Linnefors

Från Wiki
(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök
(Ny sida: '''Linnefors''' låg i Vissefjärda i Småland och bruket nämndes första gången 1735 [Harmens register].)
 
Rad 1: Rad 1:
 
'''Linnefors''' låg i Vissefjärda i Småland och bruket nämndes första gången 1735 [Harmens register].
 
'''Linnefors''' låg i Vissefjärda i Småland och bruket nämndes första gången 1735 [Harmens register].
 +
 +
Vissefjärda socken ligger i södra Småland. Idag är den by som utvecklats till tätorten Emmaboda mest känd. Den ligger nu i glasriket, men från 1738 fanns här också ett järnbruk: Linnefors. I de två första  av socknens kyrkböcker (1696-1735 och 1736-1810 med SVAR:s beteckningar C:1 resp. C:2), finns beskrivningar av grundadet och invigningen av detta järnbruk. I C:1 står som avsnitt III under Casus memorabilis:
 +
 +
”Anno 1734 in Januario, lät BruksPatronen uppå Lessebo, Hr Daniel Schröder, igenom sina utskickade betiente, eftersökia uthi de förnämsta siöar, i denna och några omkring liggiande socknar, om uthi dem funnes någon järnmalm. Och som de, til största delen befunnos rijka af en god järnmalms art, föruthan det myrmalm, som på åthskilliga ställen här i socknen tå redan war bekant; fördenskul lät Hr BruksPatronen, igenom Bergmästarn, Hr Gustaf Lemoine, och wederbörande Cronolänsman af Södra Möre och Konga härad, hålla besichtning uppå den plats wid Stora Törn, och Skäppebo och Hofgårds ägoskillande then han hade uthsedt berömlig til att Brukswärks anläggiande. då ock samma gång en stor del af allmogen uthi Wissefierde och Långasiö socknar sig infant blifwandes de samtel. uthaf Hr. Brukspatronen, efter skedd förrättning, uppå Comministribostället Skäppeboda, med de (......) de förnämligare både med maat och dryck undfägnade. Och när denna besichtning war för sig gången, och Kongl. Maijts. och Riksens BergsCollegio ther om berättelse gifwen, och högbemälta Collegii tilstånd til detta järnbruks anläggiande erhållen; lät wälbemäble BruksPatron, d. 7 Augusti samma åhr, göra begynnelse med hålldammens byggiande wid hwilket tilfälle Comministren, Hr Nils Blohm, uthi Patroni frånwahro til Riksdagen, detta arbete helgade med Psalmer och böner, och förklarande af de 5tr vers uthi Davids Psalm den 37. Efter hvilken heliga förrättning arbetet i Herrans namn företogs, och de tilstädes warande förnämste, äfven som tilförne, uthi Skäppeboda undfägnades.
 +
Anno 1735, d. 9 Julii, begyntes byggnaden af sielfwa Bruksdammen och samma åhr, d.  Septembris, anlades sågeqwarnen der wid.”
 +
 +
I C:2 fortsätter berättelsen under rubriken: ”Märkwärdiga händelser som sig uthi Wissefjerda sockn tildragit. III  Om Järnbruket Lindefors”. Denna text är relativt svårläst, beroende både på handstilen och mörka fläckar i boken. Jag har därför inte kunnat tolka alla ord, vilket markeras med frågetecken eller parenteser. Understrykningarna finns i originaltexten.
 +
 +
”Om begynnelsen med detta Bruk, Anno 1734, samt huruledes wid hålldammens anläggiande d. 7 Augusti samma åhr, det skedde med Gudelig sermon böön och sång; item huruledes sielfva Brukshammaren begyntes Ao 1735 d. 9 Julii, ther om är berättat i förra kyrkioboken No 4. Nu föllier widare at mäla, dhet Sågeqvarnen blef bygd in Octob. samma åhr.
 +
 +
Men Anno 1737, d. 24 Maji, börjades grunden gräfwas til Masugnen, och strax der på fullfölgdes med murningen, hwilken lychtades wid Septembris Månads sluut, så wäl sielfwa muren som krantzens uptimbrande, doch uthan taak. Anno 1738, d. 1 Junii, fortsattes åter samma Masugns arbetande, med hyttans upbyggande, hiulens och watturännans förfärdigande, samt annat nödigt arbete, hwilket d. 29 Julii blef färdigt. Tå fyltes masugnen med kohl och elden itändes d. 2 Augusti kl. 4 om morgonen. Samma dag kommo 5 präster detta Bruk at beskåda, som woro Pastor loci, med sina gäster, Magr Nils Starbeck, Pastor i Söderåkra; Magr Alexander Xatonius, Pastor i Torsås; Magr Sante Bodin, Eloqv. och Poes. Lector i Calmar; och Magr Israel Nicander, Adjunct. ministerii i Söderåkra.
 +
 +
Den 7 der på föliande, släptes Blåsbälgarna i gång. Den 19 i samma månad, knäptes(?) och stragtades(?) Stångjärnshammaresmedian.
 +
 +
Enär nu, igenom Guds wälsignelse (blefwet) thetta wärk så wida kommit war (....) ägare och Inrättare BruksPatronen i Lesebo Hr Daniel Schröder, at det med Guds absolution, bön och sång skola (...) blifwa, hwilket skedde samma åhr d. 11? Augusti eller Dom. XIII post Trinit.* på följande sätt.
