Gysinge
| Rad 4: | Rad 4: | ||
Den 11 juli 1677 fick inspektorn Anders Larsson Höök genom ett kungabrev malmbrytningsrätt i [[Dannemora]] gruvor samt även tillgång till skog på närliggande allmänningar. Anders hade då redan tidigare anlagt ett faktori vid Gysinge där tillverkningen inriktades på produktion av krigsmateriel för den svenska armén. Bruket fick kort efter kungabrevets utfärdande även ett privilegium att driva [[stångjärnssmide]] och 1695 fanns det en hammare och två härdar på bruket. Vallonsmide infördes, vilket gav ett [[stångjärn]] av hög kvalitet som var efterfrågat i utlandet. Bruksrörelsen utvidgades successivt under 1700-talet och på bruksområdet fanns under mitten av århundradet förutom [[hytta]], både [[vallonsmedja]] och [[tysksmedja]], [[spiksmedja]] och [[klensmedja]], kvarn, snickarverkstad och grovbladig såg. [[Klensmedjan]], i dag benämnd Krokiga [[smedja]]n, uppfördes 1764. Den förlängdes åt öster på 1800-talet och kom då att inrymma även en mekanisk verkstad samt snickeriverkstad med [[modellkammare]]. | Den 11 juli 1677 fick inspektorn Anders Larsson Höök genom ett kungabrev malmbrytningsrätt i [[Dannemora]] gruvor samt även tillgång till skog på närliggande allmänningar. Anders hade då redan tidigare anlagt ett faktori vid Gysinge där tillverkningen inriktades på produktion av krigsmateriel för den svenska armén. Bruket fick kort efter kungabrevets utfärdande även ett privilegium att driva [[stångjärnssmide]] och 1695 fanns det en hammare och två härdar på bruket. Vallonsmide infördes, vilket gav ett [[stångjärn]] av hög kvalitet som var efterfrågat i utlandet. Bruksrörelsen utvidgades successivt under 1700-talet och på bruksområdet fanns under mitten av århundradet förutom [[hytta]], både [[vallonsmedja]] och [[tysksmedja]], [[spiksmedja]] och [[klensmedja]], kvarn, snickarverkstad och grovbladig såg. [[Klensmedjan]], i dag benämnd Krokiga [[smedja]]n, uppfördes 1764. Den förlängdes åt öster på 1800-talet och kom då att inrymma även en mekanisk verkstad samt snickeriverkstad med [[modellkammare]]. | ||
(utdrag från http://sv.wikipedia.org/wiki/Gysinge_bruk) | (utdrag från http://sv.wikipedia.org/wiki/Gysinge_bruk) | ||
| + | [[Kategori: Bruk]] | ||
Versionen från 14 maj 2009 kl. 18.30
Bruket grundades 1668. Peder Swensson Printz erhöll privilegium att anlägga en masugn. Tillgången på vattenkraft och skog gjode platsen vid Dalälven lämplig. Första masugnen i Gysinge uppfördes omkring 1670. Den 11 juli 1677 fick inspektorn Anders Larsson Höök genom ett kungabrev malmbrytningsrätt i Dannemora gruvor samt även tillgång till skog på närliggande allmänningar. Anders hade då redan tidigare anlagt ett faktori vid Gysinge där tillverkningen inriktades på produktion av krigsmateriel för den svenska armén. Bruket fick kort efter kungabrevets utfärdande även ett privilegium att driva stångjärnssmide och 1695 fanns det en hammare och två härdar på bruket. Vallonsmide infördes, vilket gav ett stångjärn av hög kvalitet som var efterfrågat i utlandet. Bruksrörelsen utvidgades successivt under 1700-talet och på bruksområdet fanns under mitten av århundradet förutom hytta, både vallonsmedja och tysksmedja, spiksmedja och klensmedja, kvarn, snickarverkstad och grovbladig såg. Klensmedjan, i dag benämnd Krokiga smedjan, uppfördes 1764. Den förlängdes åt öster på 1800-talet och kom då att inrymma även en mekanisk verkstad samt snickeriverkstad med modellkammare. (utdrag från http://sv.wikipedia.org/wiki/Gysinge_bruk)
