Gusum
Ede (Diskussion | bidrag) |
Pjoo (Diskussion | bidrag) |
||
| (3 mellanliggande versioner av en användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | |||
[[Kategori: Bruk]] | [[Kategori: Bruk]] | ||
| + | [[Kategori: Vallonbruk]] | ||
| + | [[Bild:deTrys_ljusarmar_Tryserum_kyrka.jpg|thumb|left|Henrik deTrys skänkta ljusarmar Tryserum kyrka]] | ||
| + | '''Gusum''' låg i [[Ringarum i E län|Ringarum]] i Östergötland och bruket nämndes första gången [[1652]] [Harmens register], men startade 1653. Var tidvis en egen bruksförsamling. Till 300-årsminnet utgavs boken "Gusums bruk 1653-1953". | ||
| − | '''Henrik de Try (de Trij)''' född omkring 1600 död 1669 | + | '''[[de Try|Henrik de Try]] (de Trij)''' född omkring [[1600]] död [[1669]] |
| − | grundare av Gusums bruk 1653 i Ringarum socken. | + | grundare av Gusums bruk [[1653]] i Ringarum socken. |
| − | Henrik de Try hade köpt skattehemman Stora Gusum i Ringarum socken av | + | [[de Try|Henrik de Try]] hade köpt skattehemman Stora Gusum i Ringarum socken av [[löjtnant]]en Sven Jonsson [[1652]]. Hans svåger, [[postmästare]]n [[Thillman|Albrekt Thillman]] i Norrköping skrev som ombud för honom i oktober [[1652]] till Bergskollegium om tillstånd att få anlägga ett järnbruk på det inköpta hemmanet. |
| − | Kollegiets privilegium utfärdades den 2 november 1652. Såsom fri från industritjänst kallas han nu "handelsman". Tillståndet gällde en masugn till styckegjuteri och en järnhammare. | + | Kollegiets privilegium utfärdades den [[2 november]] [[1652]]. Såsom fri från industritjänst kallas han nu "handelsman". Tillståndet gällde en [[masugn]] till [[styckegjuteri]] och en [[järnhammare]]. |
| − | När anläggningen 1653 var färdig, hade man 16 man i arbete. | + | När anläggningen [[1653]] var färdig, hade man 16 man i arbete. |
| − | Ett konsortium bildades 1655 tillsammans med Henrik de | + | Ett konsortium bildades [[1655]] tillsammans med [[de Try|Henrik de Try]]s svågrar, bröderna [[de Besche]]. |
| − | Den 27 november 1661 fick Henrik de Try kollegiets tillstånd att inrätta ett mässingsbruk i Gusum. | + | Den [[27 november]] [[1661]] fick [[de Try|Henrik de Try]] kollegiets tillstånd att inrätta ett [[mässingsbruk]] i Gusum. |
| − | Henrik de Try och hans släkting Claude Rocquette Hägerstierna hade bildat ett bolag, sedan bröderna de Besche lämnat bruket. | + | [[de Try|Henrik de Try]] och hans släkting [[Hägerstierna|Claude Rocquette Hägerstierna]] hade bildat ett bolag, sedan bröderna [[de Besche]] lämnat bruket. |
| − | När | + | När [[mässingsbruk]]et växte fram och tillvann sig intresse, gick järnbruket tillbaka och miste sin betydelse undan för undan. |
| − | Gusum mässingsbruk blev bestående. | + | Gusum [[mässingsbruk]] blev bestående. |
Källa: Släkt o hävd 1976 nr. 3 s 131-179 | Källa: Släkt o hävd 1976 nr. 3 s 131-179 | ||
Nuvarande version från 13 januari 2010 kl. 18.48
Gusum låg i Ringarum i Östergötland och bruket nämndes första gången 1652 [Harmens register], men startade 1653. Var tidvis en egen bruksförsamling. Till 300-årsminnet utgavs boken "Gusums bruk 1653-1953".
Henrik de Try (de Trij) född omkring 1600 död 1669 grundare av Gusums bruk 1653 i Ringarum socken.
Henrik de Try hade köpt skattehemman Stora Gusum i Ringarum socken av löjtnanten Sven Jonsson 1652. Hans svåger, postmästaren Albrekt Thillman i Norrköping skrev som ombud för honom i oktober 1652 till Bergskollegium om tillstånd att få anlägga ett järnbruk på det inköpta hemmanet. Kollegiets privilegium utfärdades den 2 november 1652. Såsom fri från industritjänst kallas han nu "handelsman". Tillståndet gällde en masugn till styckegjuteri och en järnhammare. När anläggningen 1653 var färdig, hade man 16 man i arbete. Ett konsortium bildades 1655 tillsammans med Henrik de Trys svågrar, bröderna de Besche.
Den 27 november 1661 fick Henrik de Try kollegiets tillstånd att inrätta ett mässingsbruk i Gusum. Henrik de Try och hans släkting Claude Rocquette Hägerstierna hade bildat ett bolag, sedan bröderna de Besche lämnat bruket. När mässingsbruket växte fram och tillvann sig intresse, gick järnbruket tillbaka och miste sin betydelse undan för undan. Gusum mässingsbruk blev bestående.
Källa: Släkt o hävd 1976 nr. 3 s 131-179
