Berghem under Ammarp
Pjoo (Diskussion | bidrag) |
Pjoo (Diskussion | bidrag) |
||
Rad 3: | Rad 3: | ||
Torparen Jonas Johansson på Ammarpstorp var händig med nål och tråd och blev alltmer anlitad för skrädderiarbeten. Följden blev att han fick knappt om tid för att sköta sina dagsverken framme på gården. Det blev även svårt att sköta det egna jordbruket på Ammarpstorp. | Torparen Jonas Johansson på Ammarpstorp var händig med nål och tråd och blev alltmer anlitad för skrädderiarbeten. Följden blev att han fick knappt om tid för att sköta sina dagsverken framme på gården. Det blev även svårt att sköta det egna jordbruket på Ammarpstorp. | ||
− | Ägaren till Ammarp, [[organist]]en [[Hagström|Johan Hagström | + | Ägaren till Ammarp, [[organist]]en [[Hagström|Johan Hagström]], tyckte bra om Jonas och han ordnade så att Jonas fick tjänsten som [[orgeltrampare]] och [[kyrkoväktare]]. Han lät också bygga en stuga där Jonas och hans stora familj kunde bo. Det nya torpstället kallades Berghem, eftersom det var beläget nedanför ett högt berg. |
Stugan var inflyttningsfärdig [[1845]] och som hyra skulle Jonas göra 36 dagsverken om året. Befattningen som kyrkoväktare innebar lite extraförtjänst för Jonas, som nu kunde ägna mera tid åt sitt skrädderiyrke än tidigare, när han hade ett jordbruk att sköta. | Stugan var inflyttningsfärdig [[1845]] och som hyra skulle Jonas göra 36 dagsverken om året. Befattningen som kyrkoväktare innebar lite extraförtjänst för Jonas, som nu kunde ägna mera tid åt sitt skrädderiyrke än tidigare, när han hade ett jordbruk att sköta. |
Nuvarande version från 13 september 2010 kl. 21.07
Berghem torp under Ammarp: Kartposition N: 6410670 O: 1412510.
Torparen Jonas Johansson på Ammarpstorp var händig med nål och tråd och blev alltmer anlitad för skrädderiarbeten. Följden blev att han fick knappt om tid för att sköta sina dagsverken framme på gården. Det blev även svårt att sköta det egna jordbruket på Ammarpstorp.
Ägaren till Ammarp, organisten Johan Hagström, tyckte bra om Jonas och han ordnade så att Jonas fick tjänsten som orgeltrampare och kyrkoväktare. Han lät också bygga en stuga där Jonas och hans stora familj kunde bo. Det nya torpstället kallades Berghem, eftersom det var beläget nedanför ett högt berg.
Stugan var inflyttningsfärdig 1845 och som hyra skulle Jonas göra 36 dagsverken om året. Befattningen som kyrkoväktare innebar lite extraförtjänst för Jonas, som nu kunde ägna mera tid åt sitt skrädderiyrke än tidigare, när han hade ett jordbruk att sköta.
Vägen mot Stutstorp och de andra gårdarna i nordöstra Hakarp strök alldeles förbi stugan i Berghem, och de vägfarande förhållandevis många.
När Hagström ett par år senare sålde Ammarp och flyttade över till Norrängen förbehöll han sig, att de dagsverken som Jonas avtalat skulle utföras på Norrängen.
Hustrun på Berghem, Stina Abrahamsdotter, avled år 1850 och Jonas blev ensam med små barn att dra försorg om. Lyckliga omständigheter gjorde dock att han snart blev omgift, och därigenom fick Jonas en maka och barnen en fostermor. Den nya makan, Britta Svensdotter, hade tidigare bott på Abrahamstorp, under Stensholm, men blivit änka. Hon hade två små barn, som nu fick ett nytt hem hos Jonas.
I detta äktenskap föddes en dotter, Emma, vid midsommartiden 1852. Julafton samma år avled hustrun och Jonas var på nytt änkeman. Denna gång med tre barn ytterligare; dels Brittas två barn från hennes tidigare äktenskap och dels den dotter Britta och Jonas hade gemensamt.
Även denna gång löstes problemen genom att Jonas ingick ett nytt äktenskap. Hustrun nummer tre hette Britta Nilsdotter och kom från Skärstad. Jonas och hans tredje maka fick tre barn under den tid de bodde på Berghem. År 1861 flyttade de från Berghem till Bäckalyckan, som också hörde till Ammarp men som arrenderades av Jonas måg.
En annan skräddare, Samuel Fredrik Samuelsson, flyttade nu in i stugan på Berghem. Han kallades allmänt för "Sammel". Han och hans familj bodde kvar till 1869, då de flyttade till backstugan Sörängen - också den belägen på Ammarps mark.
Året 1869 flyttade Jonas Johansson tillbaka till Berghem. I kyrkoboken är han antecknad som "egare" till stugan. Ett bra tillfälle att skaffa sig en bättre bostad fick Jonas år 1877 då organistänkan Hagström på Norrängen avled; då fick Jonas och hans familj flytta dit.
Stugan på Berghem blev tom och revs väl ganska snart. Men fortfarande kan man utskilja grundstenarna efter stuga.
Av Ragnar Karlsmo i 1992 års Hakarps Krönika.
Innehåll |
[redigera] Bosatta på torpet
[redigera] 1845-1861
- Skräddare Jonas Johansson 10 augusti 1808
- hustru I Stina Abrahamsdotter 21 december 1809 - 28 juli 1850
- son Johan Fredrik 8 november 1831
- dotter Hedda Maria 12 januari 1833
- dotter Britta Stina 7 januari 1836
- dotter Anna Maria 26 mars 1838
- dotter Johanna Sofia 24 juni 1841
- dotter Charlotta 30 juni 1843
- dotter Matilda 15 augusti 1845
- son Victor 11 april 1848
- hustru II Britta Svensdotter 8 september 1815
- dotter Emma 26 juni 1852
- Britta Svensdotters barn från tidigare äktenskap:
- dotter Christina Nilsdotter 14 juni 1845
- son Johan August Nilsson 26 november 1847
- hustru III Britta Nilsdotter 21 oktober 1819
- son Frans August 16 september 1856
- dotter Edla 7 april 1858
- son Per Alfred 1 januari 1860
[redigera] 1861-1869
- Skräddare Samuel Fredrik Samuelsson 1 oktober 1830
- hustru Gustava Larsdotter 5 februari 1842
- son Carl August 11 mars 1865
- dotter Ida Sophia 18 juli 1866
[redigera] 1869-1877
- Kyrkoväktare Jonas Johansson 10 augusti 1808
- hustru III Britta Nilsdotter 21 oktober 1819
- son Frans August 16 september 1856
- dotter Edla 7 april 1858
- son Per Alfred 1 januari 1860