Bockamålen i Hakarp
| (2 mellanliggande versioner av en användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | + | Gård i [[Hakarp i F län|Hakarp]]: [http://www.hitta.se/SearchCombi.aspx?__VIEWSTATE=%2FwEPDwUKMTg4NDI3NTMzNWRk&UCSB%3AWflWhite=1a1b&UCSB%3AWflPink=4a&SearchType=4&UCSB%3ABBX1=&UCSB%3ABBY1=&UCSB%3ABBX2=&UCSB%3ABBY2=&UCSB%3ATextBoxWho=&UCSB%3ATextBoxWhere=Bockam%E5len+Huskvarna&UCSB%3AButtonSearch=%A0%A0hitta%21%A0%A0&CombiDetails%3AMapControl%3Acx=1419748&CombiDetails%3AMapControl%3Acy=6420368&CombiDetails%3AMapControl%3ApointsHidden=&CombiDetails%3AMapControl%3Az=3 Karta]. | |
Förra leden är sannolikt genitiv pluralis av fornsvenska "bokker", "bock", och gården har då fått sitt namn av att platsen ursprungligen använts till betesplats för bockar. Förleden kan även vara ett fornsvenskt tillnamn, bildat till ordet bock. Slutleden är bestämd form av "måle"=avgränsat jordområde. Denna sammansättningsled är under formen -måla synnerligen vanlig i ortnamn i skogsbygderna i södra Småland och norra Blekinge och har därifrån spritt sig uppåt norra Småland och södra Östergötland. I [[Tveta härad]] förekommer endast 5 namn på -målen, alla i relativ närhet av Huskvarnaån, ett exempel bland många andra, att åarna i forna tider var kulturvägar. Att detta namn är så vanligt i oländiga skogsbygder, visar att det är av sent datum. [[Lindroth|Hjalmar Lindroth]] har i en uppsats i Ymer [[1916]] framhållit, att målabebyggelsen står i samband med trälarnas frigivning under medeltiden. | Förra leden är sannolikt genitiv pluralis av fornsvenska "bokker", "bock", och gården har då fått sitt namn av att platsen ursprungligen använts till betesplats för bockar. Förleden kan även vara ett fornsvenskt tillnamn, bildat till ordet bock. Slutleden är bestämd form av "måle"=avgränsat jordområde. Denna sammansättningsled är under formen -måla synnerligen vanlig i ortnamn i skogsbygderna i södra Småland och norra Blekinge och har därifrån spritt sig uppåt norra Småland och södra Östergötland. I [[Tveta härad]] förekommer endast 5 namn på -målen, alla i relativ närhet av Huskvarnaån, ett exempel bland många andra, att åarna i forna tider var kulturvägar. Att detta namn är så vanligt i oländiga skogsbygder, visar att det är av sent datum. [[Lindroth|Hjalmar Lindroth]] har i en uppsats i Ymer [[1916]] framhållit, att målabebyggelsen står i samband med trälarnas frigivning under medeltiden. | ||
| Rad 12: | Rad 12: | ||
===Backstugor=== | ===Backstugor=== | ||
| + | * [[Skogen under Bockamålen|Skogen]] | ||
| − | + | [[Kategori: Gårdar]] | |
| − | + | ||
| − | + | ||
| − | + | ||
| − | [[Kategori: Gårdar | + | |
Nuvarande version från 13 juli 2009 kl. 21.13
Förra leden är sannolikt genitiv pluralis av fornsvenska "bokker", "bock", och gården har då fått sitt namn av att platsen ursprungligen använts till betesplats för bockar. Förleden kan även vara ett fornsvenskt tillnamn, bildat till ordet bock. Slutleden är bestämd form av "måle"=avgränsat jordområde. Denna sammansättningsled är under formen -måla synnerligen vanlig i ortnamn i skogsbygderna i södra Småland och norra Blekinge och har därifrån spritt sig uppåt norra Småland och södra Östergötland. I Tveta härad förekommer endast 5 namn på -målen, alla i relativ närhet av Huskvarnaån, ett exempel bland många andra, att åarna i forna tider var kulturvägar. Att detta namn är så vanligt i oländiga skogsbygder, visar att det är av sent datum. Hjalmar Lindroth har i en uppsats i Ymer 1916 framhållit, att målabebyggelsen står i samband med trälarnas frigivning under medeltiden.
av Axel Forsström i 1990 års Hakarps Krönika.
Bockamålen, 1/4 mantal frälse, hörde 1580 till E Gyllenstjernas gods, var 1651 ladugårdsgods under Stensholm och tillhörde 1700 Göran Gyllenstjerna och 1704 Knut Patkull. Brukades 1764 av Jon Jönsson, född 1713, sedan hans son, Håkan, född den 10 december 1730.
av Ragnar Lindstam i Huskvarna Krönika.