 +
Söndagen föruth war thetta tilkänna gifvit på Predikstolen i Wissefjerda socken. när Inn- och Utsocknes Adel och ståndspersoner woro hos wälbemälde Hr Brukspatron församblade uppe uthi des huus, och en der til upbygd, samt med granqvistar klädd saal, samt en ganska stor myckenhet från denna och omkring liggande socknar stående hela backen full; gick man i ordentelig procession til och igenom hyttan, til den til predikan utsedda platz, mellan hyttan, masugnsbroen och Rännan; blifwandes det förnämare fruentimbret af de förnämste manspersoner beledsagade, och på sina stolar placerade, woro allmogen intaga sina rum på de der til beredda bänkar, och större delen stodo der omkring på alla sidor; Imedlertid blef af några Standboister musicerat uppå masugnsbroen. Så stiger Pastor loci up på et til den ändan bygdt och uphöjdt rum, hwilket war belagdt med rödt scharlakan, och förrättar Gudstiensten på det om Söndagarna erfediga(?) wijs. Til gradual blef sången Psalmen No 97, Alt arbet är ju fåfängt här. Hvar Gud eij är etc; Men när den andeliga Predikan och wanliga böner sluter woro, håller Pastor en widlyftig sermonal föreställandes Ett lands härlighet, af metallers ymnighet, längandes samma sermon omsider til detta nya järnbruk, hwars namn han med hög röst uthropade, LINDEFORS. Så gafs dubbel Swensk Lösn, af 4 der til, wid änden af Masugnsbron, upstälta stycken; hvaruppå sermonin widare continuerades, med lyckönskningar, och andeliga påminnelser, tagna af järn, samt eld, wattn, wäder och hamrar, som wid slika Brukwerk cooperera. Efter Tacksägelse til Gud, samt slutelig lyckönskan öfh. thetta Bruk, blef Wälsignelsen sagd, och strax åter dubbel Swensk lösn gifven. Sedan sångs den Psalmen Nu fader Gud alt folk etc.; och då hon lychtad war, sköts åter med the 4 stycken. Therefter begyntes åter Musiquen, gåendes the förnämsta tilstädes warande personer, tillijka med så många af almogen, som rymmas kunde, in i hyttan, hwaräst af Hr BruksPatronen så beställt war, at the strax fingo skåda ett utslag, eller huruledes järnet löper uthu masugnen; efter hwilket man gick tilbaka up til Brukshuset, theräst adeln och Ståndspersonerna, men the hederligsta af allmogen uthi gransalen med maat och dryck rikeligen och hederligen undfägnade blefwo. Wid det at skålarna druckes, lossades twänne stycken, men wid deras Kongl. Magijstäters, herrar Riksens Råds, Ständers, Collegiers etc. gafs salva med 4 stycken. Sedan nu med maat och dryck och öhl och 3nne slags wijner samt (...) wäl och förnöjeligen undfägnade war reste adeln, och de förnämsta Ståndspersoner ther efter om aftonen, tå ock 4 skott til (...) girwa blifves och således thenna heliga och hederliga act med allas stora nöje beslöten.
 +
 +
Föruthom hr BruksPatronen sielfe dess k. fru Anna Christina Trahni, och en son och en dotter, samt af des domestiquer från Lesebo, Magst Petrus Folin, Adjunct Gymnast (bläckplump) och bokhållare Michael Ekbom, woro vid denna act tilstädes;
 +
 +
Af Wissefjerda socken högwälb. fru friherrinnan Eva Christina von Otter uppå Fledingstorp, samt des måg, CapitaineLieutenant Wälb. hr. Wolmer Johan Silfversparre, och dess k. fru, wälb. fru Eva Catharina von Haren, h. Salomon och Erland Hederstierna, samt deras informator mag. Petrus Trimbius. Pastor comminister, och alla ståndspersoner i Wissefjerda, med deras hustrur, från Carlscrona Amiralitet Commisatris(?) Wälb. hr Lars Dalmans k. fru Wälb. fru Brita Margareta Psilanderhielm, med des k. son, och en fröken dotter. Rådmannen hr. Eric Norén och handelsmannen hr Anders Bussk, och några widare af Borgerskapet.
 +
Från Fridlefstad sockn: (....) och kyrkoherden, Mag. Magnus Fredell, och des k. fru, och en fröken(?) dotter; samt flera af ståndspersoner från denna och flera socknar.”
 +
 +
I marginalen står tillagt: ”Och Gudstiensten i Wissef: kyrkia blef på thenna dag, af comminister, så tidigt förrättad, at her med folket kunde komma til bruket, hwaräst begyntes precis kl. 10.”
 +
 +
* Det ser ut som det står XIII post Trinit. Detta var dock 4 september detta år, varför det  verkar troligare att det står XI post Trinit., som var 21 augusti.
 +
 +
Ordförklaringar: eloqv. = eloquentiae lector, lektor i latinsk vältalighet.
 +
poes. = poeseos lector, lektor i poesi
 +
 +
Örjan Hedenberg

