Huskvarna i F län

Från Wiki
Version från den 16 mars 2009 kl. 17.05 av 90.231.214.90 (Diskussion)

(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök

Huskvarna, församling i Växjö stift, Jönköpings kommun, Småland (Jönköpings län), Tveta härad; 20.872 (1995), 21.310 (2000), 21.535 (2003) 16.346 invånare (2006). Huskvarna motsvarar till stora delar före detta staden Huskvarna. Inom stadsområdet ligger ruinerna av Rumlaborgs medeltida fäste, bestående av en ruinkulle med utanverk av vallar och vallgravar. Kyrkan av trä från 1907–1908 anknyter till norsk stavkyrkostil. Interiören ombyggdes 1930. –Ortnamnet (1528 widh Hwsquernen) innehåller hus 'befäst stenhus', troligen åsyftande Rumblaborg, och kvarn.

Socken i Jönköpings län, Huskvarna före detta stad, numera sammanväxt med Jönköping, Jönköpings kommun, Småland (Jönköping län); 21.555 invånare (2001). Huskvarna ligger vid Europaväg 4 intill Vätterns sydöstra del. Näringslivet i Huskvarna domineras av Husqvarna AB (motorsågar och gräsklippare) andra stora arbetsgivare är Jönköpings kommun och Saab Training Systems AB.

Bebyggelse: Huskvarnas historia är starkt knuten till Husqvarna Vapenfabriks AB. Wilhelm Tham (disponent för vapenfabriken 18771911) arrangerade norr om Huskvarnaån det nya samhälle som 1907 blev Huskvarna köping och 1911 stad. Man upprättade därvid obligatorisk stadsplan, där den breda Esplanaden blev både markant huvudaxel och parkstråk. Då Södra stambanan passerade högt över Huskvarna blev det angeläget för vapenfabriken att få egna spår. Man erhöll 1894 bana ner till Rosendala lastbrygga, varifrån båttransport kunde ta vid. År 1935 lades järnvägen ned och året efter breddades vapenfabrikens industrispår till normal spårvidd. Huskvarnas centrum har sanerats starkt i postmodernistisk riktning. Huskvarnas stadsmuseum är inrymt i gamla kruthuset, och Smedbyn innehåller sedan 1981 vapenmuseum.

Historia: Huskvarnas industriella historia går tillbaka till 1689. Då flyttade delar av Jönköpings gevärsfaktori ut från Jönköping till de närbelägna fallen i Huskvarnaån. En ny epok inleddes 1867, då det privatägda faktoriet blev aktiebolag. Vattenkraften var en viktig förutsättning för den rätt omfattande industrietablering som under 1800-talets senare decennier ägde rum runt det gamla faktoriet. En alltmer förtätad bebyggelse växte fram. Vid 1880-talets mitt uppgick Huskvarnas befolkning till cirka 1.200 personer. Folkmängden hade 1911, då Huskvarna blev stad, ökat till närmare 6.000 personer. Huskvarna har varit starkt specialiserat på metall- och verkstadsindustri. Branschens goda konjunkturer har givit orten en relativt hastig tillväxt. Drygt 12.000 personer bodde i staden 1950. Expansionen medförde att Huskvarna bebyggelsemässigt växte ihop med Jönköping och upphörde som egen kommun 1971.

Nationalencyklopedin



Närliggande socknar i väster: Ljungarum, i söder: Rogberga, och i öster: Hakarp.

Personliga verktyg