Klerebo

Nuvarande version från 26 november 2009 kl. 11.57

Klerebo borrbruk under Klerebo i Bankeryd socken.

Borrbruket har uppförts senast år 1679 av faktoriskrivaren Lars Billing. År 1661 efterträdde Lars Billing den samma år avlidne Hans Bursie. Billing förordandes då av krigskollegium att var faktor vid Jönköpings Gevärsfaktori. Han var född i Västergötland år 1628 och gift med Katarina Persdotter.

Borr och slipkvarnen i Dunkehalla, Jönköping, besvärades ofta av vattenbrist och en tilltagande konkurrens om vattnet med de många grannkvarnarna. Faktor Billing lät då ombygga densamma till hammarsmedja, och borrbruket transporterades omkring år 1676-1679 till Billings inköpta frälsehemman Klerebo i Bankeryd, där ett nytt borr och slipverk för muskötpipor byggdes vid Dummeån.

Klerebo borrbruk, hade fem borrbänkar. Vid dem kunde fem man borra på en gång. Drevhjul fanns två. Arbetarna var i Klerebo tolv stycken.

Lars Billing avled efter bara några dagars sjukdom den 26 maj 1679. I äktenskapet fanns tre söner och två döttrar.

En av sönerna, Bengt Larsson Billing, blev sin faders efterträdare som faktor. Han fick dock vänta i två år innan han fick fullmakt på sysslan. Den 10 mars 1681 erhöll han kunglig fullmakt att vara faktor. Då hade han tillsammans med modern drivit företaget sedan faderns död. Under hans tid, inträdde Jönköpings faktori i en ny period, som utmärkets av ett storartat uppsving. År 1689 lät Bengt Billing uppföra dammanläggningar och byggde ny ränna med underbyggnad i Klerebo.

Det var Bengt Billing, som uppgjorde förslag till byggande av borrebruket i Huskvarna, och som också fick verkställa förslaget. År 1691 den 28 april avled hastigt Bengt Billing. Efter hans död upptäcktes att han häftade i skuld till kronan. Billings skuld uppgick till 3.392 daler 21 2/3 öre silvermynt, samt dessutom rättegångskostnader 736 daler silvermynt. Bengt Billing var gift med Margareta Baumgardt. Hon avled år 1705. Makarna bodde i Jönköping, i ett hus ägt av Billing.

Redan år 1682 anmälde sig kronan som köpare till bruket. Det kom att dröja ytterligare fem år innan kronan förvärvat anläggningen. Bruket värderades då till 412 daler.

Invertering av bruket verkställdes år 1691. Det var samtliga "båhrebruk rondt Jönekiöping" som inventerades, Huusquarna båhrebruck, Klerebo båhrebruk och båhrebruket wedh Odensiöö.

[redigera] Klerebo Båhrebruk

Strömmen är frälse, tillhörig Hr. Klingenspåren på Attarp å dhen ena och Hr. Borgmäster Eckebom å dhen södra sijdan.

• Båhrhuset består af 4 knuttar behullit med torf- och näfvertak sampt döör och sine behörgige gångjärn och lås. Taket något otät, till thes reparation finnes i förrådt een klåfwa näver.

• Dammen och rännan med sin underbyggnad är behållet, bestående af 6 träens längdh och femb band eller tvingar upbygdt för 2:ne åhr sedan af sahlige faktor Billing.

• Tvenne styck öwferfalsshjul med thes underbyggnad till en tijd brukelige och behöfwa någon reparation.

• Inredan finnes 2:ne styck hjulstockar behåldne, hwardera försedde med femb jernringar, tvenne jernaxlar, hwilka tillijka driva både båhr och slipningh.

• Tvenne stycken slipestenar med sina jernaxlar eller nålar.

• Trenne stycken behåldne och dugl:e drefhjul.

• Trenne stycken wällehjul med sitt behörige beslag och jernaxlar.

• Båhrebänkar eller pipefästor 2 stycken.

• Båhreklambror eller pipefästor 2 stycken.

• Samble små förnötta knöster 2 stycken.

• En duglig och behållen stuga medh 2:ne fönster på väggen, framkammar, boodh, fåhr- och fäähuus medh sine dörar och gångjern.

• En lada och loge med torftak och sine dörar och gångjern.

• En gammal odugl. nederrutten smedia.

Dette föreskrefne wij samptel:n undertecknade medh egne händers underskrift och anhörige signeter bekräftom, datum Jönekiöping den 30 september Anno 1691.

Mag. Granatenhielm, H. Ridderström, Anders Christoffersson notarie

På Cronans Bef:s Wägnar Lars Palander, Margareta Baumgardt en högt bedröwadt encjia.

En stor beställning av harnesk, gjordes den 16 oktober 1680. Då fick Klerebo beställning på 1.000 harnesk för Smålands kavalleriregemente. Beställare var överste Per Stålhammar. De tillverkades av åldermannen Per Lustig, samt harneskmakaren Arvid Hamb, Daniel Olsson, Ruuth och Sven Lindh till ett pris av 7 daler kopparmynt per styck, men befunnos vid leveransen 1682 vara varken skottsäkra eller modelleniga, varför faktoriet av K.M:t ålades göra nya. Inför faktorn sade harneskmakarna sig ha gjort harnesken modellenliga, ehuru enligt anvisningarna något lättare. Plåtarna hade levererats av hammarsmeden Per Andersson från Hellstorps hammare i Barnarp. Han hade utslagit 19 stycken på skeppundet. Plåtarna hade blivit för lätta för att harnesken skulle kunna vara skottsäkra. Harneskmakarna synes ha påtagit sig nytillverkningen för en merkostnad av 1 1/2 daler kopparmynt per styck. Åren 1683-1685 provbesköts i Jönköping ett stort antal harnesk för Västgöta och Smålands kavalleri regementen.

Hur länge Klerebo borrbruk drivits är okänt. Före 1700-talets mitt upphörde i varje fall all tillverkning på borrebruket. Ur en förteckning över personalen vid Jönköpings gevärsfaktori år 1720 kan man läsa följande: 1 byggmästare, 17 låssmeder, 2 småpipsmeder, 1 vällare, 3 borrare-slipare, 3 beredare, 9 beslagssmeder, 9 klingsmeder samt 2 vagnmakare.

Klerebo borrbruk var beläget i Dummeån. Den norra hälften låg på Attarps mark, vars ägare var löjtnanten Christian Ludwig Klingspor, och den södra på borgmästare Endreas Ekeboms mark. Ekebom var omgift med Lars Billings änka.

Genom studier i Dummeån har den exakta platsen där Klerebo borrbruk varit beläget, troligen kunnat fastställas. Det låg i ån där gränserna mötas mellan Klerebo och Horstorps nuvarande ägor, omedelbart nedom förre detta Klerefors Spinneri & Schoddyfabrik.