Versionen från 24 januari 2009 kl. 19.45

Linnefors låg i Vissefjärda i Småland och bruket nämndes första gången 1735 [Harmens register].

Vissefjärda socken ligger i södra Småland. Idag är den by som utvecklats till tätorten Emmaboda mest känd. Den ligger nu i glasriket, men från 1738 fanns här också ett järnbruk: Linnefors. I de två första av socknens kyrkböcker (1696-1735 och 1736-1810 med SVAR:s beteckningar C:1 resp. C:2), finns beskrivningar av grundadet och invigningen av detta järnbruk. I C:1 står som avsnitt III under Casus memorabilis:

”Anno 1734 in Januario, lät BruksPatronen uppå Lessebo, Hr Daniel Schröder, igenom sina utskickade betiente, eftersökia uthi de förnämsta siöar, i denna och några omkring liggiande socknar, om uthi dem funnes någon järnmalm. Och som de, til största delen befunnos rijka af en god järnmalms art, föruthan det myrmalm, som på åthskilliga ställen här i socknen tå redan war bekant; fördenskul lät Hr BruksPatronen, igenom Bergmästarn, Hr Gustaf Lemoine, och wederbörande Cronolänsman af Södra Möre och Konga härad, hålla besichtning uppå den plats wid Stora Törn, och Skäppebo och Hofgårds ägoskillande then han hade uthsedt berömlig til att Brukswärks anläggiande. då ock samma gång en stor del af allmogen uthi Wissefierde och Långasiö socknar sig infant blifwandes de samtel. uthaf Hr. Brukspatronen, efter skedd förrättning, uppå Comministribostället Skäppeboda, med de (......) de förnämligare både med maat och dryck undfägnade. Och när denna besichtning war för sig gången, och Kongl. Maijts. och Riksens BergsCollegio ther om berättelse gifwen, och högbemälta Collegii tilstånd til detta järnbruks anläggiande erhållen; lät wälbemäble BruksPatron, d. 7 Augusti samma åhr, göra begynnelse med hålldammens byggiande wid hwilket tilfälle Comministren, Hr Nils Blohm, uthi Patroni frånwahro til Riksdagen, detta arbete helgade med Psalmer och böner, och förklarande af de 5tr vers uthi Davids Psalm den 37. Efter hvilken heliga förrättning arbetet i Herrans namn företogs, och de tilstädes warande förnämste, äfven som tilförne, uthi Skäppeboda undfägnades. Anno 1735, d. 9 Julii, begyntes byggnaden af sielfwa Bruksdammen och samma åhr, d. Septembris, anlades sågeqwarnen der wid.”

