Huskvarna stad
| (2 mellanliggande versioner av en användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Huskvarna före detta stad, numera sammanväxt med [[Jönköping stad]], Jönköpings kommun, Småland (Jönköping län); 21.555 invånare (2001). Huskvarna ligger vid Europaväg 4 intill Vätterns sydöstra del. Näringslivet i Huskvarna domineras av Husqvarna AB (motorsågar och gräsklippare) andra stora arbetsgivare är Jönköpings kommun och Saab Training Systems AB. | Huskvarna före detta stad, numera sammanväxt med [[Jönköping stad]], Jönköpings kommun, Småland (Jönköping län); 21.555 invånare (2001). Huskvarna ligger vid Europaväg 4 intill Vätterns sydöstra del. Näringslivet i Huskvarna domineras av Husqvarna AB (motorsågar och gräsklippare) andra stora arbetsgivare är Jönköpings kommun och Saab Training Systems AB. | ||
| − | Bebyggelse: Huskvarnas historia är starkt knuten till Husqvarna Vapenfabriks AB. [[Tham|Wilhelm Tham]] ([[disponent]] för vapenfabriken [[1877]]-[[1911]]) arrangerade norr om Huskvarnaån det nya samhälle som [[1907]] blev Huskvarna köping och [[1911]] stad. Man upprättade därvid obligatorisk stadsplan, där den breda Esplanaden blev både markant huvudaxel och parkstråk. Då Södra stambanan passerade högt över Huskvarna blev det angeläget för vapenfabriken att få egna spår. Man erhöll [[1894]] bana ner till Rosendala lastbrygga, varifrån båttransport kunde ta vid. År [[1935]] lades järnvägen ned och året efter breddades vapenfabrikens industrispår till normal spårvidd. Huskvarnas centrum har sanerats starkt i postmodernistisk riktning. Huskvarnas stadsmuseum är inrymt i gamla [[kruthuset]], och [[Smedbyn]] innehåller sedan [[1981]] vapenmuseum. | + | '''Bebyggelse''': Huskvarnas historia är starkt knuten till Husqvarna Vapenfabriks AB. [[Tham|Wilhelm Tham]] ([[disponent]] för vapenfabriken [[1877]]-[[1911]]) arrangerade norr om Huskvarnaån det nya samhälle som [[1907]] blev Huskvarna köping och [[1911]] stad. Man upprättade därvid obligatorisk stadsplan, där den breda Esplanaden blev både markant huvudaxel och parkstråk. Då Södra stambanan passerade högt över Huskvarna blev det angeläget för vapenfabriken att få egna spår. Man erhöll [[1894]] bana ner till Rosendala lastbrygga, varifrån båttransport kunde ta vid. År [[1935]] lades järnvägen ned och året efter breddades vapenfabrikens industrispår till normal spårvidd. Huskvarnas centrum har sanerats starkt i postmodernistisk riktning. Huskvarnas stadsmuseum är inrymt i gamla [[kruthuset]], och [[Smedbyn]] innehåller sedan [[1981]] vapenmuseum. |
| − | Historia: Huskvarnas industriella historia går tillbaka till [[1689]]. Då flyttade delar av [[Jönköpings gevärsfaktori]] ut från Jönköping till de närbelägna fallen i Huskvarnaån. En ny epok inleddes [[1867]], då det privatägda faktoriet blev aktiebolag. Vattenkraften var en viktig förutsättning för den rätt omfattande industrietablering som under [[1800-talet]]s senare decennier ägde rum runt det gamla faktoriet. En alltmer förtätad bebyggelse växte fram. Vid [[1880-talet]]s mitt uppgick Huskvarnas befolkning till cirka 1.200 personer. Folkmängden hade [[1911]], då Huskvarna blev stad, ökat till närmare 6.000 personer. Huskvarna har varit starkt specialiserat på metall- och verkstadsindustri. Branschens goda konjunkturer har givit orten en relativt hastig tillväxt. Drygt 12.000 