Tobo
Pjoo (Diskussion | bidrag) |
|||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
Historik | Historik | ||
| − | 1643 inköpte Louis De Geer hemmanet Toboda av kronan. Sonen Emanuel anlade en masugn här 1676. 1693 byggde Charles De Geer en ca 25 kilometer lång transportväg genom skogen från Tobo till Lövsta. | + | [[1643]] inköpte [[De Geer|Louis De Geer]] hemmanet Toboda av kronan. Sonen [[De Geer|Emanuel]] anlade en [[masugn]] här [[1676]]. [[1693]] byggde [[De Geer|Charles De Geer]] en ca 25 kilometer lång transportväg genom skogen från Tobo till Lövsta. |
| − | Tobo svarade för Lövsta bruks hela behov av tackjärn, sedan masugnarna vid Lövsta och Karlholm lagts ned. I Tobo fanns vid 1600- | + | Tobo svarade för [[Lövsta]] bruks hela behov av [[tackjärn]], sedan masugnarna vid [[Lövsta]] och [[Karlholm]] lagts ned. I Tobo fanns vid [[1600-talet]]s slut även [[sågverk]], [[väderkvarn]] och [[tegelbruk]]. Jordbruket utvidgades genom markuppköp och vid [[1800-talet]]s slut genom torrläggning. [[1889]] byggdes en [[snickerifabrik]] som dock lades ned [[1901]]. |
| − | Tobo masugn tillhörde släkten De Geer till 1918, då den såldes till Gimo-Österby bruks AB. Driften upphörde på 1920-talet. Hyttan, som till stora delar står kvar, uppfördes 1883, men byggdes om på 1910-talet. 1937 förvärvades bruket av Monark som tillverkade sportartiklar, radio- och TV-apparater mm. I början av 1970-talet övertogs industriområdet av AB Carl Munters. Den vita herrgården ligger mitt i samhället mellan brukets huvudgata och den nästan uttorkade ån. Den karolinska huvudbyggnaden från 1700- | + | Tobo masugn tillhörde släkten [[De Geer]] till [[1918]], då den såldes till Gimo-Österby bruks AB. Driften upphörde på [[1920-talet]]. Hyttan, som till stora delar står kvar, uppfördes [[1883]], men byggdes om på [[1910-talet]]. [[1937]] förvärvades bruket av Monark som tillverkade sportartiklar, radio- och TV-apparater mm. I början av [[1970-talet]] övertogs industriområdet av AB Carl Munters. Den vita herrgården ligger mitt i samhället mellan brukets huvudgata och den nästan uttorkade ån. Den karolinska huvudbyggnaden från [[1700-talet]]s förra hälft flankeras av flyglar från [[1830-talet]]. Intill står det gamla spannmålsmagasinet. Bostäderna ligger vid två bruksgator. Möjligen utgör några stugor rester av den första bruksbebyggelsen. |
Litteratur | Litteratur | ||
Nuvarande version från 16 augusti 2009 kl. 08.47
Historik
1643 inköpte Louis De Geer hemmanet Toboda av kronan. Sonen Emanuel anlade en masugn här 1676. 1693 byggde Charles De Geer en ca 25 kilometer lång transportväg genom skogen från Tobo till Lövsta.
Tobo svarade för Lövsta bruks hela behov av tackjärn, sedan masugnarna vid Lövsta och Karlholm lagts ned. I Tobo fanns vid 1600-talets slut även sågverk, väderkvarn och tegelbruk. Jordbruket utvidgades genom markuppköp och vid 1800-talets slut genom torrläggning. 1889 byggdes en snickerifabrik som dock lades ned 1901.
Tobo masugn tillhörde släkten De Geer till 1918, då den såldes till Gimo-Österby bruks AB. Driften upphörde på 1920-talet. Hyttan, som till stora delar står kvar, uppfördes 1883, men byggdes om på 1910-talet. 1937 förvärvades bruket av Monark som tillverkade sportartiklar, radio- och TV-apparater mm. I början av 1970-talet övertogs industriområdet av AB Carl Munters. Den vita herrgården ligger mitt i samhället mellan brukets huvudgata och den nästan uttorkade ån. Den karolinska huvudbyggnaden från 1700-talets förra hälft flankeras av flyglar från 1830-talet. Intill står det gamla spannmålsmagasinet. Bostäderna ligger vid två bruksgator. Möjligen utgör några stugor rester av den första bruksbebyggelsen.
Litteratur
Bruket som överlevt kriser. Alla Tiders Tierp, 1986; Elmersjö, E, Tobo bruk genom tiderna. Vendel kommun. En minnesskrift, 1975.
