Överum
Pjoo (Diskussion | bidrag) |
|||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
Det fanns elva järnbruk i Tjust härad under 1700- och 1800-talen. Därför kallades denna trakt också för Tjust Bergslag. De flesta bruken drabbades dock av den stora bruksdöden vid slutet av 1800-talet. Överum är ett av de få som överlevde. | Det fanns elva järnbruk i Tjust härad under 1700- och 1800-talen. Därför kallades denna trakt också för Tjust Bergslag. De flesta bruken drabbades dock av den stora bruksdöden vid slutet av 1800-talet. Överum är ett av de få som överlevde. | ||
| − | Bruket grundades av valloner år [[1655]]. En av dessa var '''Henrik de Try (de Trij)''' född omkring 1600 död 1669. Ansökan om uppförande av ett järnbruk på Överums skattehemman i Lofta socken, de ansökande är '''Henrik de Try,''' svågrarna '''Abraham de Besche''' och brodern '''Hubert de Besche'''. | + | Bruket grundades av valloner år [[1655]]. En av dessa var '''[[de Try|Henrik de Try]] (de Trij)''' född omkring [[1600]] död [[1669]]. Ansökan om uppförande av ett järnbruk på Överums skattehemman i Lofta socken, de ansökande är '''[[de Try|Henrik de Try]],''' svågrarna '''[[de Besche|Abraham de Besche]]''' och brodern '''[[de Besche|Hubert de Besche]]'''. |
| − | Den 12 december 1655 utfärdades privilegiebrev som tillät byggandet av en masugn och två hamrar. Förmodligen hade gården inköpts redan 1652 och arbetet med | + | Den [[12 december]] [[1655]] utfärdades privilegiebrev som tillät byggandet av en [[masugn]] och två hamrar. Förmodligen hade gården inköpts redan [[1652]] och arbetet med [[masugn]]en påbörjats [[1654]]. [[Bergmästare]] [[Geijer|Christoffer Geijer]] vitsordar året därpå, att en [[masugn]] och tvenne [[hammare]] har uppbyggts. Några år senare är även styckegjutning i full gång, varvid [[de Try|Henrik de Try]] låtit ett privilegium för [[Gusum]] utsträckas att gälla också för Överum. Man hade rätt att gjuta två- till [[sexpundig]]a [[kanon]]er. |
| − | För driften stod till att börja med Abraham de Besche. Då den inhemska marknaden var mättad, skedde export till Holland. Av de | + | För driften stod till att börja med [[de Besche|Abraham de Besche]]. Då den inhemska marknaden var mättad, skedde export till Holland. Av de [[kanon]]er han göt råkade ett parti vid försäljning bli kasserade i Amsterdam, vilket medförde en svår förlust och var bidragande orsak till att han lämnade Sverige [[1666]]. Brodern Hubert gjorde likaså strax därefter. [[Willemonth|Gillis Willemonth]], en svåger, övertog tills vidare deras andelar i Överum. |
| − | Henrik de Try hade troligen verkställt uttagningen av platsen, bedömt vatten fallen, tagit ut de malmstråk man funnit och övervakat byggandet. Däremot har man inga bevis för att han bott där annat än vid sina besök, han förefaller dock ha varit den drivande kraften i konsortiet och inte bara initiativtagaren. | + | [[de Try|Henrik de Try]] hade troligen verkställt uttagningen av platsen, bedömt vatten fallen, tagit ut de malmstråk man funnit och övervakat byggandet. Däremot har man inga bevis för att han bott där annat än vid sina besök, han förefaller dock ha varit den drivande kraften i konsortiet och inte bara initiativtagaren. |
| − | Det var tillgången på malm, skog och vattenfall som gjorde att bruket hamnade just här. Produktionen bestod till en början av [[tackjärn]] och [[stångjärn]], [[kanoner]] och [[kanonkulor]]. År [[1776]] byggde man en manufaktursmedja, och började tillverka hästskor, spik, yxor, spadar, husgeråd och dylikt. Omkring sekelskiftet [[1800]] upphörde kanongjutningen, och man övergick alltmer till husgeråd och byggnadssmide. | + | Det var tillgången på [[malm]], skog och vattenfall som gjorde att bruket hamnade just här. Produktionen bestod till en början av [[tackjärn]] och [[stångjärn]], [[kanoner]] och [[kanonkulor]]. År [[1776]] byggde man en manufaktursmedja, och började tillverka hästskor, [[spik]], [[yxor]], [[spadar]], husgeråd och dylikt. Omkring sekelskiftet [[1800]] upphörde kanongjutningen, och man övergick alltmer till husgeråd och byggnadssmide. |
