Bäckalyckan under Ammarp
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| + | Bäckalyckan backstuga under [[Ammarp i Hakarp|Ammarp]]: [http://www.hitta.se/LargeMap.aspx?ShowSatellite=false&cx=1411630&cy=6410140&pointX=1411630&pointY=6410140&name=Bäckalyckan%20under%20Ammarp&z=3| Kartposition N: 6410140 O: 1411630]. | ||
| + | |||
| + | I sydvästra hörnet av Ammarps marker fanns en åkerlycka som kallades bäckalyckan. Strax intill låg backstugan Sörängen och här bodde Johan Andersson, tillsammans med sina föräldrar. Johan var giftasvuxen och såg sig om efter ett stycke mark för att uppföra en bostad på. Den närbelägna åkern, bäckalyckan, föll honom i smaken och det gick bra att få arrendera marken. Här uppförde Johan nödiga byggnader för ett mindre jordbruk. Han kallade stället för Bäckalyckan. | ||
| + | |||
| + | När allt var färdigt blev han erbjuden att förestå jordbruket på gården [[Råmarp i Hakarp|Råmarp]]. Erbjudandet var tydligen förmånligt ty Johan accepterade och flyttade till [[Råmarp i Hakarp|Råmarp]]. Arrendet av Bäckalyckan överlät han till sin svärfar [[kyrkoväktare]]n Jonas Johansson på Berghem. | ||
| + | |||
| + | Denne flyttade således till den nybyggda Bäckalyckan. Jonas', redan förut, stora familj utökades här med ytterligare två barn och därmed hade Jonas blivit far till inte mindre än femton barn, förutom de två barn som en av hans tidigare hustrur medfört när hon flyttade till Berghem. | ||
| + | |||
| + | Jonas och hans hustru samt de hemmavarande barnen bodde kvar på Bäckalyckan till år [[1869]] då de flyttade till [[Berghem under Ammarp|Berghem]], där de bott en period tidigare. | ||
| + | |||
| + | Byggnaderna på Bäckalyckan såldes till Fredrik Johansson, som var mjölnardräng i [[Ebbes Kvarn under Stensholm|Ebbes Kvarn]]. Fredrik i Bäckalyckan blev känd som en av förgrundsgestalterna för den kristna väckelserörelsen i [[Hakarp i F län|Hakarp]]. Fredrik Johansson avled i november [[1902]]. Hans änka klarade jordbruket med hjälp av sin son. | ||
| + | |||
| + | År [[1912]] övertog Fredriks dotter Bäckalyckan. Hon hade gift sig med [[snickare]]n [[Carlgren|Karl Oskar Carlgren]] och denna familj verkade på Bäckalyckan till år [[1927]] då ett par bröder [[Eklöf]] blev ägare till fastigheten. År [[1930]] köpte [[Rosell|Gustaf Rosell]] Bäckalyckan. | ||
| + | |||
| + | [[Rosell]] på Bäckalyckan var mångsysslare, eftersom det lilla jordbruket var i minsta laget att livnära familjen på. Ett av hans näringsfång var att slakta grisar. [[Rosell|Gustav Rosell]] brukade Bäckalyckan i 43 år, till sin död [[1973]]. Makan Zenta avled [[1987]]. Sedan år [[1981]] är [[Strand|Bengt och Åsa Strand]] ägare till fastigheten Bäckalyckan. | ||
| + | |||
| + | av Ragnar Karlsmo i 1992 års Hakarps Krönika. | ||
| + | |||
[[Kategori: Gårdar i Hakarp]] | [[Kategori: Gårdar i Hakarp]] | ||
[[Kategori: Backstuga under Ammarp]] | [[Kategori: Backstuga under Ammarp]] | ||
Versionen från 18 mars 2009 kl. 19.10
Bäckalyckan backstuga under Ammarp: Kartposition N: 6410140 O: 1411630.
I sydvästra hörnet av Ammarps marker fanns en åkerlycka som kallades bäckalyckan. Strax intill låg backstugan Sörängen och här bodde Johan Andersson, tillsammans med sina föräldrar. Johan var giftasvuxen och såg sig om efter ett stycke mark för att uppföra en bostad på. Den närbelägna åkern, bäckalyckan, föll honom i smaken och det gick bra att få arrendera marken. Här uppförde Johan nödiga byggnader för ett mindre jordbruk. Han kallade stället för Bäckalyckan.
När allt var färdigt blev han erbjuden att förestå jordbruket på gården Råmarp. Erbjudandet var tydligen förmånligt ty Johan accepterade och flyttade till Råmarp. Arrendet av Bäckalyckan överlät han till sin svärfar kyrkoväktaren Jonas Johansson på Berghem.
Denne flyttade således till den nybyggda Bäckalyckan. Jonas', redan förut, stora familj utökades här med ytterligare två barn och därmed hade Jonas blivit far till inte mindre än femton barn, förutom de två barn som en av hans tidigare hustrur medfört när hon flyttade till Berghem.
Jonas och hans hustru samt de hemmavarande barnen bodde kvar på Bäckalyckan till år 1869 då de flyttade till Berghem, där de bott en period tidigare.
Byggnaderna på Bäckalyckan såldes till Fredrik Johansson, som var mjölnardräng i Ebbes Kvarn. Fredrik i Bäckalyckan blev känd som en av förgrundsgestalterna för den kristna väckelserörelsen i Hakarp. Fredrik Johansson avled i november 1902. Hans änka klarade jordbruket med hjälp av sin son.
År 1912 övertog Fredriks dotter Bäckalyckan. Hon hade gift sig med snickaren Karl Oskar Carlgren och denna familj verkade på Bäckalyckan till år 1927 då ett par bröder Eklöf blev ägare till fastigheten. År 1930 köpte Gustaf Rosell Bäckalyckan.
Rosell på Bäckalyckan var mångsysslare, eftersom det lilla jordbruket var i minsta laget att livnära familjen på. Ett av hans näringsfång var att slakta grisar. Gustav Rosell brukade Bäckalyckan i 43 år, till sin död 1973. Makan Zenta avled 1987. Sedan år 1981 är Bengt och Åsa Strand ägare till fastigheten Bäckalyckan.
av Ragnar Karlsmo i 1992 års Hakarps Krönika.