I C:2 fortsätter berättelsen under rubriken: ”Märkwärdiga händelser som sig uthi Wissefjerda sockn tildragit. III Om Järnbruket Lindefors”. Denna text är relativt svårläst, beroende både på handstilen och mörka fläckar i boken. Jag har därför inte kunnat tolka alla ord, vilket markeras med frågetecken eller parenteser. Understrykningarna finns i originaltexten.

”Om begynnelsen med detta Bruk, Anno 1734, samt huruledes wid hålldammens anläggiande d. 7 Augusti samma åhr, det skedde med Gudelig sermon böön och sång; item huruledes sielfva Brukshammaren begyntes Ao 1735 d. 9 Julii, ther om är berättat i förra kyrkioboken No 4. Nu föllier widare at mäla, dhet Sågeqvarnen blef bygd in Octob. samma åhr.

Men Anno 1737, d. 24 Maji, börjades grunden gräfwas til Masugnen, och strax der på fullfölgdes med murningen, hwilken lychtades wid Septembris Månads sluut, så wäl sielfwa muren som krantzens uptimbrande, doch uthan taak. Anno 1738, d. 1 Junii, fortsattes åter samma Masugns arbetande, med hyttans upbyggande, hiulens och watturännans förfärdigande, samt annat nödigt arbete, hwilket d. 29 Julii blef färdigt. Tå fyltes masugnen med kohl och elden itändes d. 2 Augusti kl. 4 om morgonen. Samma dag kommo 5 präster detta Bruk at beskåda, som woro Pastor loci, med sina gäster, Magr Nils Starbeck, Pastor i Söderåkra; Magr Alexander Xatonius, Pastor i Torsås; Magr Sante Bodin, Eloqv. och Poes. Lector i Calmar; och Magr Israel Nicander, Adjunct. ministerii i Söderåkra.

Den 7 der på föliande, släptes Blåsbälgarna i gång. Den 19 i samma månad, knäptes(?) och stragtades(?) Stångjärnshammaresmedian.

