Vifors

Från Wiki
(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök
Rad 1: Rad 1:
'''Vifors''' låg i Hamrånge i Gävleborgs län och bruket nämndes första gången 1694 [Harmens register].
+
'''Vifors''' låg i Hamrånge i Gävleborgs län och bruket nämndes första gången [[1694]] [Harmens register].
  
 
I.
 
I.
Landskamreraren Erik Warg anlade Vifors bruk med stöd av privilegier den 27 februari 1694. Då endast en hammare och två härdar fanns, inskränkte sig brukets prestanda till 600 skeppund smide per år. Vifors bruk med kollager brändes av ryssar i maj 1721. Återuppbyggnaden var klar 1725 men olyckan var åter framme 1730 då vårfloden bröt igenom bröstdammen och sopade med sig 300 stigar kol ned i Hamrångeån. Trots de initiella motgångarna fortsatte dock verksamheten under ett flertal brukspatroner, bl a J P Heublein, A Heijke, J Smaraeus, Katarina Uhr och N Tottie. Åren 1785-1786 genomfördes omfattande om-, till- och nybyggnader under ledning av byggmästare Raphael Pousette. Bruket ägdes då av kommerserådet David Schinkel. Driften vid Vifors bruk upphörde för alltid år 1863. (Hambrunger 20090116)
+
[[Landskamrerare]]n [[Warg|Erik Warg]] anlade Vifors bruk med stöd av privilegier den [[27 februari]] [[1694]]. Då endast en hammare och två härdar fanns, inskränkte sig brukets prestanda till 600 skeppund smide per år. Vifors bruk med kollager brändes av ryssar i maj [[1721]]. Återuppbyggnaden var klar [[1725]] men olyckan var åter framme [[1730]] då vårfloden bröt igenom bröstdammen och sopade med sig 300 stigar kol ned i Hamrångeån. Trots de initiella motgångarna fortsatte dock verksamheten under ett flertal [[brukspatron]]er, bland annat [[Heublein|J P Heublein]], [[Heijke|A Heijke]], [[Smaraeus|J Smaraeus]], [[Uhr|Katarina Uhr]] och [[Tottie|N Tottie]]. Åren [[1785]]-[[1786]] genomfördes omfattande om-, till- och nybyggnader under ledning av [[byggmästare]] [[Pousette|Raphael Pousette]]. Bruket ägdes då av [[kommerseråd]]et [[Schinkel|David Schinkel]]. Driften vid Vifors bruk upphörde för alltid år [[1863]]. (Hambrunger 20090116)
  
 
II.
 
II.
Efter 1689 års beslut anlades nya bruk i bl a Norrland. Vifors bruk t ex, var priviligierat för att bruka tackjärn. År 1695 fanns på Vifors en stångjärnshammare och en knipphammare. Det genomsnittliga antalet bruksbefolkning vid Vifors bruk var 1691-1700, 22 personer. Det genomsnittliga antalet hammarsmeder vid Vifors bruk var under 1690-talet, 5 stycken och år 1701, 6 stycken. När befallningsman Erik Warg i mitten av 1690-talet uppförde sitt bruk Vifors, följde han exemplet från det närbelägna bruket Viksjö och lät bygga en knipphammare på Vifors. Tyvärr är uppgifterna rörande smederna vid Vifors mycket knapphändiga. Källa: Haggrén, Georg: Hammarsmeder, masugnsfolk ock kolare; Jernkontorets Bergshistoriska Skriftserie Nr 38, 2001. (Hambrunger 20090116)
+
Efter [[1689]] års beslut anlades nya bruk i bland annat Norrland. Vifors bruk till exempel, var priviligierat för att bruka [[tackjärn]]. År [[1695]] fanns på Vifors en [[stångjärnshammare]] och en [[knipphammare]]. Det genomsnittliga antalet bruksbefolkning vid Vifors bruk var [[1691]]-[[1700]], 22 personer. Det genomsnittliga antalet [[hammarsmed]]er vid Vifors bruk var under [[1690-talet]], 5 stycken och år [[1701]], 6 stycken. När [[befallningsman]] [[Warg|Erik Warg]] i mitten av [[1690-talet]] uppförde sitt bruk Vifors, följde han exemplet från det närbelägna bruket [[Viksjö]] och lät bygga en [[knipphammare]] på Vifors. Tyvärr är uppgifterna rörande smederna vid Vifors mycket knapphändiga. Källa: Haggrén, Georg: Hammarsmeder, masugnsfolk ock kolare; Jernkontorets Bergshistoriska Skriftserie Nr 38, 2001. (Hambrunger 20090116)
 
[[Kategori: Bruk]]
 
[[Kategori: Bruk]]

Versionen från 15 juni 2009 kl. 21.37

Vifors låg i Hamrånge i Gävleborgs län och bruket nämndes första gången 1694 [Harmens register].

I. Landskamreraren Erik Warg anlade Vifors bruk med stöd av privilegier den 27 februari 1694. Då endast en hammare och två härdar fanns, inskränkte sig brukets prestanda till 600 skeppund smide per år. Vifors bruk med kollager brändes av ryssar i maj 1721. Återuppbyggnaden var klar 1725 men olyckan var åter framme 1730 då vårfloden bröt igenom bröstdammen och sopade med sig 300 stigar kol ned i Hamrångeån. Trots de initiella motgångarna fortsatte dock verksamheten under ett flertal brukspatroner, bland annat J P Heublein, A Heijke, J Smaraeus, Katarina Uhr och N Tottie. Åren 1785-1786 genomfördes omfattande om-, till- och nybyggnader under ledning av byggmästare Raphael Pousette. Bruket ägdes då av kommerserådet David Schinkel. Driften vid Vifors bruk upphörde för alltid år 1863. (Hambrunger 20090116)

II. Efter 1689 års beslut anlades nya bruk i bland annat Norrland. Vifors bruk till exempel, var priviligierat för att bruka tackjärn. År 1695 fanns på Vifors en stångjärnshammare och en knipphammare. Det genomsnittliga antalet bruksbefolkning vid Vifors bruk var 1691-1700, 22 personer. Det genomsnittliga antalet hammarsmeder vid Vifors bruk var under 1690-talet, 5 stycken och år 1701, 6 stycken. När befallningsman Erik Warg i mitten av 1690-talet uppförde sitt bruk Vifors, följde han exemplet från det närbelägna bruket Viksjö och lät bygga en knipphammare på Vifors. Tyvärr är uppgifterna rörande smederna vid Vifors mycket knapphändiga. Källa: Haggrén, Georg: Hammarsmeder, masugnsfolk ock kolare; Jernkontorets Bergshistoriska Skriftserie Nr 38, 2001. (Hambrunger 20090116)

Personliga verktyg