Vallonsläkter
| Rad 12: | Rad 12: | ||
Släkten Bonnevier förefaller delvis ha invandrat redan före den organiserade valloninvandringen. Så gott som samtliga i de tidiga generationerna var "räckare". | Släkten Bonnevier förefaller delvis ha invandrat redan före den organiserade valloninvandringen. Så gott som samtliga i de tidiga generationerna var "räckare". | ||
| + | ===Bouvin=== | ||
| + | Flera olika släkter kom in till Sverige. Minst två smältar- och kolarsläkter kan urskiljas, vilka flyttade flitigt mellan bruken inom Bergslagen. | ||
| + | |||
| + | ===De Geer=== | ||
| + | Ån "Geer" rinner upp 30 km väster om Liège och faller ut i Meuse. Namnet är keltiskt och betyder "friskt vatten". I närheten av ån ligger byn de Geer. Louis De Geer var den som finansierade den omfattande valloninvandringen på 1620-talet. | ||
| + | |||
| + | ===Drougge=== | ||
| + | Var under de första hundra åren i Sverige en genuin hammarsmedssläkt. Namnet har germanska rötter och kommer av "drog" = strida. | ||
| + | |||
| + | ===Dubois=== | ||
| + | Kommer av "bois", dvs skog. En av de största vallonsläkterna i Sverige på 1600-talet. Spridda över praktiskt taget alla bergslager. Masmästare och kolare dominerade men även en del hammarsmeder förekom. | ||
| + | |||
| + | ===Gelotte=== | ||
| + | Var under 1600-talet en relativt liten hammarsmedssläkt i Sverige. Förekom tidigt i både Östergötland och nord-Uppland. | ||
| + | |||
| + | ===Gille=== | ||
| + | Mycket talrik släkt. Särskilt stor i Österby bruk på 1700-talet. | ||
| + | |||
| + | ===Goffin=== | ||
| + | Namnet har stavats på många sätt, t.ex. Gauffin, Goffe, Gåffe, Kofin. Kom tidigt och talrikt in till Sverige och vandrade omkring. | ||
| + | |||
| + | ===Gilljam=== | ||
| + | Tidigare stavning Guillaume. Kom från Liège-trakten till Finspång och vidare till Upplands-bruken. | ||
| + | |||
| + | ===Gode=== | ||
| + | Namnet förekommer i flera former, t.ex. Goude, Godet. Ursprunglige invandraren var sannolikt Jehan Godet | ||
| + | |||
| + | ===Herou / Henrot=== | ||
| + | Släkten är ganska representativ som ett genomsnitt av invandrade vallonsläkter. Den är spridd över i stort sett alla bergslager och innehåller såväl masmästare som hammarsmeder och hantverkare. | ||
| + | |||
| + | ===Hübinette=== | ||
| + | Släkten utgår från två invandrare, den ene skogshuggare och kolare, den andre smältare. Senare överväger hammarsmederna, men även hjulmakare och hovslagare förekommer. Släkten är i första hand knuten till bruken i Uppland. | ||
| + | |||
| + | ===Mineur=== | ||
| + | Mineur betyder gruvarbetare, men kan även hänföras till näraliggande sysselsättning som stenbrytning. De första invandrarna var till största delen kolare. Släkten var talrik och spridd över mellansverige. | ||
| + | |||
| + | ===Pierrou=== | ||
| + | Släkten bestod till en början av ett fåtal invandrare. Eventuellt har det skett en sammanblandning av namnen Pira, Piron och Pierrou, vilka alla kan ha sina ursprung i namnet Pierard. | ||
| + | |||
| + | ===Pousette=== | ||
| + | Detta är en av de största vallonsläkterna i landet. Den är samlad till bruken i norra Uppland under det första århundradet. | ||
| + | |||
| + | ===Qvarfordt=== | ||
| + | Namnet är flamländskt. Delen -fordt betyder "vad" och första delen kommer av "kvarn", dvs namnet kan tydas som "vadet vid kvarnen". Släkten tidigt representerad vid Ankarsrum. | ||
| + | |||
| + | ===Sporrong=== | ||
| + | Släkten bestod under 1600-talet av masmästare och hammarsmeder med spridning på de flesta av bruken i Norduppland. | ||
| + | |||
| + | ===Tillman=== | ||
| + | Under 1600-talet var smältare det i särklass vanligaste yrkesvalet för släkten Tillman. Senare ägnade de sig åt hantverk och andra yrken och kom till bl.a. Stockholm från de uppländska bruken där man tidigare varit samlad. | ||
etc... fyll på... | etc... fyll på... | ||
Versionen från 1 december 2008 kl. 22.19
Fyllig dokumentation omkring vallonernas namn finns i form av t.ex. böckerna "Vallonernas namn" av Erik Appelgren och "Vallonsläkter under 1600-talet" av Kjell Lindblom. Här nedan visas några exempel på vallonnamn som fortfarande är vanliga i Sverige.
