Nore
(Ny sida: '''Nore bruk''' i Eda socken i Värmland byggdes åren 1750-51 av brukspatron Leonard Magnus Uggla vid Adolfsfors i Köla sn, som han uppfört 1743. Nore bruk, som från början kallades Ad...) |
|||
| (En mellanliggande version av en användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | '''Nore bruk''' i Eda socken i Värmland byggdes åren 1750- | + | '''Nore bruk''' i [[Eda i S län|Eda]] socken i Värmland byggdes åren [[1750]]-[[1751]] av [[brukspatron]] [[Uggla|Leonard Magnus |
| − | Uggla vid Adolfsfors i Köla | + | Uggla]] vid Adolfsfors i Köla socken, som han uppfört [[1743]]. Nore bruk, som från |
| − | början kallades Adolfsfors nedre bruk, var i drift 1752-1885. Det startade | + | början kallades Adolfsfors nedre bruk, var i drift [[1752]]-[[1885]]. Det startade |
| − | med en dubbel stålugn och 3 knipphamrar. År 1773 fick man privilegium för 1 | + | med en dubbel stålugn och 3 knipphamrar. År [[1773]] fick man privilegium för 1 |
hammare och 2 härdar för 900 skålpund stångjärnssmide. Stångjärnssmidet | hammare och 2 härdar för 900 skålpund stångjärnssmide. Stångjärnssmidet | ||
| − | upphörde redan 1779 men en del svartsmide tillverkades ända till 1885. | + | upphörde redan [[1779]] men en del svartsmide tillverkades ända till [[1885]]. |
Råmaterialet var tackjärn från gruvorna och masugnarna i östra Värmland. Det | Råmaterialet var tackjärn från gruvorna och masugnarna i östra Värmland. Det | ||
| − | fraktades på den | + | fraktades på den så kallade tackjärnsleden till Sulvik och Ränkesed strax väster om |
Arvika, där det lastades om på mindre båtar för vidaretransport till Nore, | Arvika, där det lastades om på mindre båtar för vidaretransport till Nore, | ||
| − | Adolfsfors och Charlottenberg. Några årtionden i mitten av 1800-talet gick | + | Adolfsfors och Charlottenberg. Några årtionden i mitten av [[1800-talet]] gick |
transporten mellan Glafsfjorden och Ränken på en smalspårig bana där | transporten mellan Glafsfjorden och Ränken på en smalspårig bana där | ||
vagnarna drogs av hästar och oxar. Stångjärnet och manufakturerna som | vagnarna drogs av hästar och oxar. Stångjärnet och manufakturerna som | ||
framställdes vid bruken gick med returfrakten. | framställdes vid bruken gick med returfrakten. | ||
| − | Vid mitten av 1800-talet hade Nore bruk 2 härdar, 1 knipphammare och 6 | + | Vid mitten av [[1800-talet]] hade Nore bruk 2 härdar, 1 knipphammare och 6 |
| − | spikhamrar. Produktionen uppges för 1872 ha varit 52 ton stångjärn och 34 | + | spikhamrar. Produktionen uppges för [[1872]] ha varit 52 ton stångjärn och 34 |
ton spik. Uppgifterna om produktionen är emellertid inte tillförlitliga | ton spik. Uppgifterna om produktionen är emellertid inte tillförlitliga | ||
eftersom bruket ingick i moderbolaget Adolfsfors och tidvis även var | eftersom bruket ingick i moderbolaget Adolfsfors och tidvis även var | ||
systerbruk till Sölje bruk. Bland de svenska köparna av brukets produktion | systerbruk till Sölje bruk. Bland de svenska köparna av brukets produktion | ||
| − | av spik och byggnadssmide kan nämnas Eda skans före 1814 och SJ då banan | + | av spik och byggnadssmide kan nämnas Eda skans före [[1814]] och SJ då banan |
till Kristiania anlades. | till Kristiania anlades. | ||
| − | På 1830-talet ägdes bruket av brukspatron Lars Daniel Larsson som gick i | + | På [[1830-talet]] ägdes bruket av brukspatron Lars Daniel Larsson som gick i |
| − | konkurs. Nya ägare blev Jonas Niklas Nordström och hans son Alfred, som ägde | + | konkurs. Nya ägare blev [[Nordström|Jonas Niklas Nordström]] och hans son Alfred, som ägde |
| − | Sölje och Stömne bruk. Vid den fortsatta driften fick bruket namnet | + | [[Sölje]] och [[Stömne]] bruk. Vid den fortsatta driften fick bruket namnet |
| − | Noreborg. Alfred Nordström, som kallades "Kongen på Nore", lät 1852 uppföra | + | [[Noreborg]]. [[Nordström|Alfred Nordström]], som kallades "Kongen på Nore", lät [[1852]] uppföra |
den ännu bevarade Noreborgs herrgård. | den ännu bevarade Noreborgs herrgård. | ||
| + | |||
| + | [[Kategori: Bruk]] | ||
Nuvarande version från 11 juli 2009 kl. 01.09
Nore bruk i Eda socken i Värmland byggdes åren 1750-1751 av brukspatron Leonard Magnus Uggla vid Adolfsfors i Köla socken, som han uppfört 1743. Nore bruk, som från början kallades Adolfsfors nedre bruk, var i drift 1752-1885. Det startade med en dubbel stålugn och 3 knipphamrar. År 1773 fick man privilegium för 1 hammare och 2 härdar för 900 skålpund stångjärnssmide. Stångjärnssmidet upphörde redan 1779 men en del svartsmide tillverkades ända till 1885.
Råmaterialet var tackjärn från gruvorna och masugnarna i östra Värmland. Det fraktades på den så kallade tackjärnsleden till Sulvik och Ränkesed strax väster om Arvika, där det lastades om på mindre båtar för vidaretransport till Nore, Adolfsfors och Charlottenberg. Några årtionden i mitten av 1800-talet gick transporten mellan Glafsfjorden och Ränken på en smalspårig bana där vagnarna drogs av hästar och oxar. Stångjärnet och manufakturerna som framställdes vid bruken gick med returfrakten.
Vid mitten av 1800-talet hade Nore bruk 2 härdar, 1 knipphammare och 6 spikhamrar. Produktionen uppges för 1872 ha varit 52 ton stångjärn och 34 ton spik. Uppgifterna om produktionen är emellertid inte tillförlitliga eftersom bruket ingick i moderbolaget Adolfsfors och tidvis även var systerbruk till Sölje bruk. Bland de svenska köparna av brukets produktion av spik och byggnadssmide kan nämnas Eda skans före 1814 och SJ då banan till Kristiania anlades.
På 1830-talet ägdes bruket av brukspatron Lars Daniel Larsson som gick i konkurs. Nya ägare blev Jonas Niklas Nordström och hans son Alfred, som ägde Sölje och Stömne bruk. Vid den fortsatta driften fick bruket namnet Noreborg. Alfred Nordström, som kallades "Kongen på Nore", lät 1852 uppföra den ännu bevarade Noreborgs herrgård.
