Lotorp

Från Wiki
(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök
Rad 3: Rad 3:
 
[[Bild:Lotorp.jpg|thumb|left|Igelforsvägen vid Lotorps vandrarhem och Café (foto Erland de Flon)]]
 
[[Bild:Lotorp.jpg|thumb|left|Igelforsvägen vid Lotorps vandrarhem och Café (foto Erland de Flon)]]
  
Gilius de Flon Johansson, grundare av Lotorps bruk år [[1635]] i Risinge socken i Östergötland.
+
[[de Flon|Gilius de Flon Johansson]], grundare av Lotorps bruk år [[1635]] i [[Risinge i E län|Risinge]] socken i Östergötland.
Gilius var först kanongjutare vid Finspång [[1627]]-[[1636]] och anlade sedan en stångjärnshammare i Lotorp.
+
Gilius var först [[kanongjutare]] vid [[Finspång]] [[1627]]-[[1636]] och anlade sedan en [[stångjärnshammare]] i Lotorp.
 
I Risinge hembygdsförenings årsbok 1985 finns följande skrivet om Gilius de Flon:  
 
I Risinge hembygdsförenings årsbok 1985 finns följande skrivet om Gilius de Flon:  
" Vem var då Gilius Johansson de Flon som satsade all sin kraft på att anlägga ett nytt bruk nära Finspång i en vattenled, där redan Börsjö bruk fanns?
+
" Vem var då Gilius Johansson de Flon som satsade all sin kraft på att anlägga ett nytt bruk nära Finspång i en vattenled, där redan [[Börsjö]] bruk fanns?
Mäster Gillis bodde på Grostorp och nämns möjligen i ett kontrakt över anställda hos Louis De Geer som Gillis Constant med yrkestiteln "formuer" (formare). Hans far Johan Constant, som kom från Bourdeaux, gifte sig i Lièges, de Besche och De Geers hemstad, med Maria de Besche.
+
Mäster Gillis bodde på Grostorp och nämns möjligen i ett kontrakt över anställda hos [[De Geer|Louis De Geer]] som [[Constant|Gillis Constant]] med yrkestiteln "formuer" ([[formare]]). Hans far [[Constant|Johan Constant]], som kom från Bourdeaux, gifte sig i Lièges, [[de Besche]] och [[de Geers]] hemstad, med [[de Besche|Maria de Besche]].
Mäster Gillis de Flon var alltså genom släktskap och eget arbete nära knuten till järnhanteringen i och omkring Finspång. Det är därför naturligt för honom att ta kontakt med bönderna i Lotorps by och av dem arrendera strömmen nedanför byn.
+
Mäster [[de Flon|Gillis de Flon]] var alltså genom släktskap och eget arbete nära knuten till järnhanteringen i och omkring Finspång. Det är därför naturligt för honom att ta kontakt med bönderna i Lotorps by och av dem arrendera strömmen nedanför byn.
 
I strömmen mellan Ormlången och Gron fanns sedan länge vid de övre fallen både sågkvarn och mjölkvarn och i arrendekontraktet sägs att böndernas kvarnanläggningar inte skall få lida någon skada genom de vattenregleringar som fordrades för en hammare.
 
I strömmen mellan Ormlången och Gron fanns sedan länge vid de övre fallen både sågkvarn och mjölkvarn och i arrendekontraktet sägs att böndernas kvarnanläggningar inte skall få lida någon skada genom de vattenregleringar som fordrades för en hammare.
Byggnationen kommer igång [[1635]] och snart dunkar hammaren fram de första stängerna, men som framgår av Bergmästarrelationen och tingsprotokollen avbröts verksamheten dramatiskt genom vådeld [[1636]] och genom mordbrand [[1638]]. Gillis de Flon gav emellertid inte upp utan började omedelbart återuppbyggnaden och på en karta från [[1650]] kan man se att hammaren på nytt står där.
+
Byggnationen kommer igång [[1635]] och snart dunkar hammaren fram de första stängerna, men som framgår av Bergmästarrelationen och tingsprotokollen avbröts verksamheten dramatiskt genom vådeld [[1636]] och genom mordbrand [[1638]]. [[de Flon|Gillis de Flon]] gav emellertid inte upp utan började omedelbart återuppbyggnaden och på en karta från [[1650]] kan man se att hammaren på nytt står där.
 
