Hult
JerkerT (Diskussion | bidrag) |
|||
| (3 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | '''Hult''' | + | '''Hult''' ligger vid Ågelsjön i [[Kvillinge i E län|Kvillinge]] församling i Norrköpings kommun, nordöstra Östergötland strax väster om Åby. Ågelsjön ligger 67,2 meter över havet, i en dalsänka omgiven av Kolmården och Kvillingeförkastningen och vid sjöns sydöstra ände ligger Hults Bruk. Bruket nämndes första gången [[1697]] [Harmens register]. |
| + | |||
| + | År 1697 fick Jakob Reenstierna privilegium att starta tillverkningen av skeppsspik i Hult. Vid Hult fanns det då några övergivna sågkvarnar vid Hultån. Utöver skeppsspik har det tillverkats en mängd produkter. I gjuteriet gjordes bland annat hjuldelar, spottkoppar, stängsel, järnspisar, krokar, urnor och köttkvarnar. Under en period tillverkades också ankarkätting. | ||
| + | |||
| + | Under 1870-talet gjorde dåvarande brukspatronen resor till Amerika för att se hur man tillverkade yxor och under 1880-talet börjades bruket tillverka yxor. Industrialismen infördes i Hults bruk med rationalisering och effektivisering av tillverkningsprocessen. Agdoryxan blev känd över hela världen. Koncentrationen på yxtillverkning blev brukets överlevnad när många andra bruk gick i graven. Hultafors AB driver idag verksamheten i yxfabriken. | ||
| + | |||
| + | Den mest dominerande byggnaden på bruket är Herrgården. Den är ritad av arkitekt I.G. Claesson som också ritat bland annat Nordiska museet och Norrköpings rådhus. Längs Bruksgatan ligger röda smedstugor. Här levde brukets smeder. | ||
[[Kategori: Bruk]] | [[Kategori: Bruk]] | ||
Nuvarande version från 29 oktober 2010 kl. 10.41
Hult ligger vid Ågelsjön i Kvillinge församling i Norrköpings kommun, nordöstra Östergötland strax väster om Åby. Ågelsjön ligger 67,2 meter över havet, i en dalsänka omgiven av Kolmården och Kvillingeförkastningen och vid sjöns sydöstra ände ligger Hults Bruk. Bruket nämndes första gången 1697 [Harmens register].
År 1697 fick Jakob Reenstierna privilegium att starta tillverkningen av skeppsspik i Hult. Vid Hult fanns det då några övergivna sågkvarnar vid Hultån. Utöver skeppsspik har det tillverkats en mängd produkter. I gjuteriet gjordes bland annat hjuldelar, spottkoppar, stängsel, järnspisar, krokar, urnor och köttkvarnar. Under en period tillverkades också ankarkätting.
Under 1870-talet gjorde dåvarande brukspatronen resor till Amerika för att se hur man tillverkade yxor och under 1880-talet börjades bruket tillverka yxor. Industrialismen infördes i Hults bruk med rationalisering och effektivisering av tillverkningsprocessen. Agdoryxan blev känd över hela världen. Koncentrationen på yxtillverkning blev brukets överlevnad när många andra bruk gick i graven. Hultafors AB driver idag verksamheten i yxfabriken.
Den mest dominerande byggnaden på bruket är Herrgården. Den är ritad av arkitekt I.G. Claesson som också ritat bland annat Nordiska museet och Norrköpings rådhus. Längs Bruksgatan ligger röda smedstugor. Här levde brukets smeder.
