Tormenås i Rogberga

Nuvarande version från 20 juni 2009 kl. 15.14

Gård i Rogberga socken i Jönköpings län.

I det föregående har omtalats, hur "Törmenåsz" gård, som i katolsk tid hörde till Sanda socken, genom Gustaf Vasas brev av den 30 november 1556, jämte "Yxnehaga och Hwismålen" överfördes till Rogberga socken.

Hemmanet är upptaget i Vadstena klosters jordebok år 1500 såsom ett till klostret tillhörigt gods och är ännu i jordeboken får år 1543 (i Kammararkivet) antecknat såsom sådant. Enligt anteckningar i Norra Smålands fornminnesförenings handlingar skall en viss Erland Galle, gift med en dotter till hustru Kirstin i Skällingsö (Dannäs socken, år 1601 den 9 maj ha frånsålt en jordlott i gården till en borgare i Jönköping.

Ur domböckerna kan följande inhämtas om gården från mitten av 1600-talet: Löjtnant Jöns Jonsson Qvast och hans hustru, Ingeborg Svensdotter, hade år 1631 köpt 1/2 mantal Tormenås från krono till skatte. 1638 skulle han ut i kriget och sålde då skatterättigheten till 1/2 mantal därstädes till en borgare i Jönköping, Anders Håkansson, grytestöpare. När löjtnanten kom tillbaka önskade han, att köpte skulle återgå. Han sade sig "ha mycket påkostat gården" och hava gammal bördsrätt till den samma. I rusttjänsten hade han mist en son och en broder. Även hans släkting, kornetten Jöns Andersson Stuuth i Öxnehaga, hade anmält sig vara hågad att inbörda hemmanet, om Qvast inte gjorde sina anspråk gällande. Vi rättegången förde grytestöparen Swen Bengtsson talan för arvingarna efter förutnämnde köparen. Därvid gick det hett till. "En stund efter", heter det i protokollet, "fölle the i ifrigt samtaal": Jöns Jonsson i Tormenås sa: "Jag haffuer intet, Sven, sett tig på tåg eller i Colberg. Tu haffuer varit hemma och trampat titt leer". Sven svarade: "Jag haffuer gjort tjänst som jag kan". Köpet kom emellertid att stå fast, och så blev från 23 september 1654 grytestöpare S. Bengtsson (död 1667) och hans hustru Märit (Anders Håkanssons dotter) "ägare till 1/2 mantal emot förut erlagda 20 riksdaler" och ett tillägg av "try pund ny grytekoppar och sju marker".

Familjen Qvasts härkomst är okänd. Ganska troligt är, att den härstammar från den ovan nämnde Erland Galle i Tormenås. Jag grundar detta antagande dels på familjens bördsrättsanspråk på gården, dels på, att namnet Erland förekommer i släkten. En som till Erland Qvast (som möjligen var Erlans Galles son) gifte sig omkring 1630. Hans Qvast föddes den 14 februari 1631 och blev kapten 1678, var en tapper soldat och deltog i slagen vid Warschau och Landskrona, blev direktör för Kronans krutbruk Torsebro i Skåne 1686, adlad 1689 Liljegranat, död och begraven i Göteryd 1700. En dotter, Beata, blev gift med krutbruksinspektor Hallonqvist och omgift med dennes efterträdare P. Bremer i Huskvarna; en dotter Maria, var gift med kapten Bruce; en son, Jacob, blev gift med Elsa Margareta Hilletan (syster till överdirektör J. Ehrenpreus första fru?).

Kapten Jöns Qvast dör troligen 1657 och efterlämnade flera barn, av vilka åtminstone två döttrar var gifta, då anteckning gjorts om att kaptensänkan Ingeborg Svensdotter och hennes syskon, Kerstin Svensdotter och Mikael Svensson, ägde en gårdspart. (Se vidare under Yxenhaga, där familjen även ägde en hemmansdel).

Från år 1668 meddelas att 1/2 mantal Tormenås tingsköttes till Peter Petersson, fällberedare, och hans hustru Ingeborg Danielsdotter i Jönköping.

Efter ett par decennier befanns Tormenås ha kommit i andra händer. Änkan efter den vid den stora eldsvådan i Jönköping 26 februari 1691 omkomne hovrättsassessorn Johan Roke, fru Brita Eriksdotter Roke, hade enligt köpebrev av den 2 augusti 1692 förvärvat 1/2 mantal skatte i gården av Jöns Persson, fällberedare, Johan Jönsson Röding, Hattmakare, Jöns Zackrisson Röding, Sara Jönsdotter och Helena Annilia för 200 daler silvermynt. Dessa var ovanskrivne P Peterssons arvingar.

Trädgårdsmästaren Måns Månsson och hans hustru Märit Andersdotter (vigda 1670) ägde 1690 den andra hälften i Tormenås, vilken tillhört Märits föräldrar. Denna hemmansdel köpte assessorskan Roke den 10 maj 1691 för 170 daler silvermynt och blev sålunda småningom innehavare av hela hemmanet. Hennes barn: dottern, Anna Magdalena, sonen Baltasar och dottern Christina Maria ärvde gården när fru Roke den 13 augusti 1695 avled.

Den 18 maj 1702 hade 4/5-delar av Tormenås förvärvats av assessor Stjernklo, en svåger till Hans Rosdahl, och två år därefter lyckades denna man tack vare skuldfordran lägga under sig även den återstående femtedelen.

Tormenås under gevärsfaktoriet Öster om Jönköping, mellan landsvägen och Vättern, utbreder sig en äng, sedan 1600-talets början känd under namnet Höga gärdet eller Höggärdet. Den tillhörde kronan. Mot 1750-talet är ängen tillagd gevärsfaktoriet mot villkor bland annat att där skulle hållas ett schäferi. Fredrik Ehrenpreus hade där omkring 60-90 får. År 1786 avskildes 65 tunnland av Höggärdet och uppläts under skattemannarätt till hovrättsrådet, friherre Gustaf M Posse. Baronen nedlade därefter mycken kostnad på detta områdes uppodlande. Ytterligare 54 tunnland av ängen kom år 1795 i hans ägo. Inte långt därefter överenskom kapten Ehrenpreus och baronen om ett byte mellan de återstående 119 tunnlanden och krono-augmentshemmanet Tormeås, 1 mantal, som utgjorde 183 tunnland 11 1/4 kappland. Sedan Kungliga Maj:t låtit göra en undersökning av Vätterns inkräktningar på ängen och därvid funnit, att ängen sedan 1710 blivit av sjöns utskärningar förminskad med 20 1/2 tunnland, gavs den 5 maj 1802 nådigt bifall till detta byte, dock under det villkor, att ett stamschäferi av 60-70 får, som vid ängens inlösande till skatte år 1770 blivit förskrivet, skulle bibehållas.

Tormenås avkastning vid 1800-talets början beräknades till omkring 150 tunnor säd efter ett utsäde av 5 tunnor vintersäd och 25 tunnor vårsäd. Kreatursstammen utgjordes av 25 nötkreatur, 2 hästar och 12 får. Gården var väl byggd för ståndspersoner. Karaktärsbyggningen var uppförd på så hög stenfot att understa våningen innesläts av densamma. Den var 28 alnar lång, 17 alnar bred och 5 1/2 alnar hög, rödmålad, under tegeltak. Där intill låg en flygelbyggnad, 31 alnar lång, 10 alnar bred och 5 alnar hög, indelad i trenne rum och brygghus. Gården ägs numera av patron K T Andersson.

av Ragnar Lindstam i Huskvarna Krönika