Forsmark
Ett kronobruk anlades 1570 av Lars Hansson. Tidigare skall bondeägda masugnar och hammare ha funnits här. Bruket utarrenderades 1624 till bl.a. Gerhard de Besche och Peter Rochet. Forsmark bildade ett brukskomplex, i vilket även ingick Kabrida hammare (nuv. Johannisfors), Vigelsbo, Forsbols och Berkinge masugnar.
1646 såldes bruket till arrendatorerna och övertogs senare av de Besche. Denna släkt innehade Forsmark till 1735. Efter ägarskiften såldes bruket 1751 till Frans Jennings & Robert Finlay. Det brändes av ryssarna 1719. Sedan Jennings efter handelsfirmans upplösning 1762 blivit ensam ägare påbörjades brukets omdaning. Längs bruksgatan byggdes arbetarbostäder. 1767-74 uppfördes nuvarande huvudbyggnad efter ritningar av Jean Eric Rehn.
1786 inköptes Forsmark av Samuel af Ugglas som fullföljde utbyggnaden. Hammare och kolhus uppfördes, masugnen stängdes och tackjärnet togs istället från Berkinge, Mennäis i Finland, senare även från Österby. I Johannisfors byggdes ett magasin där järnet lagrades innan det på pråmar transporterades till Kallerö. Sedan 1700-talet hade Kallerö och Ledsundet i Kallrigafjärden tjänat som utskeppningshamnar för Forsmark, Österby och Gimo.
Forsmarks engelska park anlades av Samuel af Ugglas i samarbete med trädgårdsdirektören Johan Christian Ackermann. Kyrkan i nyantik stil, uppförd efter ritningar av Olof Tempelman, invigdes 1800.
1812 inköpte af Ugglas Harnäs bruk, vars masugn var förenad med Forsmark till 1822. Bruksdriften vid Forsmark nedlades på 1890-talet. Den stora vallonsmedjan, "Opphammaren", med kolhus revs 1968. Forsmark stannade inom släkten af Ugglas till 1975, då Forsmarks kraftgrupp AB förvärvade bruket. Det blev samma år förklarat som byggnadsminne. I det gamla spannmålsmagasinet vid Bruksgatan finns ett museum.
