Granshult i Bankeryd
Pjoo (Diskussion | bidrag) |
|||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
* [[Amerika under Granshult|Amerika]], [[Anderstorp under Granshult|Anderstorp]], [[England 1 under Granshult|England 1]], [[England 2 under Granshult|England 2]], [[Fridhem under Granshult|Fridhem]], [[Gustavsberg under Granshult|Gustavsberg]], [[Gustavslund under Granshult|Gustavslund]], [[Hägnared under Granshult|Hägnared]], [[Lillegård 1 under Granshult|Lillegård 1]], [[Lillegård 2 under Granshult|Lillegård 2]], [[Markastugan under Granshult|Markastugan]], [[Norrlyckan under Granshult|Norrlyckan]], [[Nymansstugan under Granshult|Nymansstugan]] och [[Sandvik under Granshult|Sandvik]] | * [[Amerika under Granshult|Amerika]], [[Anderstorp under Granshult|Anderstorp]], [[England 1 under Granshult|England 1]], [[England 2 under Granshult|England 2]], [[Fridhem under Granshult|Fridhem]], [[Gustavsberg under Granshult|Gustavsberg]], [[Gustavslund under Granshult|Gustavslund]], [[Hägnared under Granshult|Hägnared]], [[Lillegård 1 under Granshult|Lillegård 1]], [[Lillegård 2 under Granshult|Lillegård 2]], [[Markastugan under Granshult|Markastugan]], [[Norrlyckan under Granshult|Norrlyckan]], [[Nymansstugan under Granshult|Nymansstugan]] och [[Sandvik under Granshult|Sandvik]] | ||
| − | |||
| − | |||
[[kategori:Gårdar]] | [[kategori:Gårdar]] | ||
Versionen från 16 augusti 2009 kl. 16.49
Gård i Bankeryd socken i Jönköpings län.
Granshults by bestod av fyra gårdar, Lillegården, Mellangården, Västergården och Östergården. Granshults by var centrum för faktorismidet i socknen, som hade påbörjats under 1600-talets senare del som legotillverkning åt gevärsfaktoriet i Jönköping från och med 1689 i Huskvarna. År 1720 fanns i Bankeryd inte mindre än 47 faktorister, vilka bodde i de olika byarna, framförallt i Granshult, där det fanns en faktorismedja på varje gård. Av dessa finns en enda ännu kvar på ursprunglig plats i byn, medan ytterligare en har flyttats till Hembygdsgården. Upplösningen av faktorismidet i Bankeryd började vid 1850-talets slut; men verksamheten fortsatte en bit in på 1900-talet. Granshultsbonden var därför under 1700- och 1800-talet stundtals smed, stundtals bonde, sin egen herre och dräng, mästare och bonde, som det föll sig. Gårdens skötsel överlämnades oftast åt hustru och barn. Smeden/bonden åtnjöt stort förtroende i socknen, och smedskrået ansågs som ett slags adel med åldermannen i Granshult som okrönt kung. Utbildningen i smedyrket innebar först ett antal år som lärling, då man gick utan egentlig lön. När lärlingstiden var slut, kunde man bli upptagen som gesäll.
