Vallonsläkter

Från Wiki
Version från den 21 december 2008 kl. 21.35 av 213.64.144.63 (Diskussion)

Hoppa till: navigering, sök


Fyllig dokumentation omkring vallonernas namn finns i form av t.ex. böckerna (se Källa nedan) Vallonernas namn av Erik Appelgren och Vallonsläkter under 1600-talet av Kjell Lindblom. Här nedan visas några exempel på vallonnamn som fortfarande är vanliga i Sverige.

Mera omfattande namnlistor över vallonsläkter vid invandringen till Sverige finns på Sällskapet Vallonättlingars hemsida, avdelningen Forskning. På Vallonskivan kan du även läsa en beskrivning av CD-skivan Vallonskivan, som Sällskapet Vallonättlingar givit ut.

Innehåll

Allard

Varifrån släkten Allard härstammar är oklart, men dess kalvinska religionstillhörighet tyder på att den invandrade från Sedan-området i norra Frankrike.

Anjou

Den släkt som i Sverige förekommer under namnet Anjou hette troligen inte så ursprungligen. Det verkar snarare som om två olika släkter bägge fått sitt namn förändrat till Anjou. Den ena hette från början le Choux (och varianter) medan den andra hette Hansier, vilket sedan övergick i Anjou.

Baudou

Släkten är tidigt mycket talrik på upplandsbruken. Det är svårt att särskilja släktens medlemmar, eftersom individer med samma namn förekommer samtidigt. Speciellt namnet Clas är mycket popuärt, på 1710-talet finns misnt sex stycken Claes Boudou verksamma i norra Uppland.

Bayard

Under 1600-talet var medlemmarna av denna släkt så gott som uteslutande masmästare och smältare. Flera av dem flyttade flitigt mellan bruken i mellansverige.

de Besche

Wellam de Besche påträffas första gången i svenskt arkivmaterial 12 september 1597. Wellams broder Jacob Gilliusson anländer till Sverige 1608.

Bevi/Boivie

Birath

Blank

Bonnevier

Släkten Bonnevier förefaller delvis ha invandrat redan före den organiserade valloninvandringen. Så gott som samtliga i de tidiga generationerna var "räckare".

Bossard

Boudry

Bouvin

Flera olika släkter kom in till Sverige. Minst två smältar- och kolarsläkter kan urskiljas, vilka flyttade flitigt mellan bruken inom Bergslagen.

Bylock

Cardon

Charlier

Chenon

de Clou

Cochois

Colling

Courthou

Croon

Dandenell

Douhan

Drougge

Var under de första hundra åren i Sverige en genuin hammarsmedssläkt. Namnet har germanska rötter och kommer av "drog" = strida.

Dubois

Kommer av "bois", dvs skog. En av de största vallonsläkterna i Sverige på 1600-talet. Spridda över praktiskt taget alla bergslager. Masmästare och kolare dominerade men även en del hammarsmeder förekom.

Fagot

Faleij

Fassing

de Fer

de Flon

Francois

Frumerie

Gelotte

Var under 1600-talet en relativt liten hammarsmedssläkt i Sverige. Förekom tidigt i både Östergötland och nord-Uppland.

De Geer

Ån "Geer" rinner upp 30 km väster om Liège och faller ut i Meuse. Namnet är keltiskt och betyder "friskt vatten". I närheten av ån ligger byn de Geer. Louis De Geer var den som finansierade den omfattande valloninvandringen på 1620-talet.

Gille

Mycket talrik släkt. Särskilt stor i Österby bruk på 1700-talet.

Gilljam

Tidigare stavning Guillaume. Kom från Liège-trakten till Finspång och vidare till Upplands-bruken.

Goffin

Namnet har stavats på många sätt, t.ex. Gauffin, Goffe, Gåffe, Kofin. Kom tidigt och talrikt in till Sverige och vandrade omkring.

Gode

Namnet förekommer i flera former, t.ex. Goude, Godet. Ursprunglige invandraren var sannolikt Jehan Godet

Goding

Goffin

Grandpré

Henning

Herou / Henrot

Släkten är ganska representativ som ett genomsnitt av invandrade vallonsläkter. Den är spridd över i stort sett alla bergslager och innehåller såväl masmästare som hammarsmeder och hantverkare.

Hübinette

Släkten utgår från två invandrare, den ene skogshuggare och kolare, den andre smältare. Senare överväger hammarsmederna, men även hjulmakare och hovslagare förekommer. Släkten är i första hand knuten till bruken i Uppland.

Jonneau

de Jounge

Lagrell

Lemoine

Le Maigre

Maniette

Melot

Mineur

Mineur betyder gruvarbetare, men kan även hänföras till näraliggande sysselsättning som stenbrytning. De första invandrarna var till största delen kolare. Släkten var talrik och spridd över mellansverige.

Monier

Martelleur

Martin

Martinel

Muskin

de Nis

Oudart

Pagard

Personne

Pierrou

Släkten bestod till en början av ett fåtal invandrare. Eventuellt har det skett en sammanblandning av namnen Pira, Piron och Pierrou, vilka alla kan ha sina ursprung i namnet Pierard.

Piette

Pipping

Pira

Pousette

Detta är en av de största vallonsläkterna i landet. Den är samlad till bruken i norra Uppland under det första århundradet.


Poussar

Qvarfordt

Namnet är flamländskt. Delen -fordt betyder "vad" och första delen kommer av "kvarn", dvs namnet kan tydas som "vadet vid kvarnen". Släkten tidigt representerad vid Ankarsrum.

Robert

Spite

Sporrong

Släkten bestod under 1600-talet av masmästare och hammarsmeder med spridning på de flesta av bruken i Norduppland.

Tillman

Under 1600-talet var smältare det i särklass vanligaste yrkesvalet för släkten Tillman. Senare ägnade de sig åt hantverk och andra yrken och kom till bl.a. Stockholm från de uppländska bruken där man tidigare varit samlad.

Tissier

Tolf

de Trij

de Val

Vincent de Raffelier

m.fl.


Källa:Vallonskivan 2.0 Källa:Vallonsläkter under 1600-talet Källa:Vallonernas namn

Personliga verktyg