personer bodde i staden [[1950]]. Expansionen medförde att Huskvarna bebyggelsemässigt växte ihop med Jönköping och upphörde som egen kommun [[1971]]. | + | '''Historia''': Huskvarnas industriella historia går tillbaka till [[1689]]. Då flyttade delar av [[Jönköpings Gevärsfaktori|Jönköpings gevärsfaktori]] ut från Jönköping till de närbelägna fallen i Huskvarnaån. En ny epok inleddes [[1867]], då det privatägda faktoriet blev aktiebolag. Vattenkraften var en viktig förutsättning för den rätt omfattande industrietablering som under [[1800-talet]]s senare decennier ägde rum runt det gamla faktoriet. En alltmer förtätad bebyggelse växte fram. Vid [[1880-talet]]s mitt uppgick Huskvarnas befolkning till cirka 1.200 personer. Folkmängden hade [[1911]], då Huskvarna blev stad, ökat till närmare 6.000 personer. Huskvarna har varit starkt specialiserat på metall- och verkstadsindustri. Branschens goda konjunkturer har givit orten en relativt hastig tillväxt. Drygt 12.000 personer bodde i staden [[1950]]. Expansionen medförde att Huskvarna bebyggelsemässigt växte ihop med Jönköping och upphörde som egen kommun [[1971]]. |
Nationalencyklopedin | Nationalencyklopedin | ||
| + | |||
| + | [[Kategori: Städer]] | ||
Nuvarande version från 13 juli 2009 kl. 16.08
Huskvarna före detta stad, numera sammanväxt med Jönköping stad, Jönköpings kommun, Småland (Jönköping län); 21.555 invånare (2001). Huskvarna ligger vid Europaväg 4 intill Vätterns sydöstra del. Näringslivet i Huskvarna domineras av Husqvarna AB (motorsågar och gräsklippare) andra stora arbetsgivare är Jönköpings kommun och Saab Training Systems AB.
Bebyggelse: Huskvarnas historia är starkt knuten till Husqvarna Vapenfabriks AB. Wilhelm Tham (disponent för vapenfabriken 1877-1911) arrangerade norr om Huskvarnaån det nya samhälle som 1907 blev Huskvarna köping och 1911 stad. Man upprättade därvid obligatorisk stadsplan, där den breda Esplanaden blev både markant huvudaxel och parkstråk. Då Södra stambanan passerade högt över Huskvarna blev det angeläget för vapenfabriken att få egna spår. Man erhöll 1894 bana ner till Rosendala lastbrygga, varifrån båttransport kunde ta vid. År 1935 lades järnvägen ned och året efter breddades vapenfabrikens industrispår till normal spårvidd. Huskvarnas centrum har sanerats starkt i postmodernistisk riktning. Huskvarnas stadsmuseum är inrymt i gamla kruthuset, och Smedbyn innehåller sedan 1981 vapenmuseum.
Historia: Huskvarnas industriella historia går tillbaka till 1689. Då flyttade delar av Jönköpings gevärsfaktori ut från Jönköping till de närbelägna fallen i Huskvarnaån. En ny epok inleddes 1867, då det privatägda faktoriet blev aktiebolag. Vattenkraften var en viktig förutsättning för den rätt omfattande industrietablering som under 1800-talets senare decennier ägde rum runt det gamla faktoriet. En alltmer förtätad bebyggelse växte fram. Vid 1880-talets mitt uppgick Huskvarnas befolkning till cirka 1.200 personer. Folkmängden hade 1911, då Huskvarna blev stad, ökat till närmare 6.000 personer. Huskvarna har varit starkt specialiserat på metall- och verkstadsindustri. Branschens goda konjunkturer har givit orten en relativt hastig tillväxt. Drygt 12.000 personer bodde i staden 1950. Expansionen medförde att Huskvarna bebyggelsemässigt växte ihop med Jönköping och upphörde som egen kommun 1971.
Nationalencyklopedin
