Granshult i Bankeryd
Pjoo (Diskussion | bidrag) |
Pjoo (Diskussion | bidrag) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | + | By i [[Bankeryd i F län|Bankeryd]] socken i [[Jönköpings län]]. | |
Granshults by bestod av fyra gårdar, [[Granshult Lillgård i Bankeryd|Lillegården]], [[Granshult Mellangård i Bankeryd|Mellangården]], [[Granshult Västergård i Bankeryd|Västergården]] och [[Granshult Östergård i Bankeryd|Östergården]]. Granshults by var centrum för faktorismidet i socknen, som hade påbörjats under [[1600-talet]]s senare del som legotillverkning åt gevärsfaktoriet i Jönköping från och med [[1689]] i [[Huskvarna stad|Huskvarna]]. År [[1720]] fanns i Bankeryd inte mindre än 47 faktorister, vilka bodde i de olika byarna, framförallt i Granshult, där det fanns en faktorismedja på varje gård. Av dessa finns en enda ännu kvar på ursprunglig plats i byn, medan ytterligare en har flyttats till Hembygdsgården. Upplösningen av faktorismidet i Bankeryd började vid [[1850-talet]]s slut; men verksamheten fortsatte en bit in på [[1900-talet]]. Granshultsbonden var därför under [[1700-talet|1700-]] och [[1800-talet]] stundtals smed, stundtals bonde, sin egen herre och dräng, mästare och bonde, som det föll sig. Gårdens skötsel överlämnades oftast åt hustru och barn. [[Smed]]en/bonden åtnjöt stort förtroende i socknen, och [[smedskrået]] ansågs som ett slags adel med [[ålderman]]nen i Granshult som okrönt kung. Utbildningen i smedyrket innebar först ett antal år som lärling, då man gick utan egentlig lön. När lärlingstiden var slut, kunde man bli upptagen som [[gesäll]]. | Granshults by bestod av fyra gårdar, [[Granshult Lillgård i Bankeryd|Lillegården]], [[Granshult Mellangård i Bankeryd|Mellangården]], [[Granshult Västergård i Bankeryd|Västergården]] och [[Granshult Östergård i Bankeryd|Östergården]]. Granshults by var centrum för faktorismidet i socknen, som hade påbörjats under [[1600-talet]]s senare del som legotillverkning åt gevärsfaktoriet i Jönköping från och med [[1689]] i [[Huskvarna stad|Huskvarna]]. År [[1720]] fanns i Bankeryd inte mindre än 47 faktorister, vilka bodde i de olika byarna, framförallt i Granshult, där det fanns en faktorismedja på varje gård. Av dessa finns en enda ännu kvar på ursprunglig plats i byn, medan ytterligare en har flyttats till Hembygdsgården. Upplösningen av faktorismidet i Bankeryd började vid [[1850-talet]]s slut; men verksamheten fortsatte en bit in på [[1900-talet]]. Granshultsbonden var därför under [[1700-talet|1700-]] och [[1800-talet]] stundtals smed, stundtals bonde, sin egen herre och dräng, mästare och bonde, som det föll sig. Gårdens skötsel överlämnades oftast åt hustru och barn. [[Smed]]en/bonden åtnjöt stort förtroende i socknen, och [[smedskrået]] ansågs som ett slags adel med [[ålderman]]nen i Granshult som okrönt kung. Utbildningen i smedyrket innebar först ett antal år som lärling, då man gick utan egentlig lön. När lärlingstiden var slut, kunde man bli upptagen som [[gesäll]]. | ||
Nuvarande version från 23 augusti 2009 kl. 15.32
By i Bankeryd socken i Jönköpings län.
Granshults by bestod av fyra gårdar, Lillegården, Mellangården, Västergården och Östergården. Granshults by var centrum för faktorismidet i socknen, som hade påbörjats under 1600-talets senare del som legotillverkning åt gevärsfaktoriet i Jönköping från och med 1689 i Huskvarna. År 1720 fanns i Bankeryd inte mindre än 47 faktorister, vilka bodde i de olika byarna, framförallt i Granshult, där det fanns en faktorismedja på varje gård. Av dessa finns en enda ännu kvar på ursprunglig plats i byn, medan ytterligare en har flyttats till Hembygdsgården. Upplösningen av faktorismidet i Bankeryd började vid 1850-talets slut; men verksamheten fortsatte en bit in på 1900-talet. Granshultsbonden var därför under 1700- och 1800-talet stundtals smed, stundtals bonde, sin egen herre och dräng, mästare och bonde, som det föll sig. Gårdens skötsel överlämnades oftast åt hustru och barn. Smeden/bonden åtnjöt stort förtroende i socknen, och smedskrået ansågs som ett slags adel med åldermannen i Granshult som okrönt kung. Utbildningen i smedyrket innebar först ett antal år som lärling, då man gick utan egentlig lön. När lärlingstiden var slut, kunde man bli upptagen som gesäll.
