Hultafors
| (En mellanliggande version av en användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | Hultafors bruk ligger i [[Bollebygds socken]] i Västergötland. Det grundades 1847 och var igång som järnbruk till 1870-talet. Man ville utnyttja den vatten kraft som fanns i Hultaforsarna, två forsar nära Söråns utlopp från Viaredssjön. | + | Hultafors bruk ligger i [[Bollebygds socken]] i Västergötland. Det grundades [[1847]] och var igång som järnbruk till [[1870-talet]]. Man ville utnyttja den vatten kraft som fanns i Hultaforsarna, två forsar nära Söråns utlopp från Viaredssjön. |
| − | Bland de första | + | Bland de första [[smed]]erna fanns [[Hane|Klas Magnus Hane]]. Denna släkt var huvudsakligen verksam i Värmland och Närke, men [[Hane|Karl Magnus]] farfar [[Hane|Henrik]] hade flyttat till [[Karlsfors]] bruk i [[Värnamo i F län|Värnamo]] och själv var han född [[1816]] i [[Lindefors]] bruk i [[Svenarum i F län|Svenarum]]. Han stannade bara i 2 år innan han flyttade till Småland där han några år senare gifte sig och var verksam vid flera småländska bruk, som [[Fågelfors]] och [[Klavreström]]. |
| − | En annan av de först värvade | + | En annan av de först värvade [[smed]]erna var [[spiksmed]]en [[Lagerholm|Johan Lagerholm]], också han ogift. Han dog redan [[1850]], 58 år gammal. Smeddräng [[Gäfvert|Adam Gäfvert]] var född [[1831]] i Fellingsbro i Västmanland. Han stannade också bara ett par år, flyttade [[1851]] till Sandhult, gifte sig [[1854]] och blev torpare i Borgstena. |
| − | Över huvud taget blev de flesta smederna ganska kortvariga vid Hultafors. Några fler exempel: Stångjärnssmeden Anders Uppström, född 1818 i Skållerud ankom 1859 från Billingsfors bruk i Dalsland med sin familj och flyttade redan året efter till Sillerud i Värmland. Mästersmeden Nils Stake, född 1816 i Mo socken i Dalsland ankom 1859 med sin familj och brorsonen Anders Fredrik, också från Billingsfors bruk, och flyttade 1861 tillbaka till Steneby socken i Dalsland. Hammarsmeden Göran Aldrin, vars hustru Anna Stina Bredenberg också hörde till en gammal smedsläkt, ankom 1860 från Norra Ny i Värmland. En son föddes vid Hultafors innan familjen 1864 flyttade vidare till Furudals bruk i Dalarna. Smeden Johan Adolf Boqvist hörde till en släkt som härstammade från Bo socken i Närke, varifrån namnet tagits. Han kom 1867 med fru och fem barn från | + | Över huvud taget blev de flesta smederna ganska kortvariga vid Hultafors. Några fler exempel: Stångjärnssmeden [[Uppström|Anders Uppström]], född [[1818]] i Skållerud ankom [[1859]] från [[Billingsfors]] bruk i Dalsland med sin familj och flyttade redan året efter till [[Sillerud]] i Värmland. Mästersmeden [[Stake|Nils Stake]], född [[1816]] i Mo socken i Dalsland ankom [[1859]] med sin familj och brorsonen Anders Fredrik, också från [[Billingsfors]] bruk, och flyttade [[1861]] tillbaka till Steneby socken i Dalsland. Hammarsmeden [[Aldrin|Göran Aldrin]], vars hustru [[Bredenberg|Anna Stina Bredenberg]] också hörde till en gammal smedsläkt, ankom [[1860]] från Norra Ny i Värmland. En son föddes vid Hultafors innan familjen [[1864]] flyttade vidare till [[Furudals]] bruk i Dalarna. Smeden [[Boqvist|Johan Adolf Boqvist]] hörde till en släkt som härstammade från Bo socken i Närke, varifrån namnet tagits. Han kom [[1867]] med fru och fem barn från [[Ohs]] bruk i Småland, men flyttade redan [[1869]] vidare till [[Jönköping stad|Jönköping]]. |
