Kratte masugn i Torsåker

Nuvarande version från 11 september 2010 kl. 10.02

[redigera] Kratte Masugn

Kratte Masugn ligger på gränsen mellan Gästrikland och Dalarna i Hofors kommun och redan på 1500-talet fanns det en smedja vid hyttan som drevs av bergsmän i socknen. Smejdan låg vid ett litet fall i vattendraget i den kuperade trakten. Den största omfattningen fick driften under Tore Petres på Hammarby ledning mellan åren 1819 och 1853.

[redigera] Isak Mackeij anlägger masugn vid Torshyttan

1672 köpte Isak Mackeij d ä hyttplatsen vid den södra änden av krattdammen där Torshyttan eller Tyrishyttan legat tidigare. Mackeij valde dock att anlägga den nya masugnen i den norra ändan av dammen och den fick namnet Kratten. Bergmästare Erik Simzon och Leilel kallade fortfarande Kratten för Torshyttan i 1686 respektive 1694 års bergmansrelationer.

Enligt dessa gjordes mellan fyra och fem skeppund tackjärn som sedan transporterades till Hammarby eller Bergs hamrar för att smidas. Masugnen i Kratten gick oavbrutet varannat år fram till 1730 då den revs och omedelbart byggdes upp igen.

Källa:(Torsåkers Fotohistoriska)

Då Mackeij byggde masugnen tog han med tre bergsmän som ägare för att på det sättet också själv slippa betala tiondejärnet. Det lyckades en tid men 1737 meddelar Bellander att dåvarande ägaren Johan Uhr skall erlägga tiondejärn men att bergsmännen som var delägare skulle slippa.

Under 1700-och 1800-talet ägdes hyttan vid Kratten av brukspatroner tillhörande släkterna Uhr och Petre.

1770 revs masugnen och återuppbyggdes med ett kranshus av tegel och korsvirke samt en alldeles ny pipa. Om den ombyggts och moderniserats efter det har jag inte hittat någon information om fast det är troligt eftersom den användes ända till 1881.

1832 konstaterade Gustav S. Tham att ugnen var den förnämsta i hans distrikt och producerade 17 2/3 skeppund per dygn. Att den sedan 1855-60 producerade 43 skeppund om dygnet tyder på att den byggts om 1849-1850 då det saknas produktionsuppgifter. Åhrman anger att den byggdes om 1854 vilket kan stämma eftersom ugnen inte producerade något det året. Den fick då en fristående pipa 22 alnar hög, tre formbröst och rostugn, malmkross och malmbås allt under samma tak. Värmningsapparaten och rostugnen eldades med gas från masugnspipan säger Åhrman. Eftersom det var dålig vattentillgång så gick ugnen sällan mer än 22 veckor och tillverkade då endast Lancashire-tackjärn åt Hammarby bruk.

1859 tillhörde Kratten fortfarande Hammarby bruk enligt lantmätaren E A Blomgren.

Kratten tillhörde Petresläktens egendomar till 1880 då Hofors-Hammarby Aktiebolag gjorde konkurs och övertogs av Wallenbergs, Stockholms Enskilda Bank. Masugnsdriften nedlades 1881 för alltid och masugnen blev helt nedriven år 1984.

[redigera] Kratten enligt Hülpher

Så här beskrevs kratten av Hülphers i hans bok tryckt 1793

Kratte Masugn blef 1672 upbygd 3/4 mil söder ifrån Kyrkan emot Husby sidan, wid et mindre wattudrag ifrån några små sjöar, tilhör Hammarby Bruk, (s) och gifwer 13 Lissp. i 10:de af blåsningen: hämtar Kol af egne tillydande Hemmans Skogar, och Malm dels ifrån flere Grufwor inom Socknen, dels ock ifrån Bensås i Garpenberg, Bäsängs i Folkerna samt Bispbergs- och Gräs-Grufwan i Säther, äfwen något ifrån Norberg. Tackjärnet föres til Hammarby (p. 177) 1 1/2 mil winterwägen härifrån.

[redigera] Kratte masugn idag

Idag finns det en äventyrs- och konferensanläggning på området med något så exotiskt som en innomhusstrand med soluppgång, svalkande vindar mm.

Läs mer på deras hemsida Krattens hemsida

[redigera] Källor

Gästriklands hyttor och hamrar av Petrus Norberg 1958

Krattens hemsida

Gästrikland och Järnet, Gillis Andersson 2000