Enär nu, igenom Guds wälsignelse (blefwet) thetta wärk så wida kommit war (....) ägare och Inrättare BruksPatronen i Lesebo Hr Daniel Schröder, at det med Guds absolution, bön och sång skola (...) blifwa, hwilket skedde samma åhr d. 11? Augusti eller Dom. XIII post Trinit.* på följande sätt. Söndagen föruth war thetta tilkänna gifvit på Predikstolen i Wissefjerda socken. när Inn- och Utsocknes Adel och ståndspersoner woro hos wälbemälde Hr Brukspatron församblade uppe uthi des huus, och en der til upbygd, samt med granqvistar klädd saal, samt en ganska stor myckenhet från denna och omkring liggande socknar stående hela backen full; gick man i ordentelig procession til och igenom hyttan, til den til predikan utsedda platz, mellan hyttan, masugnsbroen och Rännan; blifwandes det förnämare fruentimbret af de förnämste manspersoner beledsagade, och på sina stolar placerade, woro allmogen intaga sina rum på de der til beredda bänkar, och större delen stodo der omkring på alla sidor; Imedlertid blef af några Standboister musicerat uppå masugnsbroen. Så stiger Pastor loci up på et til den ändan bygdt och uphöjdt rum, hwilket war belagdt med rödt scharlakan, och förrättar Gudstiensten på det om Söndagarna erfediga(?) wijs. Til gradual blef sången Psalmen No 97, Alt arbet är ju fåfängt här. Hvar Gud eij är etc; Men när den andeliga Predikan och wanliga böner sluter woro, håller Pastor en widlyftig sermonal föreställandes Ett lands härlighet, af metallers ymnighet, längandes samma sermon omsider til detta nya järnbruk, hwars namn han med hög röst uthropade, LINDEFORS. Så gafs dubbel Swensk Lösn, af 4 der til, wid änden af Masugnsbron, upstälta stycken; hvaruppå sermonin widare continuerades, med lyckönskningar, och andeliga påminnelser, tagna af järn, samt eld, wattn, wäder och hamrar, som wid slika Brukwerk cooperera. Efter Tacksägelse til Gud, samt slutelig lyckönskan öfh. thetta Bruk, blef Wälsignelsen sagd, och strax åter dubbel Swensk lösn gifven. Sedan sångs den Psalmen Nu fader Gud alt folk etc.; och då hon lychtad war, sköts åter med the 4 stycken. Therefter begyntes åter Musiquen, gåendes the förnämsta tilstädes warande personer, tillijka med så många af almogen, som rymmas kunde, in i hyttan, hwaräst af Hr BruksPatronen så beställt war, at the strax fingo skåda ett utslag, eller huruledes järnet löper uthu masugnen; efter hwilket man gick tilbaka up til Brukshuset, theräst adeln och Ståndspersonerna, men the hederligsta af allmogen uthi gransalen med maat och dryck rikeligen och hederligen undfägnade blefwo. Wid det at skålarna druckes, lossades twänne stycken, men wid deras Kongl. Magijstäters, herrar Riksens Råds, Ständers, Collegiers etc. gafs salva med 4 stycken. Sedan nu med maat och dryck och öhl och 3nne slags wijner samt (...) wäl och förnöjeligen undfägnade war reste adeln, och de förnämsta Ståndspersoner ther efter om aftonen, tå ock 4 skott til (...) girwa blifves och således thenna heliga och hederliga act med allas stora nöje beslöten.

Föruthom hr BruksPatronen sielfe dess k. fru Anna Christina Trahni, och en son och en dotter, samt af des domestiquer från Lesebo, Magst Petrus Folin, Adjunct Gymnast (bläckplump) och bokhållare Michael Ekbom, woro vid denna act tilstädes;

Af Wissefjerda socken högwälb. fru friherrinnan Eva Christina von Otter uppå Fledingstorp, samt des måg, CapitaineLieutenant Wälb. hr. Wolmer Johan Silfversparre, och dess k. fru, wälb. fru Eva Catharina von Haren, h. Salomon och Erland Hederstierna, samt deras informator mag. Petrus Trimbius. Pastor comminister, och alla ståndspersoner i Wissefjerda, med deras hustrur, från Carlscrona Amiralitet Commisatris(?) Wälb. hr Lars Dalmans k. fru Wälb. fru Brita Margareta Psilanderhielm, med des k. son, och en fröken dotter. Rådmannen hr. Eric Norén och handelsmannen hr Anders Bussk, och några widare af Borgerskapet. Från Fridlefstad sockn: (....) och kyrkoherden, Mag. Magnus Fredell, och des k. fru, och en fröken(?) dotter; samt flera af ståndspersoner från denna och flera socknar.”

I marginalen står tillagt: ”Och Gudstiensten i Wissef: kyrkia blef på thenna dag, af comminister, så tidigt förrättad, at her med folket kunde komma til bruket, hwaräst begyntes precis kl. 10.”

  • Det ser ut som det står XIII post Trinit. Detta var dock 4 september detta år, varför det verkar troligare att det står XI post Trinit., som var 21 augusti.

Ordförklaringar: eloqv. = eloquentiae lector, lektor i latinsk vältalighet. poes. = poeseos lector, lektor i poesi

Örjan Hedenberg

Personliga verktyg