halv mästersven, bägge bra karlar. Däremot är vid nedre hammaren, som drives med tvänne härdar, hammarsmeden H. Jan Tjernlund utlevad och oduglig och super gärna. Hammarsmeden Jöns Jernlund, mästersvennerna J. E. Högberg och Er. Werne borde framdeles utbytas mot mera raska och ärliga smeder. Bland dagkarlarna äro Er. Ersson Engström, Olof Strömqvist och Henrik Henriksson de raskaste och bästa.”</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div>”Då mästersvennen Jöns Ersson vid övre hammaren, med vilken jag var nöjd, mot förmodan den 1 mars uppsagts och flyttar till Lögdö bruk, så önskar jag veta orsaken till missnöjet med honom. Vid övre hammaren, där smidet de senaste åren drives med en hammare och en härd, är <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Debeau|</ins>Joh. Pet. Debeau<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>mästare och brodern <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Debeau|</ins>And. Debeau<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>halv mästersven, bägge bra karlar. Däremot är vid nedre hammaren, som drives med tvänne härdar, hammarsmeden <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Tjernlund|</ins>H. Jan Tjernlund<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>utlevad och oduglig och super gärna. Hammarsmeden <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Jernlund|</ins>Jöns Jernlund<ins class="diffchange diffchange-inline">]]</ins>, mästersvennerna <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Högberg|</ins>J. E. Högberg<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>och <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Werne|</ins>Er. Werne<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>borde framdeles utbytas mot mera raska och ärliga smeder. Bland dagkarlarna äro <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Engström|</ins>Er. Ersson Engström<ins class="diffchange diffchange-inline">]]</ins>, <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Strömqvist|</ins>Olof Strömqvist<ins class="diffchange diffchange-inline">]] </ins>och Henrik Henriksson de raskaste och bästa.”</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>Livet vid bruket fortsatte. År 1834 brann båda hamrarna och masugnen ner och byggdes sedan om. På 1850- talet utökade man verksamheten med ett gjuteri, ny manufaktursmedja och ett malmkrossverk. På 1870-talet infördes lancashiresmidet i Galtström. Vällning och räckning skiljdes åt och härdarna övertäcktes, vilket gjorde dem mera effektiva. Det första bolag som kom att äga Galtströms bruk var Klosters AB som blev ny ägare på 1870- talet. 1879 byggdes ett valsverk och 1884 ny masugn. Den gamla masugnen hade brunnit året innan. 1881 förlängdes blåssäsongen med ångmaskin. Vid 1800- talets slut var Galtströms bruk den största industrianläggningen i Medelpad.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>Livet vid bruket fortsatte. År 1834 brann båda hamrarna och masugnen ner och byggdes sedan om. På 1850- talet utökade man verksamheten med ett gjuteri, ny manufaktursmedja och ett malmkrossverk. På 1870-talet infördes lancashiresmidet i Galtström. Vällning och räckning skiljdes åt och härdarna övertäcktes, vilket gjorde dem mera effektiva. Det första bolag som kom att äga Galtströms bruk var Klosters AB som blev ny ägare på 1870- talet. 1879 byggdes ett valsverk och 1884 ny masugn. Den gamla masugnen hade brunnit året innan. 1881 förlängdes blåssäsongen med ångmaskin. Vid 1800- talets slut var Galtströms bruk den största industrianläggningen i Medelpad.</div></td></tr>
</table>90.231.214.90http://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Galtstr%C3%B6m&diff=172&oldid=prevSpångberg den 3 november 2008 kl. 17.302008-11-03T17:30:08Z<p></p>
<table class='diff diff-contentalign-left'>
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr valign='top'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black;">← Äldre version</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black;">Versionen från 3 november 2008 kl. 17.30</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 1:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 1:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>'''Galtström''' låg i Njurunda i Västernorrlands län och äldsta kända uppgiften är från 1673. [Harmens register]</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background: #eee; color:black; font-size: smaller;"><div>'''Galtström''' låg i Njurunda i Västernorrlands län och äldsta kända uppgiften är från 1673. [Harmens register]</div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">En vinterdag år 1672, närmare bestämt den 9 februari, möttes en skara män på Dingersjö gästgivaregård. Det var landssekreteraren Magnus Blix, åtföljd av bland annat kyrkoherde Edenius och komminister Bremming som vittnesmän, som