Karmansbo

Från Wiki
(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök
Rad 1: Rad 1:
[[Kategori:Bruksorter]]
+
[[Kategori:Bruk]]
 
[[Bild:karman_0.jpg|thumb|left|Valsning i Karmansbo]]
 
[[Bild:karman_0.jpg|thumb|left|Valsning i Karmansbo]]
 
[[Bild:karman3x.jpg|thumb|Smedlunch i smedjan i Karmansbo, från SVÄ-utflykt]]
 
[[Bild:karman3x.jpg|thumb|Smedlunch i smedjan i Karmansbo, från SVÄ-utflykt]]
 
Utdrag från Ekomuseum Bergslagen: Vid Karmansbo bruk finns en av landets mest välbevarade och sammanhållna bruksmiljöer med herrgård, arbetarbostäder, smedja och brukskontor. Karmansbo (namnet kommer av det medeltida herrnamnet Karlman) kallades ursprungligen Frölischhammar efter brukets grundare i början av 1600-talet. År 1855 blev Johan Gustav Schwan ägare. Han genomförde en koncentration av driften och många små smedjor längs Hedströmmen slogs ihop till den större vid Karmansbo. År 1881 ombildades bruket till aktiebolag.  
 
Utdrag från Ekomuseum Bergslagen: Vid Karmansbo bruk finns en av landets mest välbevarade och sammanhållna bruksmiljöer med herrgård, arbetarbostäder, smedja och brukskontor. Karmansbo (namnet kommer av det medeltida herrnamnet Karlman) kallades ursprungligen Frölischhammar efter brukets grundare i början av 1600-talet. År 1855 blev Johan Gustav Schwan ägare. Han genomförde en koncentration av driften och många små smedjor längs Hedströmmen slogs ihop till den större vid Karmansbo. År 1881 ombildades bruket till aktiebolag.  
 
Smedjan var en viktig arbetsplats i bygden. År 1929 var 72 anställda på bruket. Smederna förädlade tackjärn som kom från olika masugnar i trakten. Från sekelskiftet 1900 kom merparten från Liens hytta i Riddarhyttan. I verkets lancashireugnar, vilka är restaurerade, smältes tackjärnet om. Genom denna bearbetning framställde smederna ett högklassigt järn, lämpligt för tillverkning av redskap, vilket såldes över hela världen.
 
Smedjan var en viktig arbetsplats i bygden. År 1929 var 72 anställda på bruket. Smederna förädlade tackjärn som kom från olika masugnar i trakten. Från sekelskiftet 1900 kom merparten från Liens hytta i Riddarhyttan. I verkets lancashireugnar, vilka är restaurerade, smältes tackjärnet om. Genom denna bearbetning framställde smederna ett högklassigt järn, lämpligt för tillverkning av redskap, vilket såldes över hela världen.

Versionen från 20 juni 2009 kl. 17.29

Valsning i Karmansbo
Smedlunch i smedjan i Karmansbo, från SVÄ-utflykt

Utdrag från Ekomuseum Bergslagen: Vid Karmansbo bruk finns en av landets mest välbevarade och sammanhållna bruksmiljöer med herrgård, arbetarbostäder, smedja och brukskontor. Karmansbo (namnet kommer av det medeltida herrnamnet Karlman) kallades ursprungligen Frölischhammar efter brukets grundare i början av 1600-talet. År 1855 blev Johan Gustav Schwan ägare. Han genomförde en koncentration av driften och många små smedjor längs Hedströmmen slogs ihop till den större vid Karmansbo. År 1881 ombildades bruket till aktiebolag. Smedjan var en viktig arbetsplats i bygden. År 1929 var 72 anställda på bruket. Smederna förädlade tackjärn som kom från olika masugnar i trakten. Från sekelskiftet 1900 kom merparten från Liens hytta i Riddarhyttan. I verkets lancashireugnar, vilka är restaurerade, smältes tackjärnet om. Genom denna bearbetning framställde smederna ett högklassigt järn, lämpligt för tillverkning av redskap, vilket såldes över hela världen.

Personliga verktyg