År [[1850]] startade man plogtillverkning, och efter några år även andra lantbruksredskap. Dessutom har man tillverkat virkesvaror, fönster och dörrar, skogs- och lantbruksprodukter, elmotorer och delar till kontorsmaskiner. Idag tillverkas plogar, såmaskiner och konstgödselspridare. | År [[1850]] startade man plogtillverkning, och efter några år även andra lantbruksredskap. Dessutom har man tillverkat virkesvaror, fönster och dörrar, skogs- och lantbruksprodukter, elmotorer och delar till kontorsmaskiner. Idag tillverkas plogar, såmaskiner och konstgödselspridare. | ||
| − | Antalet anställda var på [[1970-talet]] omkring 1000 personer. Bruket var då ett av länets största industrier. Under år [[2005]] var antalet anställda i medeltal 140. Bruket firade sitt 350-års jubileum år [[2005]]. Man kan då se tillbaka på en 350-årig oavbruten verksamhet med både kriser och framgångar. Man startade med järnframställning i en primitiv mulltimmerhytta, och har i dag en toppmodern fabrik med välutbildad personal, som tillverkar produkter i världsklass. | + | Antalet anställda var på [[1970-talet]] omkring 1000 personer. Bruket var då ett av länets största industrier. Under år [[2005]] var antalet anställda i medeltal 140. Bruket firade sitt 350-års jubileum år [[2005]]. Man kan då se tillbaka på en 350-årig oavbruten verksamhet med både kriser och framgångar. Man startade med järnframställning i en primitiv [[mulltimmerhytta]], och har i dag en toppmodern fabrik med välutbildad personal, som tillverkar produkter i världsklass. |
[[Källa:Tjustforum]], Källa: Släkt o hävd 1976 nr. 3 s 131-179 | [[Källa:Tjustforum]], Källa: Släkt o hävd 1976 nr. 3 s 131-179 | ||
Nuvarande version från 13 januari 2010 kl. 19.44
Det fanns elva järnbruk i Tjust härad under 1700- och 1800-talen. Därför kallades denna trakt också för Tjust Bergslag. De flesta bruken drabbades dock av den stora bruksdöden vid slutet av 1800-talet. Överum är ett av de få som överlevde.
Bruket grundades av valloner år 1655. En av dessa var Henrik de Try (de Trij) född omkring 1600 död 1669. Ansökan om uppförande av ett järnbruk på Överums skattehemman i Lofta socken, de ansökande är Henrik de Try, svågrarna Abraham de Besche och brodern Hubert de Besche. Den 12 december 1655 utfärdades privilegiebrev som tillät byggandet av en masugn och två hamrar. Förmodligen hade gården inköpts redan 1652 och arbetet med masugnen påbörjats 1654. Bergmästare Christoffer Geijer vitsordar året därpå, att en masugn och tvenne hammare har uppbyggts. Några år senare är även styckegjutning i full gång, varvid Henrik de Try låtit ett privilegium för Gusum utsträckas att gälla också för Överum. Man hade rätt att gjuta två- till sexpundiga kanoner. För driften stod till att börja med Abraham de Besche. Då den inhemska marknaden var mättad, skedde export till Holland. Av de kanoner han göt råkade ett parti vid försäljning bli kasserade i Amsterdam, vilket medförde en svår förlust och var bidragande orsak till att han lämnade Sverige 1666. Brodern Hubert gjorde likaså strax därefter. Gillis Willemonth, en svåger, övertog tills vidare deras andelar i Överum. Henrik de Try hade troligen verkställt uttagningen av platsen, bedömt vatten fallen, tagit ut de malmstråk man funnit och övervakat byggandet. Däremot har man inga bevis för att han bott där annat än vid sina besök, han förefaller dock ha varit den drivande kraften i konsortiet och inte bara initiativtagaren.
Det var tillgången på malm, skog och vattenfall som gjorde att bruket hamnade just här. Produktionen bestod till en början av tackjärn och stångjärn, kanoner och kanonkulor. År 1776 byggde man en manufaktursmedja, och började tillverka hästskor, spik, yxor, spadar, husgeråd och dylikt. Omkring sekelskiftet 1800 upphörde kanongjutningen, och man övergick alltmer till husgeråd och byggnadssmide.
År 1850 startade man plogtillverkning, och efter några år även andra lantbruksredskap. Dessutom har man tillverkat virkesvaror, fönster och dörrar, skogs- och lantbruksprodukter, elmotorer och delar till kontorsmaskiner. Idag tillverkas plogar, såmaskiner och konstgödselspridare.
Antalet anställda var på 1970-talet omkring 1000 personer. Bruket var då ett av länets största industrier. Under år 2005 var antalet anställda i medeltal 140. Bruket firade sitt 350-års jubileum år 2005. Man kan då se tillbaka på en 350-årig oavbruten verksamhet med både kriser och framgångar. Man startade med järnframställning i en primitiv mulltimmerhytta, och har i dag en toppmodern fabrik med välutbildad personal, som tillverkar produkter i världsklass.
Källa:Tjustforum, Källa: Släkt o hävd 1976 nr. 3 s 131-179