träffade 42 företrädare för Njurunda sörsocken. Mötet avsåg Magnus Blix förvärvande av ett område vid Armsjöåns utlopp i södra delen av Njurundakusten för att där upprätta ett järnbruk. Platsen var lämplig eftersom där fanns en lagom stor ström, rikligt med skog, goda transportmöjligheter och flera mils avstånd till närmaste stad, Sundsvall. De båda parterna kom överens och kontrakt skrevs. Betalningen var 22 tunnor salt à 24 daler kopparmynt och 400 daler för ett klockköp till sockenkyrkan. I kontraktet reglerades vilken skog som ansågs tillhöra marken, till vilken bönderna ”ha fritt tillträde att hugga och framföra timmer till brukets behov och därför riktig betalning åtnjuta”. </ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">Året därpå, 1673 erhöll Magnus Blixt tillsammans med bergmästaren Claes Depken (sedermera adlad Anckarström) och bankkommisarien Johan Gerdes privilegium för att anlägga en masugn och en hammare vid Galtström, och uppbyggnaden påbörjades. Under den två kommande åren förvärvades även en äng av bönderna och ett torp av Knut Persson Finne. Den senare marken hade Knut Persson fått utbruten ur allmänningen 1652, men bönderna ansåg sig som dess rätte ägare genom en landstingsdom från 1650.</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">Men varför anlades ett bruk i Norrland? Galtström var visserligen Medelpads första bruk, men absolut inte det enda under 1600- och 1700-talen. Järnet var under denna tid en oerhört viktig och framgångsrik exportvara för Sverige. Malm fanns det i stora mängder. Järnframställning krävde dock även stora mängder kol samt vattenkraft. Som exempel kan nämnas att det i mitten av 1700-talet gick åt 30 m3 kol för att framställa en ton järn! Och det var behov av råmaterial till kol, det vill säga behov av skog, som gjorde att man började se sig om efter nya etableringsområden. Man hade nämligen i slutet av 1600-talet börjat befara att bergslagsskogarna skulle skövlas helt. År 1673 utfärdade regeringen ett särskilt förmånligt privilegium för den företagare som kunde anlägga bruk i nya landsändar, då det ansågs mer rationellt att transortera malmen till de områden där det fanns god tillgång på skog att förädla till träkol, än att transportera träkolen till malmdistrikten.</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">Först ett par år efter att privilegiet för Galtström hade erhållits, 1674/1675, togs masugn och hammare i drift. Redan ett par år senare, 1678, var man i färd med att bygga till en hammare och en damm.</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">Bruket drevs inte av dess grundare, utan av arrendatorer. Vem som var den förste arrendatorn, Johan Berg eller Jacob Mornie, är otydligt i den litteratur som används som källor till denna artikel. Den första arrendatorn att göra avtryck i historien var dock Jacob Mornie som tillträde under den andra halvan av 1670-talet. Jacob Mornie kom närmast från Åkerby bruk där han tjänstgjort som bokhållare, eventuellt med en kort mellantid i Stockholm innan han kom till Galtström.</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">Förutom att diverse byggnader anlades av bruksägarna, så anlades det även odlingar och betesmarker som behövdes för brukets och bruksfolkets hästar och kreatur. Dessa odlingar och betesmarker menade bönderna medförde intrång på deras gamla fäbodställen. Dessutom menade man att knut Persson Finne felaktigt hade sålt en del av socknens mulbete till bruket. Därför stämde bönderna bruksarrendatorn Jacob Mornie till vårtinget 1679 för brukets åverkan. Mornie lämnade som svar in en skrivelse i vilken han menade att den berörda skogen var kronans allmänning, och inte socknens.  Häradsrätten gav dock bönderna rätt. Under det kommande året ålade landshövdingen flera förelägganden på Mornie, som dock inte ledde till något resultat. Bönderna vände sig även till kungen, men denne remitterade bara ärendet till landshövdingen.</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">Tvisten kulminerade i och med att Jacob Mornie inhägnade en skogsmyr med en 585 famnars gärdsgård, men vilken bönderna, med stöd av häradsdomen, helt sonika högg ned i maj 1681. Och nu började det äntligen hända något. Redan den 4 maj bestämdes det att en specialdomstol skulle upprättas för att avgöra tvisten. En extra ordinarie kommissarialrätt under ledning av underlagmannen i Hälsingland, Erik Nerbelius, sammanträdde i Galtström den 22 juni 1681. Bergmästaren Erich Ehrencrona (måg till Claes Anckarström) förde brukets talan, och Nils Johansson i Häljum, Per Johansson i Berge och Olof Nilsson i Bunsta förde böndernas talan. Under den kommande veckan hölls flera förhör och rätten besökte den aktuella skogen. Skogsbesiktningen ledde även till ett dödsfall. Det var en av förrättningsmännen, Jon Persson i Elfsta, som i föll ned död i skogen under förrättningen.