Något större antal anställda hade icke bruket. Hammaren drevs av en hammarsmed med dräng och hyttan förmodligen av bergsmän i orten.  
 
Något större antal anställda hade icke bruket. Hammaren drevs av en hammarsmed med dräng och hyttan förmodligen av bergsmän i orten.  
Att Gillis de Flon underhöll ett intimt samarbete med de Geers industrier i Östergötland, kan icke förvåna. I Finemans rapporter till Louis de Geer talas då och då om leveranser av järn från Lotorp och sändning av salt och andra förnödenheter från Norrköping till de Flons behov. På hösten [[1645]] stod Gillis i skuld till "koncernledningen"  i de Geers "Stenhus" med 688:22 d.
+
Att [[de Flon|Gillis de Flon]] underhöll ett intimt samarbete med [[de Geers]] industrier i Östergötland, kan icke förvåna. I Finemans rapporter till [[de Geer|Louis de Geer]] talas då och då om leveranser av järn från Lotorp och sändning av salt och andra förnödenheter från Norrköping till [[de Flon]]s behov. På hösten [[1645]] stod Gillis i skuld till "koncernledningen"  i [[de Geers]] "Stenhus" med 688:22 d.
  
 
[[Kategori: Bruk]]
 
[[Kategori: Bruk]]

Versionen från 16 augusti 2009 kl. 19.50

Lotorps bruk i Risinge socken 1635 - 1919

Igelforsvägen vid Lotorps vandrarhem och Café (foto Erland de Flon)

Gilius de Flon Johansson, grundare av Lotorps bruk år 1635 i Risinge socken i Östergötland. Gilius var först kanongjutare vid Finspång 1627-1636 och anlade sedan en stångjärnshammare i Lotorp. I Risinge hembygdsförenings årsbok 1985 finns följande skrivet om Gilius de Flon: " Vem var då Gilius Johansson de Flon som satsade all sin kraft på att anlägga ett nytt bruk nära Finspång i en vattenled, där redan Börsjö bruk fanns? Mäster Gillis bodde på Grostorp och nämns möjligen i ett kontrakt över anställda hos Louis De Geer som Gillis Constant med yrkestiteln "formuer" (formare). Hans far Johan Constant, som kom från Bourdeaux, gifte sig i Lièges, de Besche och de Geers hemstad, med Maria de Besche. Mäster Gillis de Flon var alltså genom släktskap och eget arbete nära knuten till järnhanteringen i och omkring Finspång. Det är därför naturligt för honom att ta kontakt med bönderna i Lotorps by och av dem arrendera strömmen nedanför byn. I strömmen mellan Ormlången och Gron fanns sedan länge vid de övre fallen både sågkvarn och mjölkvarn och i arrendekontraktet sägs att böndernas kvarnanläggningar inte skall få lida någon skada genom de vattenregleringar som fordrades för en hammare. Byggnationen kommer igång 1635 och snart dunkar hammaren fram de första stängerna, men som framgår av Bergmästarrelationen och tingsprotokollen avbröts verksamheten dramatiskt genom vådeld 1636 och genom mordbrand 1638. Gillis de Flon gav emellertid inte upp utan började omedelbart återuppbyggnaden och på en karta från 1650 kan man se att hammaren på nytt står där. Något större antal anställda hade icke bruket. Hammaren drevs av en hammarsmed med dräng och hyttan förmodligen av bergsmän i orten. Att Gillis de Flon underhöll ett intimt samarbete med de Geers industrier i Östergötland, kan icke förvåna. I Finemans rapporter till Louis de Geer talas då och då om leveranser av järn från Lotorp och sändning av salt och andra förnödenheter från Norrköping till de Flons behov. På hösten 1645 stod Gillis i skuld till "koncernledningen" i de Geers "Stenhus" med 688:22 d.

Personliga verktyg