Edske Masugn i Torsåker

Nuvarande version från 11 september 2010 kl. 10.03

[redigera] Edske masugn

1664 byggde bergmästare Olof Larsson (16??-1684) en masugn vid en bäck som hade utflöde i sjön Edsken och ligger utanför det som idag är Hofors i Gästrikland. Hyttan namngavs efter sjön och var en s.k mulltimmerhytta där den nedre delen är byggd i eldhärdig sten och den övre partiet omgiven med en timmerram isolerad med jord och sand. Ett vattenhjul i bäcken drev masugnens bälgar och då mestadels under vår och höst när flödet i bäcken var som störst, kolet som fungerade som bränsle framställdes i skogarna runt hyttan. Järnmalmen hämtades ursprungligen från mindre gruvor i trakten samt Bispbergs gruvor i Dalarna och transporterna var långa och besvärliga. Under vintern användes hästdragna foror på de frusna sjöarna och under sommarhalvåret sjötransporter kombinerat med hästdragna vagnar mellan sjöarna. Det färdiga tackjärnet fraktades från Edske masugn till Högbo bruk (som Olof Larsson var delägare i) för att smidas ut till stångjärn.

[redigera] Ägarehistoria

1678 Olof Larssons hade sex år före sin död överlåtit Edske masugn tillsammans med Högbo bruk till sekreteraren i kammarkollegiet Johan Hogg.

1684 raserades Edske masugn i samband med en översvämmning och Hogg vände sig till assesorn vid bergkollegiet Daniel Tilas som först gick i borgen för Hogg men senare under året formellt tog över Högbo bruk med Edske masugn.

1685 återuppbyggdes masugnen av Daniel Tilas vid Edsken från grunden.

1693 Isak Dahl och hans moder fru Anna Dahl hade arrenderat bruket sedan 28 januari genom kontrakt med banken där Daniel Tilas var hårt skuldsatt.

1697 Elisabeth Bröms som var änka efter Daniels bror Erik Tilas tog efter Daniels död tillsammans med sin syster Katarina över Högbo med Edske masugn tack vara barnens bördsrätt efter sin farbroder.

1732 Hovrättsrådet Martin Martens köpte in sig i båda egendomarna och företrädde dessa tillsammans med bergmästaren Tor Bellander fram till sin död 1736.

1736 Hans Hierta som var gift med Katarina Cederström en dotterdotter till katarina Bröms åberopade bördsrätten och kunde få till stånd en vänskaplig överrenskommelse med hovrättrådets arvingar. Hans tillträdde den 15 oktober 1736. Året efter var Edske masugn bofällig och skulle byggas om enl. bergverksrelationerna.

1754 Vid Hans Hiertas död togs Högbo bruk och Edske masugn över av hans änka Catharina Cederström som ägde det fram till 1791.

1791 Ägdes och förvaltades det av Theodor Nordenadler d.y, Adolf Fredrik Nordenadler samt Johan Teodor Nodenadler.

1854 Brukspatron August Lundeberg köpte Högbo bruk och Edske masugn

1855 såldes Högbo med Edske masugn till ett konstortie som bestod av bruksinspektör August Lundeberg, bergsrådet F.A Berndes och gävleföretaget Daniel Elfstrand & Co.

1857 blev ett svårt år för Daniel Elfstrand & Co men Per Elfstrand, fru Charlotte Elfstrand och Göran Fredrik Göransson lyckades rädda situationen.

1861 Köpte Göran Fredrik Göransson den Elfstrandska tredjedelen av högbo med Edske masung.

1862 bildades Högbo Stål & Jern AB som gick i konkurs 1866 och i auktionen som följde 1868 köptes bolaget av det nybildade Sandvikens Jernverk AB (nuvarande Sandvik AB) med Göran Fredrik Göransson och hans söner. Edske masugn såldes då samtidgt till Klosters bruk i Dalarna.

[redigera] Att bo i Edsken

Byn som byggdes upp vid Edske masugn förblev liten genom alla år som hyttan var i drift. Här bodde endast de som arbetade med järnframställningen; inspektor, masmästare, uppsättare, bokare, kolare och smeder med sina familjer. På vinterhalvåret arbetade man i skift i hyttan, under sommaren ägnades den mesta tiden åt jordbruk. Hösten var tid för kolning i skogen och när snön kom kördes kolet till hyttan i särskilda slädar, s k kolryssar. Arbetet i hyttan sköttes enbart av män medan kvinnorna ansvarade för hushållet och jordbruket. När Edske masugn lades ned flyttade de flesta bybor. Hyttan är idag en ruin och av den övriga bebyggelsen finns endast några husgrunder kvar.

[redigera] Järnhantering

Järnmalmen från gruvorna smältes i masugnen eller hyttan, som den också kallades. Malmen, rostades först för att driva ut vatten, kolsyra och svavel. Sedan krossades den mindre bitar. På masugnskransen. den översta delen av masugnen, blandades malmen med kalk och träkol i bestämda mängder. När den sjönk ned genom elden i masugnspipan smältes föroreningar bort och omvandlades till slagg. Därefter göts det rinnande järnet till tackjärn. Det färdiga tackjärnet hade för hög kolhalt för att vara smidbart. Vid stångjärnshammaren hettades järnet upp på nytt i en härd och bearbetades under en hammare för att minska kolhalten. Slutligen slogs järnet ut under hammaren till der färdiga produkten, stångjärnet. Tackjärnet från Edske masugn märktes ”D T” (efter Daniel Tilas) även långt efter han tappat kontrollen över Högbo bruk med Edske masugn.

[redigera] En världssensation

Konsul Göran Fredrik Göransson var delägare i Daniel Elfstrand & Co som köpte Edske masugn vid mitten av 1800-talet, företaget uppförde en helt ny hytta i sten och nu installerades bl a blåsmaskin, varmapparat och malmkross. Arbetet i hyttan effektiviserades betydligt. Under en resa till storbrittanien hade han köpt en femtedel av engelsmannen Henry Bessemers patent på en uppfinning att framställa stålgöt med rätt kolhalt genom att blåsa luft i en s k konverter med smält tackjärn, som för ut de mesta kolföroreningarna i tackjärnet i luften som koloxid. Den 1 november 1857 började Göransson och hans medarbetare försöken att blåsa bessemerstål vid Edske masugn och efter stora svårigheter där de var nära att ge upp lyckades de den 18 juli 1858 få fram ett stål med den rätta kolhalten. Succén var ett faktum och uppfinningen brukar beskrivas som revolutionerande Fram till mitten av 1860-talet var Edske masugn den främsta platsen för framställning av bessemerstål i Sverige men verksamheten övergick allt mer till Sandvikens Jernverk AB som konsul Göransson hade grundat 1862. Bessemerblåsningen i Edsken upphörde 1866 medan tackjärnstillverkningen pågick fram till 1880. Intill masugnsruinen står en kopia i halv storlek av den konverter som användes vid den första lyckade bessemerblåsningen.

Genom bessemermetoden kunde stål tillverkas enkelt, billigt och i stora kvantiteter och det blev startskottet för hela den moderna stålindustrin.

[redigera] Källor

Material från Länsmuseet, Länsstyrelsen Gävleborg

Gästrikland och Järnet av Gillis Andersson

P. Nordberg - Gästriklands hyttor och hamrar

Ett svenskt jernverk: Sandviken och dess utveckling 1862-1937