Läxarp i Hakarp
1543 Lit. A: Läffwisarp, Lit. B: Läwissatorp, 1544: Lesorp, 1545: Leffestorp, 1552: Leviarp, 1544: Leffsarp, 1556: Loffwissarp, 1559: Leffvistorp, 1561, 1563: Leffuesarp, 1600 (tionelängd): Läffvessarp, 1612: Lofuestorp, 1642: Leffuessarp, 1666: Lefwisarp, 1667: Lexarp, 1669: Lefwesarp, 1670: Lexarp, 1672 ff: Läxarp. Det nutida uttalet har samma ä-ljud som riksspråkets "läxa".
Förleden är säkerligen liksom i de övriga namnen på -torp och -arp ett mansnamn, men det är svårt att säga vilket detta är. Jag hänvisar till tolkningsförslagen av gårdsnamnen Lexby i Ortnamnen i Göteborg och Bohuslän I, sid 97. Det där nämnda Lidhvardhe´r kunde tänkas föreligga även här, om inte senare leden i Läxarp som förled fordrade ett namn med genitivändelsen -a. I alla övriga namn på -arp i socknen har nämligen -arp utvecklats ur -atorp. Den på 1600-talet uppträdande formen Lexarp har antagligen utvecklats ur Lefsarp. En ljudövergång fs-ks har man flera exempel på.
av Axel Forsström i 1990 års Hakarps Krönika.
Läxarp, 1/2 mantal frälse. I jordeboken 1543 skrevs namnet Lowissatorp. Det sägs vara fru Karins gods på Thenöö. År 1580 nämnes gården "Leffwistorp" och ägdes då av hustru "Barbru på Hammar". 1622 kungör Brita Larsdotter till Billesta, att hon efterlåtit sin tjänare Per Jonsson ett jordagods, "Lefwissarp" i Hakarps socken. År 1640 innehades det av vb. Carl Ruuts tjänare. Ännu 1651 är tjänaren-innehavarens namn Per Jonsson. År 1676 inköptes gården av mantalskommissarien Caspar Struwe, död den 11 oktober 1703, och Melchior Struwe, död den 8 juli 1683, 1677 omtalas där Peter Gullwitz. Arvingarna till honom är antecknade som ägare 1688. År 1713 tillhörde gården amiral Carl Ruuth, som såldes den till assessor Ehrencrona. Denne transporterade köpet på fru Anna Hedvig Rappholtz, som var gift med Samuel Wibom. Ett torp utarrenderades av Maria, Ingeborg och Melchior Struwe till tunnbindare Sven Olsbo den 8 augusti 1713. Gården avmättes 1729 av A Hagman. Marken är stenig och skogsbeväxt. På ägorna födas 16 nöt, 2 hästar och 16 får (1819). Ägare är åren före 1765 Lars Nilsson, född den 15 november 1727, sedan Nils Bengtsson, född 31 maj 1739, år 1820, lagman Ullberg.
av Ragnar Lindstam i Huskvarna Krönika.
Backstugor
- Marieberg, Marielund och Österängen