</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">Efter en dryg vecka, så föll domen. Eftersom bönderna inte hade nyttjat den berörda skogen tidigare samt ansågs vara väl försedda med annan skog, så var den nu aktuella skogen att ses som kronans. Brukets intressenter gavs med andra ord rätt, något som säkert var ett snöpligt slut för bönderna som sålt kronans mark, i tron att det var socknens allmänning och där de sedan urminnes tider haft fäbodar och fiskerätt samt för detta erlagt skatt till kronan.</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">Under Jacob Mornies år som arrendator, byggde bruket en egen kyrka och bildade en egen kyrkoförsamling. Den 26 mars 1680 lades grunden till kyrkan, och därefter timrades väggarna upp. Kyrkan försågs med tak och den allra nödvändigaste inredningen i snabbt tempo. Redan efter två månader, den 30 maj, hölls den första gudstjänsten. Kyrkan stod helt färdig i mars följande år, 1681. Kyrkan invigdes dock först 1696 av superintendenten Micrander i Härnösand.</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">De första barnen som föddes i den nya församlingen var flickan Sara, dotter till hammarsmeden Per Persson (Wahl) och Sara Persdotter samt flickan Maria, dotter till kolaren Mats Andersson. Båda var födda (alternativt döpta) den 24 augusti 1679. Ett drygt år senare skedde även den första vigseln i den nybildade församlingen. Det var hammarsmeden Jonas Pärsson som gifte sig med pigan Maria Jacobsdotter Parment.</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">Vallonnamnen vid Galtströms bruk var många genom åren, till exempel verkade här personer med namn som Parment, Le Brun, Bovin och Garneij. Men här fanns även hammarsmeder med vanliga patronymikon, till exempel fanns hammarsmederna Erik Alexandersson, Klas Andersson och Anders Andersson vid bruket under de första åren.</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">Efter Jacob Mornie som arrendator följde N. Gerdes 1687-1689 och Jonas Anton Parment 1689-1703. Den senare var kusin till Jacob Mornie.</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">Bruksägarna Magnus Blix, Claes Anckarström och Johan Gerdes sålde bruket 1703 till köpmannen Lorentz Hammar. Efter hans död 1718 tillträdde Mauritz Lenberg som brukspatron. Under den nya brukspatronen gjorde sig Europas politik intåg i brukarbetarnas vardag.</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">Galtströms bruks första årtionden sammanföll med Sveriges stormaktstid, en tid som nu började lida mot sitt slut. Slutlig punkt sattes den 30 november 1718 när kung Karl XII stupade i Norge. Under det kommande året påbörjades fredsförhandlingarna, vilka hölls på flera fronter. Fred slöts med Hannover i november 1719, med Preussen i januari 1720 och med Danmark i juni 1720, samtliga med stora landavträden från svensk sida. Fredsförhandlingarna med Ryssland drog dock ut på tiden. I maj 1721 lät den ryske tsaren sina galärer rycka fram emot den svenska kusten. På en månad brändes det mesta ned mellan Gävle och Piteå, däribland nio bruk. Söderhamn, Hudiksvall, Sundsvall, Härnösand och Piteå härjades. I augusti skrevs slutligen fredsavtalet med Ryssland under.</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">Ett av den nio bruken som brändes ned efter den svenska kusten försommaren 1721 var Galtströms bruk. Det var den 25 maj som ”ryssen” kom till Galtström. Stora hammarsmedjan, hus, sjöbodar, spannmålslager och kolhögar brändes ned och masugnen förstördes. Övre hammaren, sågen, kvarnen och kyrkan klarade sig dock från eldsvådorna. Återuppbyggnaden startade omedelbart och två år senare var produktionen åter i full gång. Ersättning från staten erhölls i form av åtta års skattefrihet för återuppbyggnaden.</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">Under kommande ägare, alla enskilda privatpersoner, utvecklades bruket vidare. Vid mitten av 1700- talet byggdes båda hamrarna om, liksom vattensågen. År 1768 tog man ned masugnen och murade upp den igen. År 1780 erhölls privilegium för att anlägga ett manufakturverk. Ett stort kolhus byggdes vid hammaren.</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">En av ägarna, kommersrådet J. Chr. Müller, som ägde bruket vid 1800-talets inledning, var bosatt i Stockholm och skötte per korrespondens brukets angelägenheter utom några få dagar under sommaren då han vistades på Galtström. På plats i Galtström fanns en inspektor som skötte det dagliga arbetet. Vallis Nyberg återger delar av Müllers promemorior, och här följer ett stycke där brukspatron i Stockholm år 1808 framförde åsikter om brukspersonalen: </ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">”Då mästersvennen Jöns Ersson vid övre hammaren, med vilken jag var nöjd, mot förmodan den 1 mars uppsagts och flyttar till Lögdö bruk, så önskar jag veta orsaken till missnöjet med honom. Vid övre hammaren, där smidet de senaste åren drives med en hammare och en härd, är Joh. Pet. Debeau mästare och brodern And. Debeau halv mästersven, bägge bra karlar. Däremot är vid nedre hammaren, som drives med tvänne härdar, hammarsmeden H. Jan Tjernlund utlevad och oduglig och super gärna. Hammarsmeden Jöns Jernlund, mästersvennerna J. E. Högberg och Er. Werne borde framdeles utbytas mot mera raska och ärliga smeder. Bland dagkarlarna äro Er. Ersson Engström, Olof Strömqvist och Henrik Henriksson de raskaste och bästa.”