Hökshult i Hakarp
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | Gård i [[Hakarp i F län|Hakarp]]: [http://www.hitta.se/ViewDetailsPlace.aspx?SearchType=4&UCSB%3aWflWhite=1a1b&UCSB%3aWflPink=4a&UCSB%3aTextBoxWho=&UCSB%3aTextBoxWhere=H%f6khult+Huskvarna&StreetNumberId=102390226 | + | Gård i [[Hakarp i F län|Hakarp]]: [http://www.hitta.se/ViewDetailsPlace.aspx?SearchType=4&UCSB%3aWflWhite=1a1b&UCSB%3aWflPink=4a&UCSB%3aTextBoxWho=&UCSB%3aTextBoxWhere=H%f6khult+Huskvarna&StreetNumberId=102390226 Karta]. |
"Hult" betydde i fornsvenskan "liten skog", "skogsdunge", "lund". I vissa trakter av Småland, särskilt i Värend, är namnen på -hult mycket vanliga. Denna namntyp anses ha kommit i bruk i slutet av vikingatiden och början av medeltiden. Av terrängen att döma är Hökhult yngre än de flesta gårdar på -torp. Förleden kan vara adjektivet hög ("det höga hultet"); i jordeboken [[1563]] skrives gården Höghult, vilket dock inte är mycket att bygga på. Möjligen är förleden substantivet hök. Hökhult har då utvecklats ur gen. pl. Hökahult. | "Hult" betydde i fornsvenskan "liten skog", "skogsdunge", "lund". I vissa trakter av Småland, särskilt i Värend, är namnen på -hult mycket vanliga. Denna namntyp anses ha kommit i bruk i slutet av vikingatiden och början av medeltiden. Av terrängen att döma är Hökhult yngre än de flesta gårdar på -torp. Förleden kan vara adjektivet hög ("det höga hultet"); i jordeboken [[1563]] skrives gården Höghult, vilket dock inte är mycket att bygga på. Möjligen är förleden substantivet hök. Hökhult har då utvecklats ur gen. pl. Hökahult. | ||
| Rad 14: | Rad 14: | ||
===Backstugor=== | ===Backstugor=== | ||
| − | + | * [[Ängsberg under Hökhult|Ängsberg]] | |
| − | [[Ängsberg under Hökhult|Ängsberg]] | + | |
===Andra byggnader på gården=== | ===Andra byggnader på gården=== | ||
| − | + | * [[Ryttaretorpet under Hökhult|Ryttaretorpet]] | |
| − | [[Ryttaretorpet under Hökhult|Ryttaretorpet]] | + | |
| − | + | ||
| − | + | ||
[[Kategori: Gårdar]] | [[Kategori: Gårdar]] | ||
Versionen från 13 juli 2009 kl. 21.02
"Hult" betydde i fornsvenskan "liten skog", "skogsdunge", "lund". I vissa trakter av Småland, särskilt i Värend, är namnen på -hult mycket vanliga. Denna namntyp anses ha kommit i bruk i slutet av vikingatiden och början av medeltiden. Av terrängen att döma är Hökhult yngre än de flesta gårdar på -torp. Förleden kan vara adjektivet hög ("det höga hultet"); i jordeboken 1563 skrives gården Höghult, vilket dock inte är mycket att bygga på. Möjligen är förleden substantivet hök. Hökhult har då utvecklats ur gen. pl. Hökahult.
Strax ovanför den östra Hökhultsgården ligger ett ställe Fagerhult, ett omkring 80 år gammalt nyodle. Fagerhult är ett exempel på hur en äldre namntyp får tjäna som mönster vid en yngre namngivning.
av Axel Forsström i 1990 års Hakarps Krönika.
Hökhult, 1/4 mantal skatte är 1580 upptaget som kronotorp. År 1627 bor här två knektar. Se vidare efter 1651 Stibbarps gård. 1819 är hemmanet antecknat som dragonrusthemman stom till nummer 39, Jönköpings kompani. Det innehades till 1764 av Jöns Jönsson, född 29 mars 1714, sedan av Jonas Eriksson, född 1741.
av Ragnar Lindstam i Huskvarna Krönika