Mera omfattande namnlistor över vallonsläkter vid invandringen till Sverige finns på Sällskapet Vallonättlingars hemsida, avdelningen Forskning. På Vallonskivan kan du även läsa en beskrivning av CD-skivan Vallonskivan, som Sällskapet Vallonättlingar givit ut.
Innehåll |
Allard
Varifrån släkten Allard härstammar är oklart, men dess kalvinska religionstillhörighet tyder på att den invandrade från Sedan-området i norra Frankrike.
Anjou
Den släkt som i Sverige förekommer under namnet Anjou hette troligen inte så ursprungligen. Det verkar snarare som om två olika släkter bägge fått sitt namn förändrat till Anjou. Den ena hette från början le Choux (och varianter) medan den andra hette Hansier, vilket sedan övergick i Anjou.
Bonnevier
Släkten Bonnevier förefaller delvis ha invandrat redan före den organiserade valloninvandringen. Så gott som samtliga i de tidiga generationerna var "räckare".
Bouvin
Flera olika släkter kom in till Sverige. Minst två smältar- och kolarsläkter kan urskiljas, vilka flyttade flitigt mellan bruken inom Bergslagen.
De Geer
Ån "Geer" rinner upp 30 km väster om Liège och faller ut i Meuse. Namnet är keltiskt och betyder "friskt vatten". I närheten av ån ligger byn de Geer. Louis De Geer var den som finansierade den omfattande valloninvandringen på 1620-talet.
Drougge
Var under de första hundra åren i Sverige en genuin hammarsmedssläkt. Namnet har germanska rötter och kommer av "drog" = strida.
Dubois
Kommer av "bois", dvs skog. En av de största vallonsläkterna i Sverige på 1600-talet. Spridda över praktiskt taget alla bergslager. Masmästare och kolare dominerade men även en del hammarsmeder förekom.
Gelotte
Var under 1600-talet en relativt liten hammarsmedssläkt i Sverige. Förekom tidigt i både Östergötland och nord-Uppland.
Gille
Mycket talrik släkt. Särskilt stor i Österby bruk på 1700-talet.
Goffin
Namnet har stavats på många sätt, t.ex. Gauffin, Goffe, Gåffe, Kofin. Kom tidigt och talrikt in till Sverige och vandrade omkring.
Gilljam
Tidigare stavning Guillaume. Kom från Liège-trakten till Finspång och vidare till Upplands-bruken.
Gode
Namnet förekommer i flera former, t.ex. Goude, Godet. Ursprunglige invandraren var sannolikt Jehan Godet
Herou / Henrot
Släkten är ganska representativ som ett genomsnitt av invandrade vallonsläkter. Den är spridd över i stort sett alla bergslager och innehåller såväl masmästare som hammarsmeder och hantverkare.
Hübinette
Släkten utgår från två invandrare, den ene skogshuggare och kolare, den andre smältare. Senare överväger hammarsmederna, men även hjulmakare och hovslagare förekommer. Släkten är i första hand knuten till bruken i Uppland.
Mineur
Mineur betyder gruvarbetare, men kan även hänföras till näraliggande sysselsättning som stenbrytning. De första invandrarna var till största delen kolare. Släkten var talrik och spridd över mellansverige.
Pierrou
Släkten bestod till en början av ett fåtal invandrare. Eventuellt har det skett en sammanblandning av namnen Pira, Piron och Pierrou, vilka alla kan ha sina ursprung i namnet Pierard.
Pousette
Detta är en av de största vallonsläkterna i landet. Den är samlad till bruken i norra Uppland under det första århundradet.
Qvarfordt
Namnet är flamländskt. Delen -fordt betyder "vad" och första delen kommer av "kvarn", dvs namnet kan tydas som "vadet vid kvarnen". Släkten tidigt representerad vid Ankarsrum.
Sporrong
Släkten bestod under 1600-talet av masmästare och hammarsmeder med spridning på de flesta av bruken i Norduppland.
Tillman
Under 1600-talet var smältare det i särklass vanligaste yrkesvalet för släkten Tillman. Senare ägnade de sig åt hantverk och andra yrken och kom till bl.a. Stockholm från de uppländska bruken där man tidigare varit samlad.
etc... fyll på...