</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">Livet vid bruket fortsatte. År 1834 brann båda hamrarna och masugnen ner och byggdes sedan om. På 1850- talet utökade man verksamheten med ett gjuteri, ny manufaktursmedja och ett malmkrossverk. På 1870-talet infördes lancashiresmidet i Galtström. Vällning och räckning skiljdes åt och härdarna övertäcktes, vilket gjorde dem mera effektiva. Det första bolag som kom att äga Galtströms bruk var Klosters AB som blev ny ägare på 1870- talet. 1879 byggdes ett valsverk och 1884 ny masugn. Den gamla masugnen hade brunnit året innan. 1881 förlängdes blåssäsongen med ångmaskin. Vid 1800- talets slut var Galtströms bruk den största industrianläggningen i Medelpad.</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">Vid mitten av 1800- talet hade det svenska järnet inte kunnat behålla sin starka ställning på marknaden och många järnbruk lades ned. Järnframställningen på Galtström var dock långlivad och blåsningen i masugnen fortsatte ända fram till år 1904. 1903 köptes Galtströms bruk av Sunds AB på grund av brukets skogsinnehav, och året därpå lades järnbruksdriften ned en första gång. Som sista järnbruk i Medelpad, och efter drygt 240 år, avslutades driften efter en strejk i januari 1916.</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">''Källor:''</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">Berg, Bjarne, Vallonernas spår (1998)</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">Hellbom, Algot, Tingsprotokoll för Njurunda – 2. Ur Medelpads domböcker 1673-1699 (1983)</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">Lindqvist, Herman, Historien om Sverige – Storhet och fall (1995)</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">Lund, Anette, Rekonstruktion av kyrkdammen och restaurering av bruksbyggnader vid Galtströms bruk, Länsmuseet Västernorrland, Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2004:15</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">Nyberg, Vallis, Gamla järnbruk i Medelpad (1950)</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">Nylander, Lars, Epitafierna i Söderhamn (artikel), Släktforskarnas årsbok ’01 (2001)</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">Galtström kyrkobok 1679-1861 (Galtströms bruksförsamling C:1)</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div><ins style="color: red; font-weight: bold; text-decoration: none;">Galtströms bruks hemsida: www.galtstrom.nu</ins></div></td></tr>
</table>Spångberghttp://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Galtstr%C3%B6m&diff=160&oldid=prev82.183.140.115 den 2 november 2008 kl. 21.452008-11-02T21:45:59Z<p></p>
<table class='diff diff-contentalign-left'>
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr valign='top'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black;">← Äldre version</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black;">Versionen från 2 november 2008 kl. 21.45</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 1:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 1:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="background: #ffa; color:black; font-size: smaller;"><div> </div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div>'''Galtström''' låg i Njurunda <ins class="diffchange diffchange-inline">i Västernorrlands län </ins>och äldsta kända uppgiften är från 1673<ins class="diffchange diffchange-inline">. </ins>[Harmens register]</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="background: #ffa; color:black; font-size: smaller;"><div>'''Galtström''' låg i Njurunda och äldsta kända uppgiften är från 1673 [Harmens register]</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="background: #cfc; color:black; font-size: smaller;"><div></div></td></tr>
</table>82.183.140.115http://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Galtstr%C3%B6m&diff=159&oldid=prev82.183.140.115: Ny sida: '''Galtström''' låg i Njurunda och äldsta kända uppgiften är från 1673 [Harmens register]2008-11-02T21:44:35Z<p>Ny sida: '''Galtström''' låg i Njurunda och äldsta kända uppgiften är från 1673 [Harmens register]</p>
<p><b>Ny sida</b></p><div><br />
'''Galtström''' låg i Njurunda och äldsta kända uppgiften är från 1673 [Harmens register]</div>82.183.140.115