| − | Bara två smeder blev kvar vid Hultafors en längre tid. Den ene var manufaktursmeden Johan Peter Petersson, född 1830 i Byarum i Småland som son till en arrendator. Han kom 1854 och stannade, med undantag för ett par år på 1860-talet, ännu efter att järnhanteringen avvecklats. Den andre var Jakob Peter Osbäck, född 1808 i Värnamo. Han har anknytning till | + | Bara två smeder blev kvar vid Hultafors en längre tid. Den ene var manufaktursmeden Johan Peter Petersson, född [[1830]] i [[Byarum i F län|Byarum]] i Småland som son till en arrendator. Han kom [[1854]] och stannade, med undantag för ett par år på [[1860-talet]], ännu efter att järnhanteringen avvecklats. Den andre var [[Osbäck|Jakob Peter Osbäck]], född [[1808]] i [[Värnamo i F län|Värnamo]]. Han har anknytning till [[Ohs]] bruk i [[Gällaryd i F län|Gällaryd]] som nämndes ovan. Hans farfars farfar Jöns Tolgsson var verksam där i början av [[1700-talet]], och hans söner tog namnet [[Osbäck]] efter bruket. Jakob Peter dog [[1877]] i Hultafors. Hans son [[Osbäck|Johan Alfred]] född [[1838]] bodde kvar i trakten. |
| − | Hultafors är idag mest känt för sina tumstockar, gjorda i glasbjörk. Tumstocken uppfanns 1883 av Karl-Hilmer Johansson Kollén. Tillverkningen skedde först i Stockholm, sedan på Heden i Göteborg men flyttade 1907 till Hultafors. | + | Hultafors är idag mest känt för sina tumstockar, gjorda i glasbjörk. Tumstocken uppfanns [[1883]] av [[Kollén|Karl-Hilmer Johansson Kollén]]. Tillverkningen skedde först i Stockholm, sedan på Heden i Göteborg men flyttade [[1907]] till Hultafors. |
[[Kategori: Bruk]] | [[Kategori: Bruk]] | ||
Nuvarande version från 25 juni 2009 kl. 15.24
Hultafors bruk ligger i Bollebygds socken i Västergötland. Det grundades 1847 och var igång som järnbruk till 1870-talet. Man ville utnyttja den vatten kraft som fanns i Hultaforsarna, två forsar nära Söråns utlopp från Viaredssjön.
Bland de första smederna fanns Klas Magnus Hane. Denna släkt var huvudsakligen verksam i Värmland och Närke, men Karl Magnus farfar Henrik hade flyttat till Karlsfors bruk i Värnamo och själv var han född 1816 i Lindefors bruk i Svenarum. Han stannade bara i 2 år innan han flyttade till Småland där han några år senare gifte sig och var verksam vid flera småländska bruk, som Fågelfors och Klavreström.
En annan av de först värvade smederna var spiksmeden Johan Lagerholm, också han ogift. Han dog redan 1850, 58 år gammal. Smeddräng Adam Gäfvert var född 1831 i Fellingsbro i Västmanland. Han stannade också bara ett par år, flyttade 1851 till Sandhult, gifte sig 1854 och blev torpare i Borgstena.
Över huvud taget blev de flesta smederna ganska kortvariga vid Hultafors. Några fler exempel: Stångjärnssmeden Anders Uppström, född 1818 i Skållerud ankom 1859 från Billingsfors bruk i Dalsland med sin familj och flyttade redan året efter till Sillerud i Värmland. Mästersmeden Nils Stake, född 1816 i Mo socken i Dalsland ankom 1859 med sin familj och brorsonen Anders Fredrik, också från Billingsfors bruk, och flyttade 1861 tillbaka till Steneby socken i Dalsland. Hammarsmeden Göran Aldrin, vars hustru Anna Stina Bredenberg också hörde till en gammal smedsläkt, ankom 1860 från Norra Ny i Värmland. En son föddes vid Hultafors innan familjen 1864 flyttade vidare till Furudals bruk i Dalarna. Smeden Johan Adolf Boqvist hörde till en släkt som härstammade från Bo socken i Närke, varifrån namnet tagits. Han kom 1867 med fru och fem barn från Ohs bruk i Småland, men flyttade redan 1869 vidare till Jönköping.
Bara två smeder blev kvar vid Hultafors en längre tid. Den ene var manufaktursmeden Johan Peter Petersson, född 1830 i Byarum i Småland som son till en arrendator. Han kom 1854 och stannade, med undantag för ett par år på 1860-talet, ännu efter att järnhanteringen avvecklats. Den andre var Jakob Peter Osbäck, född 1808 i Värnamo. Han har anknytning till Ohs bruk i Gällaryd som nämndes ovan. Hans farfars farfar Jöns Tolgsson var verksam där i början av 1700-talet, och hans söner tog namnet Osbäck efter bruket. Jakob Peter dog 1877 i Hultafors. Hans son Johan Alfred född 1838 bodde kvar i trakten.
Hultafors är idag mest känt för sina tumstockar, gjorda i glasbjörk. Tumstocken uppfanns 1883 av Karl-Hilmer Johansson Kollén. Tillverkningen skedde först i Stockholm, sedan på Heden i Göteborg men flyttade 1907 till Hultafors.
