Engelsberg
| Rad 4: | Rad 4: | ||
[[Bild:engelsberg_2.jpg|thumb|Engelsbergs bruk, smedjan]] | [[Bild:engelsberg_2.jpg|thumb|Engelsbergs bruk, smedjan]] | ||
Utdrag från Ekomuseum Bergslagen: | Utdrag från Ekomuseum Bergslagen: | ||
| − | Engelsbergs bruk räknas som ett av de främsta industriminnena i världen och finns sedan 1993 på UNESCO´s lista över världsarven, World Heritage List. | + | Engelsbergs bruk räknas som ett av de främsta industriminnena i världen och finns sedan [[1993]] på UNESCO´s lista över världsarven, World Heritage List. |
| − | Engelsberg har fått sitt namn av den tyskättade bergsmannen Englika, som flyttade hit på 1300-talet. Den förste brukspatronen som tog över Engelsberg var Per Larsson, adlad Gyllenhöök. År 1728 förvärvade familjen Söderhielm större delen av anläggningen och arbetade målmedvetet med förbättringar. År 1779 uppfördes den masugn som utgör grunden till den vi ser idag. Familjen Timm styrde bruket från 1825 till 1916. Hyttan moderniserades och byggdes på. Även smedjan byggdes om. Förbättrade kommunikationer underlättade transporterna av malm och färdigt stångjärn. | + | Engelsberg har fått sitt namn av den tyskättade bergsmannen Englika, som flyttade hit på [[1300-talet]]. Den förste brukspatronen som tog över Engelsberg var Per Larsson, adlad [[Gyllenhöök]]. År [[1728]] förvärvade familjen [[Söderhielm]] större delen av anläggningen och arbetade målmedvetet med förbättringar. År [[1779]] uppfördes den masugn som utgör grunden till den vi ser idag. Familjen [[Timm]] styrde bruket från [[1825]] till [[1916]]. Hyttan moderniserades och byggdes på. Även smedjan byggdes om. Förbättrade kommunikationer underlättade transporterna av malm och färdigt stångjärn. |
| − | Avesta Järnverk AB köpte bruket 1916 men lade ner tillverkningen redan 1919. Utan generalkonsul Axel Ax:son-Johnsons och hans efterkommandes stora intresse, är det knappast troligt att bruket bevarats. Här finns industrianläggningar och trädgårdsanläggningar sida vid sida. I trädgården leder en allé fram till herrgården, som byggdes 1746 och ersatte en äldre mangård. Den äldre, östra flygeln inrymde köket. Den västra flygeln byggdes på 1780-talet för Lorentz Peter | + | [[Avesta Järnverk AB]] köpte bruket [[1916]] men lade ner tillverkningen redan [[1919]]. Utan generalkonsul Axel Ax:son-Johnsons och hans efterkommandes stora intresse, är det knappast troligt att bruket bevarats. Här finns industrianläggningar och trädgårdsanläggningar sida vid sida. I trädgården leder en allé fram till herrgården, som byggdes [[1746]] och ersatte en äldre mangård. Den äldre, östra flygeln inrymde köket. Den västra flygeln byggdes på [[1780-talet]] för [[Söderhielm|Lorentz Peter Söderhielm]]s inalles 19 barn från två äktenskap. De runda tornen är uppförda i slaggsten och har använts som lusthus respektive avträde. |
Versionen från 15 juni 2009 kl. 22.37
Utdrag från Ekomuseum Bergslagen: Engelsbergs bruk räknas som ett av de främsta industriminnena i världen och finns sedan 1993 på UNESCO´s lista över världsarven, World Heritage List.
Engelsberg har fått sitt namn av den tyskättade bergsmannen Englika, som flyttade hit på 1300-talet. Den förste brukspatronen som tog över Engelsberg var Per Larsson, adlad Gyllenhöök. År 1728 förvärvade familjen Söderhielm större delen av anläggningen och arbetade målmedvetet med förbättringar. År 1779 uppfördes den masugn som utgör grunden till den vi ser idag. Familjen Timm styrde bruket från 1825 till 1916. Hyttan moderniserades och byggdes på. Även smedjan byggdes om. Förbättrade kommunikationer underlättade transporterna av malm och färdigt stångjärn.
Avesta Järnverk AB köpte bruket 1916 men lade ner tillverkningen redan 1919. Utan generalkonsul Axel Ax:son-Johnsons och hans efterkommandes stora intresse, är det knappast troligt att bruket bevarats. Här finns industrianläggningar och trädgårdsanläggningar sida vid sida. I trädgården leder en allé fram till herrgården, som byggdes 1746 och ersatte en äldre mangård. Den äldre, östra flygeln inrymde köket. Den västra flygeln byggdes på 1780-talet för Lorentz Peter Söderhielms inalles 19 barn från två äktenskap. De runda tornen är uppförda i slaggsten och har använts som lusthus respektive avträde.
