Lummelunda
Från Wiki
(Skillnad mellan versioner)
Ede (Diskussion | bidrag) |
|||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
År 1651 anlade köpmannen Kristofer Neuman från Stockholm en masugn och två hammarsmedjor vid Lummelunds Bruk. Man tillverkade bl.a. stångjärn, sågblad, släggor och grytor. Under 1650- talet var platsen centrum för grytgjutning, järnbruket blev dock aldrig lönsamt utan öde förklarades år 1712 av Karl den 12:e, när denne befann sig i Bander. | År 1651 anlade köpmannen Kristofer Neuman från Stockholm en masugn och två hammarsmedjor vid Lummelunds Bruk. Man tillverkade bl.a. stångjärn, sågblad, släggor och grytor. Under 1650- talet var platsen centrum för grytgjutning, järnbruket blev dock aldrig lönsamt utan öde förklarades år 1712 av Karl den 12:e, när denne befann sig i Bander. | ||
Malmen som användes vid Lummelunds Bruk var järnmalm från Utö i Stockholms skärgård samt från Vigelsbo gruva i Roslagen. | Malmen som användes vid Lummelunds Bruk var järnmalm från Utö i Stockholms skärgård samt från Vigelsbo gruva i Roslagen. | ||
| + | [[Kategori: Bruk]] | ||
Versionen från 1 maj 2009 kl. 19.36
Lummelunda låg i Lummelunda på Gotland och bruket nämndes första gången 1651 [Harmens register]. År 1651 anlade köpmannen Kristofer Neuman från Stockholm en masugn och två hammarsmedjor vid Lummelunds Bruk. Man tillverkade bl.a. stångjärn, sågblad, släggor och grytor. Under 1650- talet var platsen centrum för grytgjutning, järnbruket blev dock aldrig lönsamt utan öde förklarades år 1712 av Karl den 12:e, när denne befann sig i Bander. Malmen som användes vid Lummelunds Bruk var järnmalm från Utö i Stockholms skärgård samt från Vigelsbo gruva i Roslagen.
